Jag vet att RUT-debatten börjar bli tjatig, men jag kunde inte hålla mig ifrån den. Kanske beror det på att ett av de första exktraknäck jag fick en gång som 14-åring var just som städare.

Att det finns ett brett stöd för RUT-avdrag råder det ingen tvekan om. Detta skriver bland annat Per Gudmundson på ledarsidan i dagens SvD.  Jag har dock funderat på de gröna argumenten för RUT-avdrag som har kommit i skymundan. Visst var Miljöpartiet positiva till avdraget till en början, men då var jobben det viktiga argumentet. När de nu har anslutit sig till den enhetliga linje som oppositionen driver ger jag dem och oppositionen en dos gröna argumenten att fundera kring.

Man kan hävda att hushållsnära tjänster är lyx, men det skulle man kunna hävda om bilen, platteven eller utlandsresan också. En dematerialiserad ekonomi, som många hoppas på, kräver omprioriteringar. Jag ser att miljön har mycket att vinna på i och med en omprioriterad konsumtion där folk värdesätter ett rent hem mer än ex. bilåkning. Det skulle även branscherna som tillhandahåller hushållsnära tjänster, liksom andra lyx-tjänster såsom kulturupplevelser, restaurangbesök mm vinna på. Kan RUT-avdrag ses som ett stöd till en miljöanpassad och dematerialiserad ekonomi?

Den klassiska dammvippan

En annan faktor som bör tas i beaktande är städningens direkta miljöpåverkan. Ett städproffs har garanterat bättre utbildning, bättre utrustning och bättre känsla för dosering av rengöringsmedel än gemene man. Inte minst gäller detta den unga generationen människor som i många fall aldrig lärt sig hur man städar. Visst, man skulle kunna hävda att man gör miljön en björntjänst genom att inte städa alls, men vem vill skulle vilja se en sådan utveckling?

I grund och botten hoppas jag på fler företag som städar med miljöansvar. Hemfrid exempelvis har en uttalad miljöstrategi där man försöker minimera vattenåtgång och användning av rengöringsmedel, bland annat genom användning av mikrofiber.

Kung Markattas VD Peter Enberg berättade i DI igår om varför företaget klimatkompenserar för sina transporter och personalens tjänsteresor. Peter säger bland annat att tanken bakom Kung Markattas klimatkompensation är att: ”Våra kunder ska slippa välja mellan närproducerat och ekologiskt producerat”.

Peter berättar vidare att klimatkompensationen är en del av en större klimat- och miljöstrategi. En tanke är exempelvis att Kung Markatta-produkter såsom sojamjölk och tofu kan ersätta mjölk och kött och på så sätt generera en positiv klimateffekt. Man försöker också se över transportslag och har sedan en tid lagt om transport av 300 ton ekologiska Italienska konserver till tåg istället för lastbil.

Det vi har sett på U&W [you&we] efter att ha jobbat många år med klimatkompensation för företag är att kompensationskostnaden kan bli ett starkt incitament och en ekonomisk drivkraft att minska sin klimatpåverkan. Det här är ett bra exempel. Kompensationen för Kung Markattas transporter sker genom trädplantering i Chiapas, Mexiko, ett projekt som Jens Johansson på U&W [you&we] besökte innan jul. Läs mer här.

Nyheten togs även upp igår av Icanyheter.

Efter mången semla den gångna veckan börjar nu fastan. Jag drar därför igång med Food Free Fridays (FFF) som inte bara är en form av fasta utan också en miljöåtgärd. För oss som inte äter kött är Meat Free Mondays inte så intressant utan vi måste ta ett steg längre. Stöd FFF du också! En nackdel är förstås att man blir lite trött på jobbet fram på fredagseftermiddagen så nu är det kanske dags att gå hem. Kom ihåg att FFF inte innebär förbud mot drycker. Inte ens vin. Men då måste det vara ekologiskt förstås och där kan Kronstam guida dig rätt.

Vancouver lider inte bara av snöbrist utan också av norska laxodlingar. Detta enligt organisationen Pure Salmon Campaign, bestående av forskare, urinvånare och miljövänner, som tycker att dagens sätt att odla lax hotar vildlaxen vilket i sin tur hotar ekosystem där bland annat örn och grizzlybjörn ingår. Lagom till OS sätter man igång att hungerstrejka och använder mediauppståndelsen för att få ut sitt budskap till en bredare publik. Budskapet är dock främst riktat mot de tre norskkontrollerade företagen Grieg Seafood, Cermaq och Marine Harvest som idag styr 92 procent av all laxodling i regionen. Man vill bland annat att företagen ska försvinna från de stråk vildlaxen vandrar och att man ska använda sig av stängda anläggningar istället för nät.

Vi äter allt mer lax i världen och bara Norsk odlad lax och står för 11 miljoner måltider… varje dag! Man kan verkligen fråga sig om det är hållbart i längden, särskilt med tanke på alla problem odlingen medför. Problemen som Pure Salmon identifierar ovan är ju ett par, jag tycker foderfisken är minst lika problematiskt. I bästa fall får man 1 kg lax från 2,5 kg foderfisk. Jag ställer ett par frågor till er läsare: Vad är det för fel med Karp om man nu envisas med att odla fisk? Den äter främst växter och är vanlig i många östeuropeiska länder. Varför inte här? En annan sak, börjar man inte bli lite trött på lax?

Satt och lyssnade på Tankar för Dagen i P1 igår och blev helt tagen av Pernilla Glasers tankar om utveckling. Lyssna här.

