U&W [you and we] Blogg

Läget är betydligt kärvare än vad vi har trott! På onsdagens seminarium där regeringen startade arbetet med sin ”Färdplan 2050″ presenterade Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre fem avgörande vetenskapliga rön. De fem rönen kom alla under året och de pekar på att läget för planeten och oss (vi är tyvärr inte undantagna) är mer akut och mer oroande än vad tidigare har trott.

Forskningsrönen är följande:

1. Konsekvenserna av koldioxid i atmosfären kvarstår inte i 150 år utan i 1.000 år och vi är redan intecknade för 2 grader (Susan Solomon, UN IPCC). Forskningen har tidigare visat att vi inte bör överskrida 1,5 grad för inte få för svåra klimatförändringar (red:s anm). Vidare förmedlar Solomon att hav, växter och mark har buffrat mycket mer koldioxid och värme än vad vi tidigare har förstått. Hälften av utsläppen har tagits upp av ekosystemen och 90 procent av värmen har tagits upp av haven. Denna resiliens som ekosystemen har haft, börjar ge vika (Susan Solomon, WG1, UN IPCC, Open Science Conference of the World ClimateResearch Program (WCRP) in Denver, Colorado, 24-28 October 2011).

2. Samlade forskare vid Nobelsymposiet i juni 2010 slog fast att mänskligheten har slagit i planetens gränser. Och det gäller inte bara klimatet utan även flera av de åtta andra stora globala miljöhoten. Har vi nått en absolut mättnadspunkt kan globala fördelningspolitiska åtgärder komma att krävas, konstaterar forskarna.

3. År 2010 släppte vi ut mer koldioxid än någonsin, 500 miljoner ton CO2, samtidigt som IPCCs rapport 2007 slog fast att vi måste globalt minska utsläppen senast år 2015 för att ha en 70 procents chans att klara 2 grader. Globalt måste vi sedan minska 6 procent varje år från 2015. Alltså fyra år kvar och vi fortsätter att öka, istället för att bromsa och påbörja arbetet med en minskning.

4. För första gången har forskare observerat ozonhål över Arktis. Förmodligen beroende på våra gamla synder på 80-talet och att den globala uppvärmningen av atmosfären har låst stratosfären som då blivit kallare. Sedan tidigare har forskare visat att det finns risk att vi förlorar sommarisen i Arktis och det i sig innebär en grads höjning av den globala bara utav att vi förlorar den reflektion av värme som isen innebär.

5. 90 procent av världens korallrev riskerar gå över en tröskeleffekt innan år 2050 på grund av de samlade effekterna av klimatförändringar, övergödning och utfiskning (Reefs at risk, feb 2011, WRI)

Situationen förvärras med andra ord snabbare än vad någon hade kunnat tro. Men trots att det är tuffa utsikter är det inte omöjligt att göra något. Johan Rockström betonar vikten av att gå före när fyra miljarder fattiga snabbt rör sig mot en miniminivå av välfärd och en snabbt växande medelklass som konsumerar allt mer. Det räcker inte med att minska Sveriges utsläpp med 20 procent utan det måste ske med 120 procent. Allt kan givetvis inte ske i Sverige utan en del svenska åtgärder måste även ske utanför Sverige.

Vi måste:

A. Ställa om världens energisystem. Ingenting visar att det är omöjligt att göra det här och nu.

B. Göra vår matproduktion till en sänka istället för utsläppskälla. Allt tyder på att det är realistiskt.

C. Få snabbare och bättre information om miljöutvecklingen och om dess risker. Här inrättas ESSI, Earth System Sustainability Initiative, för att bidra till detta.

Lösningen är med andra ord inte enkel men möjlig: 100% förnybar energi, ett helt annat jordbruk t.ex. med agroforestry som inspiration och plantera träd! (red:s anm)

Se Johan Rockströms föredrag: 5 vetenskapliga chocker

//Peter

I helgen såg jag filmen Wall Street där Michael Douglas lystne karaktär Gordan Gekko gör comeback efter en lång fängelsevistelse och skakar om maktbalansen inom Wall Street. En film som krasst skildrar hur vårt finansiella system och aktiemarknad bygger på kortsiktiga spekulationer, psykologi och bonussystem till fantasisummor. En film som ger förståelse för rörelsen ”Occupy Wall Street’s” uppkomst och syften.

