U&W [you and we] Blogg

Läget är betydligt kärvare än vad vi har trott! På onsdagens seminarium där regeringen startade arbetet med sin ”Färdplan 2050″ presenterade Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre fem avgörande vetenskapliga rön. De fem rönen kom alla under året och de pekar på att läget för planeten och oss (vi är tyvärr inte undantagna) är mer akut och mer oroande än vad tidigare har trott.

Forskningsrönen är följande:

1. Konsekvenserna av koldioxid i atmosfären kvarstår inte i 150 år utan i 1.000 år och vi är redan intecknade för 2 grader (Susan Solomon, UN IPCC). Forskningen har tidigare visat att vi inte bör överskrida 1,5 grad för inte få för svåra klimatförändringar (red:s anm). Vidare förmedlar Solomon att hav, växter och mark har buffrat mycket mer koldioxid och värme än vad vi tidigare har förstått. Hälften av utsläppen har tagits upp av ekosystemen och 90 procent av värmen har tagits upp av haven. Denna resiliens som ekosystemen har haft, börjar ge vika (Susan Solomon, WG1, UN IPCC, Open Science Conference of the World ClimateResearch Program (WCRP) in Denver, Colorado, 24-28 October 2011).

2. Samlade forskare vid Nobelsymposiet i juni 2010 slog fast att mänskligheten har slagit i planetens gränser. Och det gäller inte bara klimatet utan även flera av de åtta andra stora globala miljöhoten. Har vi nått en absolut mättnadspunkt kan globala fördelningspolitiska åtgärder komma att krävas, konstaterar forskarna.

3. År 2010 släppte vi ut mer koldioxid än någonsin, 500 miljoner ton CO2, samtidigt som IPCCs rapport 2007 slog fast att vi måste globalt minska utsläppen senast år 2015 för att ha en 70 procents chans att klara 2 grader. Globalt måste vi sedan minska 6 procent varje år från 2015. Alltså fyra år kvar och vi fortsätter att öka, istället för att bromsa och påbörja arbetet med en minskning.

4. För första gången har forskare observerat ozonhål över Arktis. Förmodligen beroende på våra gamla synder på 80-talet och att den globala uppvärmningen av atmosfären har låst stratosfären som då blivit kallare. Sedan tidigare har forskare visat att det finns risk att vi förlorar sommarisen i Arktis och det i sig innebär en grads höjning av den globala bara utav att vi förlorar den reflektion av värme som isen innebär.

5. 90 procent av världens korallrev riskerar gå över en tröskeleffekt innan år 2050 på grund av de samlade effekterna av klimatförändringar, övergödning och utfiskning (Reefs at risk, feb 2011, WRI)

Situationen förvärras med andra ord snabbare än vad någon hade kunnat tro. Men trots att det är tuffa utsikter är det inte omöjligt att göra något. Johan Rockström betonar vikten av att gå före när fyra miljarder fattiga snabbt rör sig mot en miniminivå av välfärd och en snabbt växande medelklass som konsumerar allt mer. Det räcker inte med att minska Sveriges utsläpp med 20 procent utan det måste ske med 120 procent. Allt kan givetvis inte ske i Sverige utan en del svenska åtgärder måste även ske utanför Sverige.

Vi måste:

A. Ställa om världens energisystem. Ingenting visar att det är omöjligt att göra det här och nu.

B. Göra vår matproduktion till en sänka istället för utsläppskälla. Allt tyder på att det är realistiskt.

C. Få snabbare och bättre information om miljöutvecklingen och om dess risker. Här inrättas ESSI, Earth System Sustainability Initiative, för att bidra till detta.

