Jag har alltid undrat över fenomenet bonusar och om de verkligen har den motiverande effekt som de sägs ha. Och om de kostnader som särskilt företag inom finanssektorn har för bonusar uppvägs av ökade intäkter. Forskning inom området tycks i varje inte entydigt peka på att man arbetar hårdare eller klokare för att man får bonusar. Eller är bonusar endast ett uttryck för att företagsledningar fått en så stark maktställning att de kan plocka pengar framför näsan på ägarna?
Nu ska Första AP-fonden kräva att bolag som de äger ska utvärdera bonusprogrammen. Annars kommer man att rösta nej. Och flera andra AP-fonder följer efter i kraven. Det är väl rätt märkligt att företag hittills inte gjort det och i varje fall inte på ett sätt som är öppet för dem som äger företaget. Allt annat utvärderas ju minutiöst i syfte att spara kostnader.
Första AP-fonden kommer också med ett annat krav; att ersättningsprogram ska inkludera hållbarhetsfrågor. Annars kommer man inte att rösta för programmen vid bolagsstämmorna. Man kommer också att ta reda på hur hållbarhetsfrågorna drivs i styrelserna och vilken kompetens styrelsen har i dessa frågor. Man får bara hoppas att fler fonder och aktieägare hänger på!

Det har kommit fram att sextrakasserier är vanliga inom teater och film. Speciellt unga och kvinnliga skådespelare drabbas. Men det är tabu att tillstå det och det kan påverka karriären. Teater och film handlar ju mycket om fysisk närhet och att gestalta kärlek och att privata känslor väcks är kanske inte så konstigt. Men i rapporten kommer det fram att det också är fråga om manlig makt och att utnyttja. Nu frågar man sig om detta är toppen av ett isberg? Eftersom det inte går att tala om att man är sextrakasserad och många skäms/vågar inte att anmäla det till sin chef kan det finnas utan att finnas. Hur ser det ut inom andra branscher och hos andra företag än teatrar? Varje företag med en allvarligt menad CSR-politik bör kanske utgå från att det finns men inte syns.

Läsplattan har blivit populär och olika märken dyker upp i handeln. Senast lanserade Apple sin iPad som är mycket mer än läsplatta. Den lagrar filmer och foton och kan användas för webläsning.
Hur miljövänlig är då läsplattan? Centre for Sustainable Communications vid KTH har gjort en livscykelananlys på en bok med hårt omslag och 360 sidor. Som kanske väntat drar läsplattan mest energi i tillverkningen och också återvinning medan miljöeffekten vid användning är försumbar (faktiskt mindre än en mobil). För bokens miljöpåverkan är det främst pappersproduktionen och sättet man får hem den på som avgör, där man har antagit att man kör bil till bokhandel eller postkontor. Går man minskar belastningen kraftigt. Själva bokproduktionen har liten påverkan, ungefär som en hamburgare.
Hur utfaller jämförelsen? Om man fokuserar på klimatpåverkan finner forskarna att en bok med hård pärm släpper ut ca 1,2 kg CO2e. Något lägre för köp via internethandel. Utsläppen via läsplattan är 0,85 kg CO2e. Då har man antagit att 48 böcker under två år läses via läsplatta (alltså en flitig läsare).
Hur ska jag själv få ner mina utsläpp för bokläsning: Promenera till posten eller bokhandeln. Låt andra läsa mina pappersböcker; låna ut, sälja eller ge bort dem. (En bekant har en korg med böcker innanför dörren, så besökande kan ta med sig en bok när de går.) Köpa pocketböcker (halv klimatpåverkan). Skulle jag köpa en läsplatta ska den ha andra funktioner, t.ex lagra foton (inga pappersfotografier eller fotoalbum), tidningsläsning (avsluta prenumeration), ladda ner filmer (inga DVD-inköp) och läsa flitigt – mer än 24 böcker per år!

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.

Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.

Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.

Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.

Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i.

Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt det är för konsumenter att jämföra produkter utifrån etik och miljökriterier. Är rubriceringen etisk fond bara ett sätt att rida på en våg och locka till sig ansvarfulla sparares pengar? Fair Trade Center har en barometer där olika fonder kan jämföras. Där kan du se om du har placerat dina pengar i rätt fond!