I december är det dags för nya klimatförhandlingar i Durban och förväntningarna på resultatet är redan nu låga. Om världens ledare kunde visa samma handlingskraft under klimatförhandlingarna som under finanskriserna skulle det se helt annorlunda ut, men i de mäktiga Annex 1-länderna tycks den lysa med sin frånvaro.

Tillskillnad från finanskrisen, handlar klimatförhandlingarna om att rädda vår planet, det vill säga, ett stabilt klimat, en naturresursbas som skall föda en snabbt växande befolkning samt ekosystemtjänster som vår ekonomi och mänsklighet beror på. Vad är det då haken? Vänner till mig, som jobbar inom finans, förklarar det som att ekonomin är viktigast eftersom det får allt att gå runt och alla människor världen om beror på ekonomin, medan klimatfrågan är så diffus och så ”långt fram”. Jag som jobbar med klimatstrategier och hållbar affärsutveckling menar att ett välfungerande finansiellt system självklart är viktigt, men det måste rymmas inom planetens gränser. Utan en fungerande planet ingen fungerande ekonomi.

Att mänskligheten sätter ett allvarligt tryck på planeten, pratade Johan Rockström om under sitt framträdande i klimatseminariet ”Inför Durban: Sverige kan!”. Ett tryck som bevisligen påverkar ekonomin.  Australiens ekonomi har exempelvis fått känna av konsekvenserna av tolv års extrem torka följt av den största översvämningen någonsin, vilket resulterade i en BNP-minskning på fyra procent. Därtill menar Rockström att all forskning pekar på att vi redan har intecknat planeten och mänskligheten för en minst tvågradig temperaturökning. Genom det riskerar all världens korallrev att kollapsa inom endast 40 års tid, vilket i sig ger fatala ekonomiska konsekvenser för ca 265 miljoner människor som beror på dess ekosystemtjänster. Statistiken börjar bli så stadig att vi även kan koppla samman extrema väderfenomen med konflikter. Rockström menar att 2011 är året där vi inte längre kan säga att extrema väderfenomen är naturliga. Inte minst så påverkar de ekonomin. 2011 är också året då vi närmar oss brytpunkten och har ett val, den önskvärda vägen mot ett stabiliserat klimat? Eller en väg på väg mot katastrof?

Trots att det politiska läget tycks verka låst, fortsätter den globala uppvärmningen att följa de vetenskapliga modellerna till punkt och pricka. Dessvärre menar Rockström att konsekvenserna vi ser är mer överraskande och verkar te sig värre än vad vetenskapen har kunnat förutse.

Av den anledningen behövs krafttag inom klimatförhandlingarna. Men även ett krafttag som skapar långsiktigare tänk inom Wall Street. Vad tycker du?

Idag känns jobbet vi gör på U&W extra viktigt. Kontoret har nämligen haft besök av indianhövdingen Almir från Amazonas. Almir berättar hur man arbetar för att skydda regnskogen och att man genom klimatkompensation försöker hitta försörjningsmöjligheter för indianstammen Suruí.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

Vissa erbjuder boende för både stora och små.
Trevlig helg! (kanske en weekend på Hotell Skeppsholmen)

Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan höll i förra veckan ett seminarium kring ”Vägval för världens lantbruk”. Hur kan vetenskap och teknik inom jordbruket användas på bästa sätt för att minska hunger och fattigdom samt främja en rättvis och hållbar utveckling?
Att vi står inför flera globala utmaningar är helt klart. Vi har fler munnar att mätta samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Förutom klimatrisker möter vi dessutom marknadsrisker som skapar kraftiga svängningar i matpriser.

I den tvärvetenskapliga utvärderingen IAASTD (International Assesment of Agricultural Science and Technology for Development) konstaterar forskarna att om vi fortsätter med business as usual kommer jordens befolkning inte kunna mättas under det närmaste halvseklet. Det finns fler problem med den stora produktionsökning som skett inom jordbruket under de senaste 30 åren (IAASTD). Bland annat har skörden fördelats ojämnt, medan 1 miljard människor lider av hunger, lider en annan del av fetma. De intensiva jordbruksmetoderna med bla konstbevattning och bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald och en degradering av ekosystemen, samtidigt som en stor del av lantbrukarna i fattiga länder inte ens har råd med dessa insatsvaror.