Lösningen är med andra ord inte enkel men möjlig: 100% förnybar energi, ett helt annat jordbruk t.ex. med agroforestry som inspiration och plantera träd! (red:s anm)

Se Johan Rockströms föredrag: 5 vetenskapliga chocker

//Peter

Sigtuna kommun har i sin offentliga upphandling ställt krav på miljö och djurvälfärd, inte några dramatiska krav utan bara baskrav. Det här ogillade Servera (ett av de få företag som dominerar grossistmarknaden för kommuner) så starkt att de inledde en rättslig process mot Sigtunas inköpskrav. Servera kräver att kommunen ska bevisa att dålig djurvälfärd försämrar kvalitén på maten för att Sigtuna ska få ställa krav.  Vidare vill inte Servera att kommunen ska få köpa produkter av de bondgårdar som Sigtunas skolbarn besöker, vilket kommunen vill göra av pedagogiska skäl.

Det här kan bli ett vägledande rättsfall eftersom Sigtuna har använt sig av det delvis statliga Miljöstyrningsrådets riktlinjer i sin upphandling. Blir utfallet som Servera vill kan det starkt hämma alla krav som daghem, skolor och sjukhus behöver ställa på en rimlig miljöpåverkan och en bättre djurvälfärd!

Jag upplever det som föga affärsmässigt av Servera att försöka eliminera möjligheten att konkurrera med produkter som har en högre djurvälfärd och lägre miljöpåverkan, då blir EU:s minimikrav också maximikrav.

Servera själva agerar inte som de lär, i deras egen Uppförandekod finner man följande: ”Servera vill verka för att djurskyddsaspekterna är en naturlig del i affärerna, där möjligheten att förmedla ökad förståelse, medkänsla och respekt för djur finns genom en aktiv dialog med leverantörer och kunder.”

Den aktiva dialogen med sin kund, så att djurskyddet blir ”en naturlig del i affärerna”, har Servera valt att föra i Förvaltningsdomstolen. När domstolen kommer med sitt domslut om ett par veckor får vi verkligen hoppas att den inte lyckas misstolka EUs intentioner till korrekta upphandlingar.

Ni som har möjlighet själva välja leverantör, välj någon som inte försöker hejda stegen mot en bättre miljö och bättre djurvälfärd!

Läs även Dagens Nyheters ledare som idag ifrågasätter Serveras agerande!

Varje dag äter vi soja – i varje fall vi köttätare. Och miljökonsekvenserna är betydande, allt i från nedhuggen regnskog till spridning av förbjudna bekämpningsmedel och GMO. Naturskyddsföreningen har gjort en kortfilm om sojan, som vi inte vi visste att vi åt, och dess miljöeffekter. Och vad kan vi göra? Ät ekologiskt kött och drick ekologisk mjölk så undviker du mycket av ful-sojan.

I svensk politik har det inför valet varit nästan tabu att prata miljö. Frågan är politiskt lågprioriterad. Samtidigt har den negativa utvecklingen av ekosystemen på planeten en avgörande påverkan på vår ekonomi. Mer än hälften av VD:arna på företagen i Latinamerika och närmare hälften av dem i Afrika ser minskningen av den biologiska mångfalden som ett direkt hot mot tillväxten i ekonomin, allt enligt TEEB’s studie för näringslivet som lanserades i somras. I Europa insikten av effekterna ännu inte så stor, endast 20 procent av VD:arna har kunskap om detta.

TEEB for business

I förra veckan lanserade TEEB ytterligare en rapport (TEEB Local and regional policy makers report) som till skillnad mot tidigare studier som har beräknat kostnaderna av försvagade ekosystem, nu fokuserar på hur förstärkta ekosystemtjänster kan stärka ekonomin. Att satsa på lösningar som förstärker ekosystemtjänsterna är en viktig väg för att utveckla ekonomin och samhället, se även TEEB-exemplen på EUs Miljöbyrås hemsida.

Ekosystemtjänster är liktydigt med ekonomi. Och borde vara liktydigt med politik!

