U&W [you and we] Blogg

Här ett inlägg i diskussion om man ska få ha cykel med sig i tunnelbanan.
Vacker, häftig, hopfällbar cykel från ett företag som heter Pacific Cycles. iF Mode kallas den. //Göran

Jag hoppas Rick Santorum vinner nominering som republikaners presidentkandidat! Då blir det kanske lite ordning på klimatfrågorna i USA. Jag menar då har nämligen republikanerna inte en chans.
Så här sa han förra veckan i Colorado: – [Climate change is] an absolute travesty of scientific research that was motivated by those who, in my opinion, saw this as an opportunity to create a panic and a crisis for government to be able to step in and even more greatly control your life. … I for one never bought the hoax. I for one understand just from science that there are one hundred factors that influence the climate. To suggest that one minor factor of which man’s contribution is a minor factor in the minor factor is the determining ingredient in the sauce that affects the entire global warming and cooling is just absurd on its face. And yet we have politicians running to the ramparts — unfortunately politicians who happen to be running for the Republican nomination for president — who bought into man-made global warming and bought into cap-and-trade. //Göran

The Co-operative i England med 120 000 anställda är (motsvarigheten till Coop i Sverige) har blivit rejält synliga genom sitt fenomenala hållbarhetsarbete. Vi har inte sett maken någon annan stans.
Några exempel som ingår i deras ‘etiska plan’:
- Genom energieffektivisering har man sparat 500 mkr om året som plöjs tillbaka i ytterligare effektiviseringsåtgärder
- Växthusgaserna har gått ner med 35 % . Målet är att halvera växthusgaserna med hälften till 2020
- Man satsar 9 000 mkr i förnybar energi för att 25% av energin ska komma från förnybara källor
- Vattenkonsumtionen ska ner 30 % om två år
- Tillsammans med Oxfam ger man lån till 30 000 småbrukare och entreprenörer i utvecklingsländer
- 70 % av Co-op’s produkter från utvecklingsländer ska vara rättvisemärkta under detta år.
Man engagerar sig också i utbildning i hållbarhet. Initiativet ’Green Schools Revolution’ riktar sig till skolor och barn mellan 5-16 år. Man tillhandahåller utbildningspaket till skolorna inom områdena hälsosam livsstil, energi och vatten. Man siktar på att nå ut till 6 000 klasser.
Jonathan Porrit, grundaren av Forum for the Future säger: ”If you want to see what the green economy looks like in practice, look no further.”
Att hållbarhetsåtgärderna också påverkar affärerna visar sig i att Co-op har ökat sitt medlemsantal med en miljon medlemmar under senaste året!
Att läsa företagets hållbarhetsrapport är en njutning och en lärobok….//Göran

Vår kund Good Travel som anordnar volontärresor till olika delar av världen har en helt annan erfarenhet än andra resebyråer. För de flesta av deras resenärer är det en självklarhet att klimatkompensera. Så många som 61 procent gör det. Good Travel tror själva det beror dels på att man  gör det tydligt och synligt att kunden har denna möjlighet och dels på att kunderna erbjuds att betala hälften av de 120 – 240 kr som kompensationen kostar och  Good Travel betalar den andra halvan av kostnaden. Att kompensationen görs i form av trädplantering i Afrika bidrar också till populariteten. //Göran

En artikel i DN idag fick mig att haja(!) till. Tolv döda av hajattacker förra året. Låter hemskt och för de som drabbats var det nog verkligen hemskt. Normalt är det 2-3 som dödas i hajattacker varje år.

Möjligen kan det vara intressant att sätta det i relation till hur många hajar som dödas av människor varje år. Enligt en artikel i United Airlines tidning från januari som jag fick av kollegan Mårten så är det 73 varje år – miljoner alltså. För mer kött på benen – hajkött – så finns det gott om videofilmer på temat.

Intressant fakta från nämnda artikeln är att i Palau så står  ekoturism för 8 procent av BNP och varje levande haj förväntas inbringa 1,9 miljoner dollar i turistinkomster under sin livstid medans en död haj inbringar 108 dollar. Hajar ni?