IAASTD sammanfattar att ett multifunktionellt jordbruk är en strategi för säkrare inkomster, större livsmedelssäkerhet och bättre miljö. Ett exempel på multifunktionellt jordbruk om särskilt framhålls i den svenska sammanfattningen (av LRF, Naturskyddsförening och Svenska Kyrkan) är trädjordbruk (agroforestry). Det innebär att man kombinerar träd och buskar med jordbruksgrödor. Det bidrar förutom till säkrare odlingar genom effektiv vattenanvändning och en ökad resiliens, också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Hans Herren uppmanade på seminariet till att agera nu. Vet du Hans, det är precis vad vi på U&W [you&we] gör. Vi är verksamma på en marknad som sysslar med kolbindning (koldioxid bindning). Genom våra trädplanteringsprojekt samarbetar vi med lantbrukare i fattiga länder som t ex Moçambique och Nicaragua. De får tack vare trädplanteringen en inkomst utöver den från sitt småskaliga jordbruk samtidigt som det bidrar till ett uthålligare jordbruk.

Dessutom är många av småbrukarna kvinnor och ägare av kontrakt. Våra projekt bidrar därför också till att kvinnors ställning stärks och att deras kunskap tas tillvara på. Man vet att fattigdomsbekämpning och ett hållbart lantbruk underlättas genom att satsa på kvinnor.

Visst låter det grymt? Det är det också.

The interest in carbon offsetting, by preserving forests and planting trees is growing rapidly, not least because of the projects’ positive impact on the climate, the local environment and local populations’ social conditions. Today, our ZeroMission Forum was guested by the charismatic Kahlil Baker, the founder of  Taking Root, who during the seminar shared his experiences about the Plan Vivo project that they started from scratch in Nicaragua.

Kahlil Baker is from Canada and has many years of experience in forestry and reforestation project in both Costa Rica and Nicaragua. He strives to make sustainable forest management practices into a more central and integral part of sustainable development in developing countries.  The seminar was well visited, among all by Arvid Nordqvist who carbon offset all their coffee through this very Plan Vivo project.

During the seminar, Kahlil talked about the driving forces behind the project, what the conditions are like in Nicaragua and the effects it has on a global, regional and local scale.

Just as U&W, Kahlil is often asked about how much a single tree will sequester and what happens when that tree dies? With outstretched arms, sighing loudly he said, “the trees will die at some point, that’s nothing we’re trying to hide. Swedish forests for instance have been around since the ice age, even though individual trees have come and gone. The interesting thing is not what happens to the individual tree, but what happens to carbon sequestration in the whole area over time”.

By using Google Earth, Kahlil zoomed in on a single farmer’s plot in the Limay region. This farmer will plant trees, thin the area, use the trees for timber and fuel while replanting.  Then, zooming out again, displaying a larger area of Nicaragua’s landscape, he stressed: it’s what happens on this landscape level, the carbon sequestration in a region over time that is of interest.

Kahlil Baker together with staff from the coffee producing company Arvid Nordquist that offsets the company's total CO2 emissions with Taking Root

Sometimes it is hard to see the forest for the trees, however, when it comes to carbon sequestration, the larger picture is what it’s all about.

Thank you Kahlil for a wonderful presentation and an enjoyable visit!

Nu lanseras Plastic Disclosure Project (PDP). Namnet har inspirerats av Carbon Disclosure Project, men denna organisation ligger inte bakom initiativet. PDP avser att höja medvetenheten hos företag om hur mycket plast som konsumeras, även hos leverantörer och  kunder, och som inte återvinns, liksom naturligtvis att minska användningen av plast. Man vill också att investerare ska få tillgång till information om företagens ”plastic footprints” för att låta detta ligga till grund för portföljbeslut. Ett viktigt initiativ när man beaktar hur mycket plast som hamnar i naturen och inte minst i världshaven där stora öar av plast flyter omkring.

Haven är i sämre skick än vad man tidigare har trott. En ny rapport varnar för att haven riskerar att hamna i en fas där utrotning av marina arter saknar motstycke i mänskligheten historia. Sammanfattningsvis menar man att överfiske, föroreningar och klimatförändring samverkar på ett sätt som man tidigare inte känt till.