I ett murrigt industriområde i Göteborg ligger det företagsmässiga guldkornet Sackeus som har rättvis handel som affärsidé. Med Jens Baagöe i spetsen säljer man rättvis choklad och rättvist kaffe med mera. En unik företagskonstruktion är en av grundpelarna. Sackeus samägs nämligen av ett kaffekooperativ i Oaxaca, Mexiko. Försäljningen av rättvisa produkter kan gå bättre men kurvorna pekar uppåt. Med nya prisbelönta förpackningar och produkter i högsta klass så är framtidsutsikterna goda. Jag är själv mycket svag för den mörka chokladkakan på 58 %. Glömde jag säga att det mesta Sackeus säljer är ekologiskt?

Nya förpackningar med vackra fågelarter som kan siktas i närheten av kakaoodlingar med gott rykte

The Fair Tailor drar snart igång försäljning av skräddarsydda och rättvisemärkta skjortor på nätet. Skjortorna kan fås i ekologisk bomull. Innan försäljningen drar igång på allvar kan man köpa presentkort i form av miniskjortor. Eller vad sägs om manschettknappar av återvunna kretskort? Klockrena julklappar! Skjortorna sys upp i Nepal i samarbete med Child Watabaran Center Nepal som med stöd av Göteborgsbaserade XDIN syftar till att ge fattiga gatubarn i Kathmandu en bättre framtid.

Skräddarsydda ekorekoskjortor på nätet

Jag deltog på mötet Eurocities i slutet på förra veckan där Borgmästare från Europa och i viss mån USA samlades för att diskutera utmaningar och lösningar på hållbarhetsfrågor. Tillsammans skickade man bland annat ett tydligt budskap till COP15 i Köpenhamn om att vi måste få till ambitiösa klimatmål. De visade också tydligt hur städer ofta ligger före regeringar i dessa frågor, inte minst i USA. Jag intervjuade ett tiotal personer angående mötets och stadens hållbarhetsprofil och kom fram till att vi har mycket att vara stolta över. De flesta deltagarna verkade mycket imponerade av Stockholms energiförsörjning, sophantering, vattenrening och dylikt. Själv fick jag en mycket intressant genomgång av stadens och Fortums satsning på elbilar som äntligen börjar ta fart, bland annat i ett väldigt bra föredrag av Eva Sunnerstedt. Jag fick dessutom provköra en elbil och blev mycket imponerad. Tragiskt bara att det finns så få alternativ på marknaden.

Tesla, kanske världens tuffaste elbil

Tack Stockholms stad och Eurocities för ett väl arrangerat och genomfört möte som säkerligen kommer att sprida ringar på vattnet när det gäller hållbara lösningar för städer.

Sotet som ansamlas i atmosfären får allt större uppmärksamhet i klimatvetenskapliga sammanhang och i media. Ämnet togs upp i gårdagens SvD. Även Formas nya bok som vi skrivit om tidigare innehåller en utförlig beskrivning av ämnet. Sotets påverkan på klimatet är osäker, men mycket tyder på att de svarta har en starkt uppvärmande effekt som är i paritet med uppvärmningen som orsakats av koldioxid. Det positiva med sot är dock att, eftersom uppehållstiden är mycket kort, så kan utsläppsreduktioner få mycket snabb positiv effekt. Det negativa i sammanhanget är de vita partiklarna som har en avkylande effekt, vilket döljer en stor del av uppvärmningen som svarar mot utsläppen av växthusgaser. Försvinner även dessa vita partiklar från atmosfären blir det varmare. Hur mycket är osäkert.

I klimatförhandlingar har sotet hittills spelat en begränsad roll, men förhoppningen är att denna ska stärkas nu när det finns bättre vetenskaplig förståelse kring deras roll. Att få bort sotet skulle inte bara vara en potentiellt klimatförbättrande åtgärd, utan den skulle ge mycket positiva miljö- och hälsoeffekter. Dessutom, eftersom sotutsläpp ofta hänger samman med utsläpp av växthusgaser, är en begränsning av dessa utsläpp ofta en ypperlig vinna-vinna-strategi. Ur detta perspektiv är det roligt att vår senaste klimatkompensationskund SEB har valt att klimatkompensera genom stöd till utökad användning av solspisar i Kina, vilket är en strategi som också angriper sotproblematiken. Strategin nämns i SvD: ”…miljöförbättringar kan gå fort. Om eldandet kan ersättas med soldrivna spisar kan temperaturen sjunka och regnmönster bli mer normala efter några år”.

I Iran och andra utvecklingsländer går enorma summor årligen till subventioner av olja, kol och gas. I många länder kostar exempelvis bensin runt en krona per liter oavsett oljepris. Regeringar blir alltmer medvetna om att detta på sikt inte är hållbart. Det snedvrider konkurrensen och motverkar klimatambitioner genom att uppmuntra slöseri och minska drivkraften till att ställa om till förnybara energialternativ.

I bilden till vänster kan man se de enorma summor som årligen går till dessa subventioner. G20 har fört frågan om att fasa ut fossilbränslesubventionerna på den globala politiska agendan. Frågan är dock inte lätt att lösa och därför ställer man sig frågan vad man konkret planerar att göra. I Iran så ledde införsel av ransonering till enorma kravaller 2007. Fattiga riskerar att komma i kläm om utfasningen av subventioner inte möts upp av satsningar på alternativ. Denna och andra relaterade frågor tas upp i ett mycket intressant nyhetsbrev publicerat idag från The Global Subsidies Initiative.