Intressant spaning gör Stefan Hyttfors på Talarforum. Han skriver om sex utmaningar under 2012. 1) Förändring är tecken på liv. Oro inför framtiden kan vändas till den positiva aspekten av förändring och ur kriser kommer alltid förändring med nytt fräscht liv som rensar ut det gamla. 2) Snabba företag vinner över långsamma. I organisationer med fokus på problemlösning och vilja att prova blir ett växande hot mot trögrörliga dinosaurier. 3) Tävla mot dig själv och vinn! Sneglar du på konkurrenter för att vara säker på att ingen gör något oväntat, istället för att fundera på att tillfredsställa behov på andra helt nya sätt. Vem tävlar du mot? 4) Titta utifrån och in! Det gäller att förbättra kundupplevelsen innan kunden ber om det. 5) Samarbeta! Satsa på spännande samarbeten istället för destruktiv konkurrens. Att sträva efter att dominera, äga, skydda, slå, kontrollera är ute! 6) Gör skillnad och livet bättre! En viktig lärdom av den arabiska våren och Occupy Wallstreet är att förtryckta människor inte längre känner sig ensamma. Missbedömer du konsumentmakten kommer du stå inför stora och obehagliga överraskningar medan de som gör rätt aldrig mer behöver betala för marknadsföring.

Vi själva gjorde som Supermiljöbloggen och summerade istället året som gått! På Supermiljöbloggen har man från Sverige rapporterat om Vargjakten, #Timbrogate och politiska misslyckanden. Utrikes har det bl.a. handlat om Fukushima och kärnkraften och  COP17. Vill du följa vad som händer inom miljöområdet kan jag varmt rekommendera att följa denna superblogg! I DN gjorde Victor Barth-Kron också en sammanfattning över trendiga ord 2011 – ektivist, trädkramare, surdegshotell och coachsamhälle är några. Samtliga ord läser du här.

CSR i Praktiken skriver om Hållbarhetstrenderna som formar 2012. Samverkande konsumtion, nya valutor, cirkulär ekonomi, återanvändning och ekosystemtjänster är de fem trenderna som tas upp. Somligt är nytt annat är nyväckt!

Vill du hellre lyssna till etablerade trendspanare så kan jag rekommendera att ladda ned Kairos Futures trendspaning; 2012 mellan jordkula och revolution.

Vill du se vad som trendar på Twitter just nu kan du titta in på Trendsmap och Trendistic bland annat.

Gott nytt 2012! Jag tror det blir ett intressant år! // Ellinor

No related posts.

Projektet ska studera ekosystemtjänster av grönområden och grönska i staden. Det handlar om kartlägga och värdera ekosystemtjänster som t.ex. reducerad temperatur i städer, minskad energiförbrukning i byggnader, ökad isoleringen, kolbindning i vegetation, minskad belastning på avlopp, stärkt befintlig biologisk mångfald, ökad resiliens i omgivande ekosystem, lagring och rening av vatten, buffring av näringsämnen, ökad hälsa och välfärd, rening av luft, minskning av smog och marknära ozon, minskat buller och en mer tilltalande stadsmiljö.

Projektet omfattar konstellationsbyggande, omvärldsstudier av befintliga metoder för att identifiera och värdera ekosystemtjänster, produktutveckla metoderna, utbyta erfarenheter samt medverka till miljöteknik/-tjänstexport och kunskapsspridning.

Är du nyfiken på att höra mer om detta? Kom till vår sista Bortom Lagom lunch för i år, den 16 december kl 12.00 – 13.30. Peter kommer att berätta om grönytefaktorer och hur den nya storstadsdjungeln ger vita jular!

No related posts.

Juryn för Ecologistic Award skriver bland annat i sin prismotivering att pristagarna uppfyller samtliga kriterier och att de med sitt samarbete har visat på ett nytänkande inom miljöområdet. Trots att de är konkurrenter har de genom sin samverkan fokuserat på miljöförbättringar och tillsammans nått goda resultat.

I år arrangeras också för första gången Gröna November då destinationen uppmärksammar sitt miljöarbete lite extra. Sigtunastiftelsen kör t.ex Meat free Thursday under november. Som en del av Gröna November planterar de 1000 träd i Moçambique och Uganda. Vi är stolta och glada över att vara samarbetspartner med Destination Sigtuna.

No related posts.

En kort sammanfattning av Twitterflödet hittar du på Storify. Storify är ett enkelt verktyg att använda för att kunna återberätta vad som sagts i ett flöde från t.ex en konferens. Testa!

No related posts.

Vi har blivit utvalda bland alla bloggar som nominerats tack vare att våra trogna läsare valt att nominera oss ett flertal gånger. Vår blogg tävlar in kategorin Organisationsblogg.