U&W [you&we]‘s sista Almedalsseminarium om ekosystemtjänster hade en kunnig och kompetent publik trots att många hade lämnat Gotland under gårdagen. Internationella centrumet för lärande för hållbar utveckling(Swedesd) på Högskolan på Gotland poängterade att detta var det enda seminariet av veckans 1.400 seminarier som tog upp ekosystemtjänster. På seminariet presenterade vi, U&W [you&we], Coop, Dyrare Mat Nu och Greenpeace olika aspekter av ekosystemtjänster. Vi hoppas verkligen på bättring nästa år! Generaldirektören för Kemikalieinspektionen (KemI) Ethel Forsberg framhöll att det var första gången hon fick en vettig beskrivning av ekosystemtjänster. Intressant var att även om alla framhöll att det fanns ett värde i att försöka framhålla värdet av ekosystemtjänster så tyckte några att det borde räcka med att framhålla vi ska ha en biologisk mångfald.

Själv tycker jag tyvärr att historien har visat att det är alldeles otillräckligt. Vi har en aldrig skådad artutrotning, rödlistade växter och djur väger fjäderlätt när de ställs mot ”samhällsintressen”. Jag tror att det är först när dessa sk samhällsintressen ställs mot andra samhällsintressen, dvs de ekosystemtjänster som riskerar att förstöras, som beslutsfattare tänker om. Vår välfärd är redan idag hotad av att 60% av de ekosystemtjänster på planeten som samhället är beroende av är förstörda eller ohållbart brukade (se mer i FN’s Millenium Ecosystemsservice Assessment och TEEB report). Den utvecklingen måste vändas så att vi stärker ekosystemen, istället för försvagar dem.

Föreningen för Bevara Ojnareskogen som kämpar för ekosystemet i form av skogen och sjön Bästeträsk problematiserade på seminariet på ett intressant sätt vad som bäst kan skydda en natur – de ekosystemtjänster som Ojnarskogen och Bästeträsk skapar eller bara genom ekosystemets existens. I svenska miljöbalken är det faktiskt inskrivet att natur kan skyddas för dess egen skull, vilket har få internationella motsvarigheter. Den sittande Alliansregering har dock ändrat i miljöbalken så att kalkbolagen Nordkalk och SMA som vill göra kalkbrott av Ojnareskogen (vilken är förslagen som nationalpark) kan få göra detta för att säkerställa sina behov av kalksten mot att de betalar ersättning för de ekosystemtjänster de förstör. Det handlar om bland annat ekosystemtjänsten vattenförsörjning, Bästeträsk är en av Gotlands största sjöar och har ovanligt goda förutsättningar att utgöra vattentäkt. Mycket viktigt på Gotland där var 3:e brunn har försaltats. Framtiden för ekosystemtjänsterna i Ojnarskogen och Bästeträsk kommer att avgöras i augusti och senare i höst när prövningstillstånden för Nordkalk och SMA avgörs i Högsta domstolen. Domslutet där kommer att bli starkt vägledande för vad skyddet för ekosystem och ekosystemtjänsterna egentligen är värda! Jag tvivlar på att Högsta domstolen har kompetens att bedöma detta, inte minst med tanke på hur begränsad kunskapsnivån om ekosystemtjänster är generellt.

Max miljöarbete fortsätter sitt triumftåg världen över! Här är ett reportage från det lite mer närliggande grannlandet Danmark.

Se denna länk: Max dansk TV

Att miljö är viktigt för affärerna har allt fler börjat förstå, men att det är en framgångsfaktor för varumärket vill inte alla erkänna. Ett konkret bevis på vilken effekt miljösatsningar kan ha, är Max 9:e placering bland de 435 varumärken med mest lojala kunder (se Resumé.se). Max varumärke har dessutom ökat med 27% i en tid när i stort sett alla andra varumärken tappat i lojalitet. Det är riktigt imponerande!

Varför har Max lyckats så bra? Jag tror att det är en kombination av ambitiösa miljösatsningar med klimatredovisning av sina hamburgare, en ansvarsfull klimatkompensation av alltifrån restauranger till rapande kossor, klimatsmarta alternativ på menyn mm och en mycket konsekvent, orädd kommunikation av detta. Max HR chef, Pär Larshans och marknadschef Anders Forsten är två driftiga nyckelpersoner bakom framgången. Sedan har det nog en stor betydelse att det är ett familjeföretag. De ser per definition till nästa generation, emedan andra företag bara fokuserar på det kommande kvartalet. Max leds av Richard och Christoffer Bergfors som jag nu har erfarit använder både hjärta och hjärna på ett mycket framgångsrikt sätt.

