U&W [you and we] Blogg

Ställer du in cykeln när det bli lite kallare? Då har du inte rätt mental inställning till vad en cykel är och hur den ska användas. Kolla denna film för inspiration. //Göran

Med anledning av Johannas och Mårtens pågående besök hos vårt trädplanteringsprojekt i Nicaragua finns det anledning att tala om trädplantering som vi inte gillar.

Allt mer aktualiseras frågan om ’land grabbing’, dvs att avtal skrivs med lokalsamhällen om att få tillgång till deras mark. Motivet är att använda marken för livsmedelsproduktion, majs, soja etc, eller trädplantering, där träden ska användas till pappersmassa eller säljas ’carbon credits’.
Det är företag, investerare och även NGOs som ligger bakom. Det som händer är att man röjer av den mark man kontrakterat, vanligtvis stora arealer. Många problem uppstår i samband med detta som motiverar uttrycket ’land grabbing’. Den lokala motparten kan inte avtalsjuridik och förstår inte vad de skriver på. Det finns exempel på att avtal skrivs på engelska eller spanska som motparten inte talar. Ett annat är att det erbjuds arbetstillfällen, men det visar sig i många fall att detta gäller endast inledningsvis. Andra problem är att man kontrakterat bort mark man använt för lokal livsmedelsförsörjning. Om det sedan visar sig att löftet inte stämmer att man ska få det gott ställt och inte behöver odla sin egen mat utan kan köpa den blir det katastrof. Anläggningen av trädplantager, vanligtvis monikulturer med eucalyptus eller andra snabbväxande arter, minskar biologisk mångfald. Eucalyptus är också vattenkrävande vilket leder till vattenbrist.
En film har gjorts från Mozambique som visar hur illa det kan gå. Det är en investeringsfond som heter Global Solidarity Forest Fund som tråkigt nog även  Svenska Lutherhjälpen, dvs Svenska kyrkan, investerat i, som anlagt en eucalyptursplantage som är den sort av trädplantering vi ogillar.
Våra Plan Vivo-projekt, som också finns i Mozambique, görs i samarbete med bönderna och på deras villkor. Där tillåts inte Eucalyptus utan endast lokala trädsorter. //Göran

Stefan Jarls oerhört viktiga film Underkastelsen som handlar om de kemiska gifter vi får i oss via maten vi äter kan ses på nätet. Det är en av de viktigaste dokumentärerna som har gjorts.

Hur har det kunnat bli så att fossilbränsle för bilar blivit miljöriktigt, att dieselbilar blivit miljöbilar? Det är en märklig historia. Som det nu är ökar försäljningen av diselbilar mer än bilar som drivs förnybart. Och det är kanske inte så konstigt. Försäljningen av etanolbilar har i stort sett upphört på grund av etanolens dåliga rykte trots att alla större mackar måste sälja etanol. Och för gasbilar finns det inte tillräckligt med tankningsställen. Och när man kommer till de få som finns är ofta gasen slut eller får man vänta en halvtimme på att alla taxibilar ska fylla på. Jag talar av egen erfarenhet. En taxichaffis berättade att det kan ta en timme om dagen att vänta vid tankningen av gas. Visserligen finns det diesel med viss inblandning av biodiesel men det hjälper inte. Det politiska målet att göra fordonsflottan fossiloberoende verkar avlägset, eftersom utvecklingen går helt i fel riktning. Endast var sjätte bil går på förnybart. Som det nu är klarar dieselbilarna miljöbildsdefinitionen med 1 gram, 119 g/km när miljöbilsgränsen går vid 120g/km. Men den gränsen måste sänkas snarast.
Under Anders Carlgrens tid försvann i stort sett alla bidrag till riktiga miljöbilar. Rabatten på elbilar är lite teoretisk eftersom dessa har så kort körsträcka. Fråga dem som bor i glesbygd! Men det kanske vara meningen: Låter bra men kostar lite.
Anders Carlgren ansåg med krystade argument att det är bra att bilkörningen ökar. Det är svårt att tro att han verkligen menade det. Man anar Anders Borgs och finansdepartements direktiv. Vår nya miljöminister, Lena Ek, säger tvärtom, att bilkörningen måste minska om vi ska klara klimatmålen och att skattevägen kan komma att användas. Det ska bli intressant att se vad hon orkar med.  //Göran

Nu har Sveriges grönaste varumärken utsetts. Flera av våra kunder toppar listan. Max vinnare bland restaurangkedjor. Coop främst inom dagligvaruhandel. Fritidsresor två bland reseföretag. När frågan ställs vilket varumärke som är allra grönast toppas listan av Änglamark, trea kommer Arla, fyra Saltå Kvarn och femma Kung Markatta. Fyra av våra kunder bland de fem främsta!