Nu startar nästa steg i denna tävling – omröstningen. Den pågår 9 – 27 november och vi behöver din hjälp att gå vidare till finalen. Gå in på En lagom dos grönt.se och rösta på dina favoritbloggar. Du kan rösta en gång varje dag fram till 27 november och vara med i utlottningen av fina miljömässiga priser.

No related posts.

SIK har nyligen publicerat en mycket intressant rapport om Klimatavtryck av ekologiska produkter. På Vetenskapsradion har man rubricerat morgonens inslag med ”dött lopp mellan ekologiskt jordbruk och konventionellt” och säger i inslaget att det är ”ingen skillnad klimatmässigt mellan eko/konventionellt jordbruk” enligt forskarstudie.

LRF skriver om samma rapport och menar att det är ”olika utmaningar för ekologiskt och konventionellt jordbruk”.

Magdalena Wallman, agronom och forskare på SIK säger så här: ”- Det har varit farhågor om att ekologisk produktion är sämre ur klimatsynpunkt än konventionell, men det kan vi inte säga utifrån den studie vi har gjort, utan där vi har svar är det bättre eller lika”

Vidare slutsatser i rapporten, som min kollega Peter Wrenfelt redan har hunnit läsa, är: ”De lägre utsläppen för ekologiskt jordbruk i relation till konventionellt finner vi framförallt i vallodlingen där det genomgående är lägre avtryck per kg vallfoder, en viktig förklaring är att skördenivån i ekologisk vall är relativt god. Klimatavtrycket för ekologiska spannmålsgrödor relativt konventionella beror framförallt på skördenivå och kvävegödslingsstrategi. En god skördenivå i kombination med en moderat giva av stallgödsel alternativt specialgödsel ger avtryck per kg spannmål som generellt är lägre än för konventionell spannmål. Klimatavtrycket för oljeväxter, åkerbönor och ärter är i samma nivå som konventionell odling. De låga skördenivåerna i ekologiska oljeväxter är en förklaring liksom frånvaron av N-gödsling i konventionella åkerbönor. För mjölk finns det relativt många studier publicerade internationellt där ekologisk och konventionell mjölk jämförs och här finns ett bra underlag att säga att det inte är någon skillnad i klimatavtryck mellan mjölk från de två produktionsformerna. För nötkött, griskött och ägg finns det alltför få studier för att säga något definitivt om skillnader. ”

Peter påpekar också att SIK-studien inte innefattar kolinlagring eller ”landuse” (avskogning).

Min fundering är hur mycket av rapporten som Pelle Zettersten har läst? Eller är det en fråga om värderingar?

No related posts.

Giraffprisutdelning

Måndag 2 maj ägde utdelningen av Social Venture Networks (SVN) nyinstiftade Giraffpris rum. Den allra första pristagaren är Carl Horn av Rantzien, grundare av företaget Granular, som producerar det naturliga sötningsmedlet Stevia.

Stevia kommer från en ört som är kalorifri och konkurrerar med socker och syntetiska sötningsmedel. Produktionen sker i Paraguay där samarbete sker med lokala småbönder som får en schysst ersättning för sitt arbete. Carl får priset för sin outtröttliga kamp för att få EU att godkänna Stevia och har naturligtvis hela socker- och sötningsindustrin emot sig. Prissumman på 10 000 kr, som har skänkts av U&W [you&we]s Göran Wiklund som också är medgrundare till Social Venture Network i Sverige, kommer Carl att dela upp i 5 delar för att göra interna pris att dela ut till personalen genom RealStevia Academy i Paraguay. Miljöaktuellt var på plats och har skrivit kort om evenemanget.

Giraffpriset, som är lite av en travesti på DIs gasellpris, delas ut till en person, företag eller organisation som gjort något extra modigt, tagit en risk, övervunnit svårigheter. Helt enkelt stuckit ut halsen. Precis som en giraff! Måndagens program inleddes av att Hans de Geer gav sin syn på vad det innebar att sticka ut halsen, eller att ha huvudet på skaft. ”det är någon som ser lite längre, är skärpt, smart och intelligent...” Enligt Wikipedias listning av svenska idiomatiska uttryck betyder ”att ha huvudet på skaft” att vara vaken och intelligent. Från @henriktwit kom följande förslag via Twitterflödet, ”kanske att man balanserar tankeapparaten på atlaskotan?”

En giraff är inte snabb som gasellen, men har en lång hals och kan kika runt hörnet. Dessutom berättade Gustav Fridolin att giraffen är det däggdjur som har störst hjärta, vilket också är viktigt när man tar ansvar!

Fortsättningen på Hans de Geers anförande kan sammanfattas i ansvar. Vi har ansvar för vad vi gör, vad vi äger eller har. Dessutom har vi ett ansvar för vilka vi är… – det existensiella ansvaret! Det är det som CSR bör härledas ur, enligt Hans de Geer. Tripple Bottom Line borde bli Quadruple Bottom Line, där den fjärde dimensionen innebär att arbeta med korruption, vilket är den 10:e punkten i Global Compact. Risken är att de ”kodifierade mjuka reglerna” som GRI, ISO 26000, Global Compact endast blir ”compliance”, listor vi bockar av när det egentligen är något mycket mer offensivt vi behöver!