Har du hört talas om terbium, yttrium, dysprosium, europium och neodymium? De är naturresurser som det börjar bli knappt om. Under året som gick, fick deltagarna vid den nyligen avslutade Davos-konferensen höra, tiodubblades tidvis priset på dessa så kallade ’rare earth metals’, alltså metaller som det är knappt om. Vad spelar det för roll? Jo, dessa sällsynta metaller ingår i både vindkraftverk och solenergi, liksom i elbilars batterier och energisnåla lampor. Trenden med allt lägre kostnader till följd av skalfördelar för förnybara energiformer kan komma att brytas, därför att priserna på dessa sällsynta råvaror går upp. Dessutom bryts 95 procent av metallerna i Kina, som börjar bli allt mer restriktivt med export, eftersom man behöver dem för eget bruk, därav prisökningen. Dessutom är frågor om arbetarskydd i de kinesiska gruvorna inte de mest prioriterade. Metallerna finns på andra håll i världen, bland annat på havets botten där de dock inte är lätt åtkomliga. En risk som framhölls i Davos är att utbyggnaden av förnybar energi bromsas tills utvinningen av dessa nyckelmetaller ökat.

För Nordiska Ministerrådets räkning genomför U&W [you&we], tillsammans med partners i Finland (Gaia) och Norge (Ethical Trading Initiative ) en kartläggning och utvärdering av miljöpåverkan i globala produktionskedjor med fokus på sällsynta metaller som används i cleantech-industrin. Projektet fokuserar på två områden – solceller och elbilar. Under projektets gång ska bland annat leverantörskedjorna för några utvalda företag utvärderas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. //Göran

Jag har egentligen varit intresserad av miljöfrågor så länge jag kan minnas. Ja, faktiskt ända sedan barnsben. Det skulle dock ta några år innan engagemanget på allvar tog form och avspeglades i mina studieval på Politices magisterprogrammet vid Linköpings universitet. Som statsvetare finns alla möjligheter att inrikta utbildningen mot just de områden som ligger en varmast om hjärtat. Sagt och gjort: fokus på hållbarhetsfrågor fick det bli.
Parallellt med studierna arbetade jag med flyktingfrågor på Röda Korset och med praktiskt politiskt kansliarbete på Miljöpartiet de Gröna. Efter examen blev jag erbjuden en tjänst som forskningsassistent på den tvärvetenskapliga institutionen Tema teknik och social förändring. Där ägnade jag mig åt att studera beteenden och policys kopplat till energiomställning vilket, i sin tur, ledde mig in på nästa yrkesspår. Nämligen till Länsstyrelsen i Stockholms län där jag arbetade med att implementera EU:s och Sveriges klimat- och energipolitik i samverkan med en rad privata och offentliga aktörer.

Historien om mig och U&W [you&we] började på ett frukostseminarium under Almedalsveckan 2011. Som värd stod just U&W [you&we] och mitt omedelbara intryck var att det här är en organisation som delar mina värderingar och strävar mot samma mål, nämligen att laga vår sargade jord: ”Intressant!”.

Så gick sommaren, det blev höst och tanken kom smygande: ”Tänk om man skulle byta jobb och hur var det nu med det där kunniga hållbarhetskonsultbolaget U&W [you&we]?”. Ett samtal på vinst och förlust sent på dagen en regnig tisdag i september och någon som svarade i andra änden. Sedan var sagan, som det så vackert heter, all.

Något av det mest inspirerande och givande jag vet är att arbeta praktiskt med att ställa om samhället. Det är något vi gör varje dag på U&W [you&we] och under tiden har vi dessutom riktigt roligt. Det är bara en av många anledningar till varför jag stormtrivs med mina nya kollegor!