Såg ni Sverker på teve igår när han tog upp sockerkonsumtionen och fetman? Det är ett lyft att se hur proffsigt han leder programmet och tar sig an samhällsproblem som vi tenderar att låta slippra mellan fingrarna av ren tillvänjning. Den här gången var det godis och socker i mat och dryck som skapar beroende. Och handeln som exponerar godis nära kassorna för att få merförsäljning. De handlare som var med hade inget moraliskt problem med detta. Konsumentministern Birgitta Olsson ansåg att friheten att själv välja är viktigast. Att höja skatten på socker som man gjort i våra grannländer ansåg hon vara fel. Att motionera och ha fler gymnastiktimmar var hennes lösning. Göran Greider, som själv gått ner i vikt, såg fetman och sockerkonsumtionen som ett klassproblem. Sverker undrade vad Livsmedelsverket håller på med, eftersom trots deras arbete befolkningens vikt bara ökar. Därifrån menar man att de inte har en chans att nå fram med sin kommunikation, när de har konkurrens från företagen med stora reklambudgetar.
Ur ett CSR-perspektiv kan fetmafrågan inte sopas under mattan. Att skapa tillvänjning hos unga konsumenter är i princip lika illa som att sälja tobak och sprit till ungdom. Även om det på ytan ser mer oskyldigt ut. Att ha en CSR-policy och jobba med miljön blir lite futtigt när de produkter som produceras med stort ansvar för vattenförbrukning och klimateffekt är sådana att leder till dålig hälsa och ytterst risk för förkortade liv. Vad ska det kallas; suger washing?
Jag ser fram emot Sverker nästa måndag kl 8. Då tar han sig an ekonomin, bankerna och deras avgifter. //Göran

Nu när vi flyttar till Gamla stan är frågan hur det blir med lunchrestauranger runt Kornhamnstorg. Det blir med stor avsaknad vi inte längre slinker in på Capridue på Tomtebogatan och möts av personalens ”Chiao”. Att gå dit är som att göra en avstickare till Italien. Man får inte missa deras bönsallad i tomat från välfyllda salladsbordet. En av våra favoriter alltsedan de började med även lunchservering. En annan favorit är Angelas på Röstrandsgatan, med kreativa pastarätter som specialitet. Även vegetariska. Deras tomatsås är gudomlig och det är alltid kul att munhuggas med personalen. Ett relativt nyupptäckt smultronställe är Blueberry också på Rörstrandsgatan, med goda sallader och hälsosamma ingredienser. Uppskattat är den lilla chokladbiten som alltid ingår. Dit går vi ofta när vi har lite bråttom och vill ta med oss och äta på kontoret. De som får mycket av våra lunchpengar är Mariannes Fisk på Norrbackagatan, inte för att det är dyrt, tvärtom, utan därför att de har så goda rätter för avhämtning. Strömming med mos och lingonsylt är en personlig favorit. Där köper man lämpligen också sillinläggningar till årets mathögtider. Kaffeverket på Torsgatan ska också nämnas. Ekologisk så långt det går och fräscha rätter både varma och kalla. Där köper vi lunchmackor när vi har lunchseminarier. Brödet tar de från grannen Bakery & Spice, också Torsgatan, som bakar på ekologiskt mjöl och vars kardemummabullar slår det mesta både i smak och omfång.
Som läsaren förstår är vi lite nervösa. Vart ska vi gå för att undvika turistfällorna? Vi tar gärna emot förslag! //Göran

Har du hört talas om Avaaz? Om inte är det dags att göra det. Det är en maktfaktor i form av en global rörelse som bygger på internet. Organisationen är ett intressant nytt fenomen för global direktdemokrati. Avaaz tar sig an de mest olika kampanjer såsom att rädda regnskogen i Amazonas, bekämpa Murdoch-imperiet, motsätta sig splitterbomber, stoppa korruptionen i Indien eller förlänga Kyotoprotokollet. Tekniken är att via internet samla namn som sedan överlämnas till regeringar eller ansvariga för missförhållanden. Ofta arrangeras lokala demonstrationer och aktioner av Avaaz-medlemmar i olika länder för att skapa opinion och uppmärksamhet. Men man jobbar också mer handgripligt, har bland annat smugglat in pengar i Syrien för att stödja oppositionen och smugglat ut regimmotståndare. Man har ordnat skyddat boende för aktivister som hotas av repressalier och tortyr. Under sina fem år sedan starten har Avaaz genomfört 1000 kampanjer. Aktivera dig själv, bli medlem tillsammans med 10 miljoner andra i 193 länder.//Göran

Teckning publicerad på Climate Progress-bloggen.

Var femte hushåll har en stulen gran, hävdar Sveaskog. Därmed förlorar markägarna ett par hundra miljoner kronor om året.
Att ta en gran i skogen ser många som en tradition och likställer det med att palla äpplen.
Enligt en undersökning från SLU har 3 miljoner av Sveriges 4,3 miljoner hushåll julgran. Om jag räknar rätt betyder det att 600.000 hushåll är tjuvaktiga. I vår bostadsrättsförening är vi 22 hushåll. Fyra av dem att ha en stulen gran. Undrar vilka? Förmodligen några av de nyinflyttade…

//Göran