I vår film Beyond-the-Line som vi har producerat tillsammans med Crossroads Media och Serious Nature visar på just hur miljö kan användas som en strategisk framgångsfaktor i företaget. Där har vi intervjuat en rad experter och företag i Sverige, Storbritannien och USA för att visa på både möjligheter med miljö som en viktig del i affärsstrategin och risker med att inte kraftfullt hantera miljöfrågorna. Vi berättar där mer om Max, Ikea, Marriott, Marks & Spencer och andra föregångare. Se den och kom gärna med synpunkter, för vi vill gärna fortsätta att utveckla filmprojektet!

Se också om Max imponerande utmärkelse Green Award och filmen i BBC.

Pär Larshans, Max och Kaj Török, Det Naturliga Steget med Green Awards 2009

Max Hamburger vann den ärofyllda engelska Green Awards 2009! Det är ett pris i ”kreativ hållbarhet” och Max har utsetts som det bästa globala exemplet på kommunikation av hållbarhet! Det är stora ord.

Det känns fantastiskt kul när vi på U&W [you&we] har jobbat så hårt och så länge med allt ifrån redovisning av Max alla produkters klimatpåverkan till att klimatkompensera alla Max restauranger, hamburgare, leverantörer, rapande kor och tomater. Det har varit ett mycket intensivt arbete, men väldigt stimulerande! Inte minst på grund av det kreativa samarbetet med de två på bilden intill: Pär Larshans, Max mycket driftiga HR-chef samt Kaj Török, Det Naturliga Stegets mycket nytänkande och kloka kommunikatör!

Se även en annan bekräftelse på miljöarbetets genomslag för Max affärer, här beskriver BBC World News vårt klimatkompensationsprojekt i Moçambique, ZeroMission, och Max koppling till det.

Vi skickar ett enormt stort grattis till Pär och Kaj i London där de tar emot the Green Award 2009! Och ett stort tack för ett mycket stimulerande samarbete!

Svenska filmare har dokumenterat en advokat som representant för 12.000 bananarbetare från Nicaragua driver ett historiskt rättsfall mot det multinationella bananföretaget Dole Food och bekämpningsmedelsföretaget Dow Chemicals. Det unika är inte att odlare får allvarliga skador av bekämpningsmedel. Ej heller att företag som Dole hävdar att det inte är farligt. Utan det unika är att de fattiga bananarbetarna gått till domstol mot ett av världens största företag.

Men Dole är inte att leka med, i filmen Bananas!* går Doles juridiska ombud hårt åt både bananarbetare och deras advokat, Juan Dominguez. Bland annat påstår Dole att bananarbetarna var skadade redan innan de började arbeta med bananer. Vidare misstänkliggör de bananarbetarnas advokat Juan Dominguez och slår ner på alla som rapporterar om rättegången, t.ex. fick SVT:s lilla Sydnytt redaktion snabbt påhälsning från Doles PR byrå när de gjorde ett reportage om filmen.

Nu har Dole genom att hota stämma filmfestivalen Los Angeles Film Festival lyckats stoppa filmen Bananas!* medverkan. Filmfestivalen hade valt ut Bananas!* som en av världens sex bästa dokumentärfilmer. Den svenska filmaren Fredrik Gertten går därmed miste om chansen att vinna 50.000 dollar i dokumentärkategorin.

Hur kan Dole bete sig så okänsligt åt? För att inte säga både klumpigt och omodernt… Eller vad tycker ni?

Filmen får svensk premiär i september, se den då! Så länge kan ni kika på filmen Bananas!* egna hemsida.

Jag slutar härmed med att köpa Dole produkter, är nån med mig?

Det har ju förstås bildats en stödgrupp på Facebook.

Varför inte gå med du också?

• Kul och lärorik bloggkurs med Brit Stakston från JMW Kommunikation! Rekommenderas! http://www.jmw.se #

Powered by Twitter Tools.