De intelligenta girafferna förstår detta, att GRI bara är en startpunkt, säger Hans de Geer. Girafferna har ju inte bara långa halsar utan också förskräckligt långa framben. Så det är de intelligenta girafferna som tar klivet!

Under Giraffprisutdelningens två timmar hann vi även ta del av ICAs, Scandics, Skandias Idéer för livet och Diparts syn på CSR under ett panelsamtal som leddes av Pär Larshans på Max Hamburgerrestauranger. Alla fem företagen är medlemmar i SVN. Panelen använder orden hållbarhet och CSR på olika sätt. Ica föredrar hållbarhet men använder internt CR. Inger Mattsson på Scandic anser att hållbarhet även innehåller den ekonomiska aspekten men att att det mest är en fråga om semantik. Tyvärr har de alla svårt att sätta pengar på hållbarhetsarbetet, men de tror att de tjänat på CSR.

Avslutningsvis fick panelen en fråga om politiken… Nej, politikerna fattar inte rätt beslut! Framförallt går det för långsamt!

Gustav Fridolin avslutade programmet med att tacka SVN för att de instiftat detta pris och företagen som deltagit under dagen att de ligger före och driver på politiken! Gustav ansåg att värdet av ett pris som Giraffpriset är att andra kan bli uppmärksammade på det CSR-arbetet som pristagare gör!

Är någon intresserad av att följa hela Twitterflödet från Giraffpriset, går det bra att söka på @Klimatsalong och #swcsr här.

No related posts.

Att Scholls produkter innehåller formaldehyd, PEG-150 distearate och ett par olika parabener borde kanske inte förvåna mig. Men när Naturskyddsföreningens kemikalieexpert Ylva Grudd råder mig att se det som farligt avfall känns det olustigt. När jag då hittar både methylparaben och propylparaben i produkter från The Body Shop, som informerar att produkten ej är testad på djur (tur för dem) och att paranötssmöret kommer från Ghana, s.k. Community Trade, så känner jag mig däremot lurad. På Pure Shops hemsida kan man läsa om många spännande ämnen som finns i vår kroppsvård.

Med tanke på att huden är vårt största organ har jag nu långsamt börjat byta ut de kroppsvårdsprodukter jag användare. På min badkarskant står nu istället duschcreme från Weleda, schampo från eco-cosmetics och Urtekram samt en underbart doftande lavendeltvål. Enligt Ylva Grudd har de olika märkningarna som finns testats för olika saker, man måste alltså läsa på om Soil Association, eco-cert och Svanen.

Vill du veta vad dina hår- och hudvårdsprodukter innehåller kan du översätta dem till ett språk som går att förstå här.

No related posts.

Geléhallonen smakar mest sött, aromämnena ger ingen upplevelse av hallon… När jag därefter provar Vilda bär med smak av blåbär, lingon och havtorn blir smakskillnaden stor. Havtorn är bäst, underbart sötsyrlig orange godisbit. Smakar det så kostar det, helt enkelt.

Fler borde prova och flytta handen i hyllan. Ekorrens godis finns både på ICA & Coop, hos medvetna handlare som vill erbjuda mer än det traditionella artificiella smågodiset. Konstigt är det också att det schyssta godiset på påsen måste informera om allt den inte innehåller – ”Inga konstgjorda färg- och smakämnen. Inga syntetiska sötnings- och konserveringsmedel.” Vad innehåller vanligt godis egentligen?

Nyligen gjordes dessutom en studie om godisets klimatpåverkan av SIK, Institutet för Livsmedel & Bioteknik, på uppdrag av Livsmedelsverket som kan laddas ned här. Där framkom att skumgodiset klimatpåverkan var lika stor som en portion fläskkött!

Undrar vad en studie på ekologiskt godis, chips & läsk skulle visa för klimatutsläpp?

Related posts:

1. Läsplatta eller pappersbok? Hugget som stucket
2. Sommarens blommiga blandning

Naturens lagar är redan på väg
att ställa oss alla mot väggen.
Den väggen är lag av naturen.
Den saknar evangelium.
Den stora sorgen måste vi alla dela.
Då blir den möjlig att bära.
Den stora sorgen är den stora omsorgen.
Den måste vi alla lära.

Det finns bland alla bör och borde
ett måste för alla.
Alla måste lära att sörja för världen.

När mänskan nu fått makt nog
att ställa till världssorg
då är tiden inne
att bota världssorg i tid
innan all naturen blir
sorgebarnet för alla.

Detta kallas omsorg i tid.
Den verkliga sorgen
som i tid ser och inser.

Harry Matinsson, ur diktsamlingen Dikter om ljus och mörker (1971)

No related posts.