Hos U&W [you&we] kommer jag främst att arbeta med klimattjänsten ZeroMission och klimatkompensation. //Maria

Ställer du in cykeln när det bli lite kallare? Då har du inte rätt mental inställning till vad en cykel är och hur den ska användas. Kolla denna film för inspiration. //Göran

Kafferesan med Arvid Nordquist tog åter vid och inleddes med ett kärt återbesök till kaffefarmen La Cumplida i norra Nicaragua. Det är här Arvid Nordquist hämtar sitt ”single estate”-kaffe av högsta kvalitet.

La Cumplida är ett riktigt paradis som innehåller så mycket mer än bara kaffe. Projektet andas miljömässig- och social hållbarhet och är unikt i sitt slag. Kan beskrivas som ett eget självförsörjande kretslopp. Kaffet odlas i skuggan av träd och i harmoni med naturen och hela farmen drivs på egenproducerad vattenkraft.

Under vårt besök pågår en febril aktivitet för att skörda kaffet, ett arbete som utförs av ca 1500 kaffeplockare varav ca 200 är fastanställda. Det är tydligt att ägarna till farmen, de två familjerna Poncon och Lagoya, bästa vänner sedan 40 år tillbaka, tar väl hand om sina anställda. Vi får exempelvis besöka ett omfattande bostadsprojekt utanför farmens gränser som de anställda familjerna har kunnat köpa in sig i genom microlån. Resterande del, ca 90 % av kostnaden, finansieras av en fond som UTZ-certifieringen gett upphov till och som Arvid Nordquist betalar en extra premie för. Genom Arvid Nordquist långsiktiga avtal med farmen har La Cumplida kunnat garanteras en långsiktig investering, en betydande faktor för att kunna möjliggöra bostadsprojektet. Resultatet är att de anställda getts möjlighet att äga sin egen bostad och har fått en bättre levnadsstandard med närhet till sjukvård och skola, även det något som familjerna Poncon och Lagoya har anlagt på området.

Under vårt besök har kaffeplockarnas barn sommarlov, men befinner sig trots det på ett ”summer camp” på farmens skola. Vi har blivit inbjudna på ett studiebesök som är väl förberett av både barnen och de sex lärarna. Vi möts av ett gäng glada leenden och barnen som stolt visar upp vad de lärt sig. Engelska, matte (som utförs på små minidatorer), traditionell dans, musik, fotboll och sport är några av ämnena som lärs ut och som vi får ta del av i form av uppträdanden och presentationer. De yngre barnen ser med beundran på och tittar nyfiket på oss besökare. Det är svårt att beskriva mötet med barnen i ord. De verkar glada och avslappnade.

Samtidigt arbetar deras föräldrar med att skörda kaffet och det i sig präglas av en hel apparatur och logistik. Vi får själva prova på att plocka kaffet med korgarna på magen. Marken är lerig och halkig. Vid fyratiden samlas alla plockare och kaffet tas om hand. Här krävs muskelkraft och samarbete. Med lastbilar fraktas kaffet till en närliggande anläggning där själva bönan separeras från fruktköttet och de dåliga bönorna rensas bort. Vi tackar makarna Osvaldo och Christine Lagoya för den fina upplevelsen och gästfriheten och åker dagen därpå vidare till Sébaco, nästa stora ”kaffehållplats” där bönorna soltorkas, kvalitetstestas, sorteras och packas. I och med det har vi fått följa kaffet från dess början.

Jag och Mårten, som båda bor nära Arvid Nordquists rosteri i Solna, kommer med all säkerhet förknippa lukten av nyrostat kaffe med våra upplevelser från den här resan. Det natursköna La Cumplida och mötet med dess ägare, barnen, kaffeplockarna och de anställda på Sébaco. Och vårt besök hos Taking Root i San Juan de Limay där vi fått se hur klimatkompensationen genom trädplanteringsprojekten utvecklas med egna ögon och fått träffat småbrukarna på landsbygden som berättat sina historier. Nu är resan nästintill över och vi hoppas att vi har lyckats förmedla våra intryck även om inget kan ersätta ett eget besök. Låt er gärna inspireras genom våra bilder på U&Wes Facebooksida, kanske till en kopp kaffe?