Sammankallande för panelen, som består av experter från flera discipliner, var International Programme on the State of the Ocean (IPSO).

Rapporten kommer senare i veckan men resultaten är chockerande säger Alex Rogers, IPSO: s vetenskapliga direktör och professor i naturvårdsbiologi vid Oxford Universitet. ”När vi undersökte den kumulativa effekten av hur människan påverkar haven, blev konsekvenserna mycket värre än vad vi var för sig hade insett.”

Rapporten kommer att presenteras i FNs högkvarter i New York under veckan, när delegaterna diskuterar reformering av haven. Långsiktigt, måste utsläppen av växthusgaser minska och IPSO´s omedelbara rekommendationer inkluderar:

Stoppa exploatering av fisket, med särskild tonvikt på öppet hav där det för närvarande inte finns någon effektiv reglering.

Kartläggning och därefter minska utsläpp av förorenande ämnen, inklusive plast, jordbruks-gödselmedel och mänskligt avfall

Koldioxidnivåerna är nu så höga att olika sätt att dra ut gasen ut i atmosfären måste utredas snarast – men inte med hjälp av tekniker, såsom järn gödsling, som leder till mer CO2 kommer ut i haven.

”Vi måste minska våra CO2 utsläpp till noll inom 20 år ” säger professor Hoegh-Guldberg till BBC News. ”Om vi inte gör det, kommer vi få se en stadig försurning av haven, värmehändelser som utplånar till exempel kelpskogar och korallrev, och vi får se ett helt annat hav.

En annan av författarna, Dan Laffoley, ordförande i Världskommissionen för skyddadet av marina områden och en rådgivare till den internationella unionen för naturvårdsunionen (IUCN), fyller i.

”Till skillnad från tidigare generationer, vet vi vad som måste göras”

Vi på U&W arbetar med många duktiga företag som har insett vikten att ta sitt klimatansvar. Ofta tänker vi på Co2 som vi släpper ut i luften men vi måste inse att allt hänger ihop, att även haven påverkas.

Den 5 juli är Peter Wrenfelt moderator på Almedalsseminariet ”Akademi Änglamark hav och fiske – Coop för ett levande hav”. Plats: Briggen Tre Kronor kl 9.oo.

Dagen efter, den 6 juli har på U&W ett seminarium om hur näringslivet kan bidra till ett grönare jordklot, att bevara skog och plantera träd är en viktig förutsättning för att binda koldioxid. Plats: Sessionssalen, Science Park, Strandgatan 1, Kl 8.oo.

Igår var det dags för det tionde Änglamarkspriset som startades för att lyfta fram initiativ inom miljö och ekologi.

Stipendium på 100 000 kr gick till Petra Wadström och Solvatten. Solvatten är en vattenreningsprodukt som bygger på en innovativ kombination av mekaniskt filter, pastörisering och UV-sterilisering. Produkten riktar sig främst till hushåll i tredje världen.

Juryns motivering
Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt problem. Rent vatten är en bristvara i stora delar av världen vilket resulterar i stort lidande för många personer och ett hårt arbete för många kvinnor runt om i världen. Det är ofta kvinnorna som får gå lång väg för att hämta vatten, och ordna ved för att kunna värma vattnet så att det går att dricka.
Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt problem genom att rena och värma vatten. Att det dessutom minskar kvinnornas hårda arbete och spar den skog som annars skulle eldats upp för att värma vatten är ytterligare exempel på innovativ resurshållning.

Juryn består bland annat av eldsjälar som Hans Alfredson, Märta-Stina Danielsson, Sven-Bertil Taube som hade en avgörande del i prisets instiftande.
I år är även juryn stärkt av en föryngring i och med att ursprungsjuryns barn och barnbarn har valt att föra familjens stora engagemang för miljöfrågor vidare (www.coop.se).

Som biodlare är jag extra intresserad av att följa vad forskningen kommer fram till när det gäller BCC (bee colony collaps). Nu har forskare i Schweiz kommit fram till ytterligare en anledning, nämligen signaler från mobiltelefoner som gör att bina tappar orienteringsförmågan. I en artikel i Fast Company rapporteras om de senaste rönen. Där framgår också att av 100 grödor som svarar för födan till 90% av jordens befolkning pollineras 70 av bin. Snacka om att vi är beroende av ekosystemservicen!