”Etikfond” är bara ett exempel bland många, där det är lätt att glida i sin kommunikation och låta intrycket bli bättre än uttrycket. ”Klimatneutral” är ett annat. Liksom ”grön” eller ”gör en insats för miljön”. ”Miljövänlig”  har lyckligtvis börjat försvinna sedan Konsumentverket reagerat, t.ex när det gäller bilar.

GM har beslutat att lägga ner produktionen av Hummer, den stridsvagnsliknande monsterbilen. Det är ett principiellt intressant beslut som fler företag kommer att ställas inför. Drivet av klimatförändringen kommer det att vara nödvändigt att omfördela verksamhet och försäljning mot produkter med lågt koldioxidinnehåll och låg påverkan på ekosystem. Samtidigt måste kolidoxidintensiva produkter som belastar ekosystemen avvecklas, eftersom de inte har någon framtid.
I filmen Beyond the Line, som vi är medproducenter till, ges exempel på företag som arbetar med att komma bortom business as usual, undviker klimattrisker och utnyttjar nya affärsmöjligheter.

Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!

Tällberg Foundations Bo Ekman skrev häromdagen en artikel i DN med rubriken ”Ny världsordning ett måste efter debaclet i Köpenhamn”. Där problematiserar han det faktum att världen är ett sammanflätat och gränsöverskridande system medan makten fortfarande är organiserad styckevis genom att nationer hela tiden hävdar sina egna snäva intressen. Han säger: ”Världen förfogar inte över de mekanismer som krävs för att lösa dagens problem”. Nog blev Köpenhamn ett bra exempel på detta. Artikel har fått mängder av kommentarer, över 300 st, så den har engagerat läsarna. Man slås av att kommentarerna inte alls handlar om denna obalans utan om risken för diktatur. Men nog är det viktigt att diskutera hur en ny världsordning ska se ut för att hitta en form som speglar de ödesfrågor jorden står inför. Med FN i sin nuvarande form är knappast sista ordet sagt. Kanske ett scenario är att världen delas upp i politiskt/ekonomiska system typ EU med rätt att stifta lagar och att dessa system sedan förhandlar med varandra? Men frågan är hur minoritetsskydd byggs in, dvs hur sådana länder som Maldiverna, som löper risken att drunkna, hanteras?

Hör och häpna! Tillsammans med 5 andra har vår blog av En lagom dos grönt.se nominerats till Sveriges Bästa Gröna Blog i kategorin organisationsbloggar. Det är roligt och uppmuntrande att när vi skriver om sådant som vi själva tycker är viktigt det också läses och uppskattas av andra. På En lagom dos grönt kan man rösta på den blog man tycker är bäst. Om någon efter jämförelse skulle vilja lägga en röst på vår är det välkommet!

Politiker blir glada när de hör ordet biogas. Det ger energi med minsta möjliga klimatpåverkan. I Tyskland får bönder som ställer om till att odla grödor för biogas, främst majs och energigräs, 20 års garanterat leveranspris. Omfattande arealer odlas nu upp. Men biodlare har lagt märke till att bisamhällena går under i områden där dessa grödor odlas. Nu slår de tillsammans med forskare larm. När bina under sommaren ska dra in nektar finns det inga blommor. Den GMO-majsen ger nämligen ingen blomning och bina svälter ihjäl och binäringen likaså. Biodlare flyttar sina kupor in till städerna för att få honung från trädgårdar och parker, landsbygden fungerar inte längre. Gamla majssorter har försvunnit eller finns möjligtvis i genbanker. Solros skulle kunna vara en alternativ biogasgröda, men den industriella solrosen ger ingen nektar. De gamla sorterna har också försvunnit. Det är inget mindre än en katastrof för biodlingen som nu uppdagas.  I Sverige bör vi noggrant följa det som sker, eftersom vi kommer att hamna i samma fälla i de stora jordbruksområdena i Sydsverige, Östergötland och Västergötland, när politikerna ska stödja produktionen av grödor för  biogas. Finns det en lösning så att vi får både bi och gas? Annars kommer det att bli “Tyst sommar”.