Tack Arvid Nordquist för en fantastiskt arrangerad resa.

//Johanna

Det har varit en händelserik dag för San Juan de Limay, då samhället gästats av ytterligare 14 svenskar. Arvid Nordquists kunder bestående av vendingföretag som Beans, Job meal, Mat på jobbet och Smiling faces med flera, kom nämligen på besök. Genom att ha presterat väl i en säljtävling har deltagarna vunnit en resa till landet där allt Arvid Nordquists kaffe klimatkompenseras.

Kahlil Baker på Taking Root och vi på U&We tog emot gästerna på Taking Roots kontor. Förmiddagen inleddes med en introduktion och genomgång av trädplanteringsprojektet, följt av ett besök hos Plan Vivo-bonden Ernesto.

-Problematiken, berättar Kahlil Baker för besökarna, är att 17 % av de globala växthusgasutsläppen kommer från avskogning, alltså mer än de globala transporterna tillsammans.

Här i Nicaragua beror avskogning främst på att man vill använda marken till bete och djurhållning. Människorna har inte verktyg och maskiner för att bruka sin jord, istället planterar man någon hektar med grödor och låter djuren beta på övrig mark. Det sätter ett ständigt tryck på marken och låter inga träd växa upp på nytt.

-Taking Root behövde utforma ett system som manövrerar människornas behov av avskogning. Träden behöver ses som en del av produktionen istället för något som är i vägen för den, menar han.

Kahlil och hans tekniska medarbetare Dave och Jean-Simon på Taking Root beskriver hur man med hjälp av GPS, satellitbilder och GIS (geografiska informationssystem) har skapat en databas och metod som hjälper till att planera logistiken, mäta kolbindningen samt att följa upp trädens tillväxt. Deras arbete är avancerat och högteknologiskt. Jag överhör en kommentar från en av deltagarna: ”Oj, det är lite mer jobb än att bara gå ut och plantera träd!”.

Det är dagens insikt. Att plantera ett träd i sig är lätt och kostar inte mer än ca 50 öre. Det som däremot kostar är allt arbete runt om, vilket Taking Root beskriver för oss med ord och bilder. Att säkerställa att trädet får stå kvar. Att man kan mäta och följa upp hur det växer och sköts. Att staket sätts upp och att plantskolor startas. Att nya träd av rätt art återplanteras om plantor har dött eller gallrats bort. Att bönderna får betalt för sitt arbete. All planering och logistik och allt som bidrar till en beteendeförändring hos bönderna som gör trädplanteringen LÅNGSIKTIG. Deras arbete är imponerande!

När presentationen är över åker vi och besöker Plan Vivo-bonden Ernesto.

Ernesto är en kortvuxen äldre man, med den typiska cowboyhatten på huvudet och en machete i handen.  Han berättar att han har åtta barn, men hans fru har gått bort.

Träden han planterat är endast åtta månader gamla och de snabbväxande arterna har redan hunnit bli över en meter höga, medan ädelträden som mahogny enbart nått några decimeters höjd.

- Om ett tag, berättar Ernesto, kommer jag att plantera lök under träden för att få en extra gröda i dess skugga.

Anledningen att han ville gå med i projektet var kort och koncist:

- Jag gillar träd och när Taking Root frågade om jag vill vara med sa jag ja”.

Ernesto är nog projektets mest fotograferade bonde då deltagarna ivrigt följer honom med sina kameror. När besöket är över tackar vi Ernesto och framförallt Taking Root som har tagit fantastiskt väl hand om oss sedan vi kom till San Jose de Limay. Ytterligare 14 besökare, svenska säljare och säljchefer åker vidare med personliga intryck om vad det klimatkompenserade kaffet innebär i praktiken.

Nu övergår vår fortsätta resa till Nicaraguas kafferegioner med Arvid Nordquist som vägledare. Sebilder på vår facebooksida.

//Johanna