U&W [you and we] Blogg

Det blev ett avtal i Cancún, men det satt långt inne och det är långt ifrån 2°-målet. Bolivia och några andra länder krävde längre gående åtaganden men blev i slutrundan överkörda. Japan, Ryssland och Kanada gav med sig när det gällde kraven att inte förnya Kyotoprotokollet efter 2012. Kina gick med på att tillåta inspektion av deras klimatåtgärder, vilket var ett krav främst från USA. Här har Kina mjukat upp sedan Köpenhamn. Överenskommelser betyder att den FN-ledda processen inte är död.
Miljöorganisationer var dock bekymrade. Friends of the Earth menar att överenskommelsen bäddar för en temperaturökning av 5°.

Ett resultat är att näringslivet kan utgå från att det kommer att vara ett politiskt tryck att minska utsläppen. Det går alltså inte längre att använda metoden vänta och se.

Något som vi glädjer oss åt är att man nådde en överenskommelse när det gäller skogen. Avskogning står för 20 procent av utsläppen. Länder som undviker emissioner genom förhindrad avskogning i tropikerna ska få betalt för denna insats. Åtgärder för att minska avskogning och plantera ny skog, är bland de mest kostnadseffektiva investeringarna för att minska utsläppen. Genom att dessa åtgärder räknas som carbon ceredits kommer näringslivet att kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i form av klimatkompensation.

Nu har klimatkonferensen i Cancùn i Mexico börjat. Förväntningarna på resultat är inte högt ställda när det gäller att uppnå globala mål där alla länder är delaktiga. Ett annat sätt att säga det är att man startar på en mer realistisk nivå än som fallet var i Köpenhamn, där debaclet kom som en kalldusch. Inget tyder på att USA och Kina ännu är villiga att sätta bindande utsläppsmål, så den vägen att nå ett avtal är nog stängd tills vidare. Mer hoppfullt är det när det gäller att hitta former för att begränsa skogsskövlingen och att sätta ett pris på den ekosystemtjänst som de tropiska skogarna utgör. EU avser att fortsätta med handelssystemet för  utsläppsrätter och det är viktigt för näringslivet att få besked om vilka spelregler som kommer att gälla här. En fråga som blir intressant att följa är om den ökade mängden kunskap om effekterna av en global temperaturhöjning, de positiva feedback-looparna och speciellt effekterna på ekosystem, matförsörjning och befolkningsökning kommer att tas på allvar. Eller om klimatförnekarnas PR- och lobbykampanjer fortsättningsvis är framgångsrika. Det står och väger…

Idag kommer Carbon Disclosure Project Nordic ut med sin fjärde årsrapport över de största börsföretagens klimatpåverkan inkl deras klimatmål och vidtagna åtgärder. CDP har vuxit till att vara den största databasen i världen med klimatinformation om börsföretag. Arbetet görs på uppdrag av investerare som vill veta mer om företagen och de risker och möjligheter som finns i samband med aktieplacering. Totalt har dessa investerare ett placeringskapital av 450000000000000 kronor.
U&W [you&we] har hjälpt flera av företagen att mäta upp sina  klimatutsläpp och att besvara CDPs frågeformulär, bla SEB som placerade sig i topp på Carbon Performance Leadership Index.
Genom ZeroMission har vi också klimatkompenserat utsläppen från produktionen av den skriftliga rapporten, dvs. allt från skogsavverkning till tryck inkl distribution. Det har gjorts genom trädplantering i Afrika. På så vis hjälper CDP Nordic småbönder till en bättre tillvaro och förbättrar samtidigt lokal miljö och biologisk mångfald.

Allt mer landområden används för jordbruk. Mark tas i anspråk som tidigare var gräsmark, savann eller skog, dvs bevuxen. Resultatet är jorderosion, när vatten och vind kommer åt jorden, att det tunna mullager som omger jordklotet uttunnas och att öknar breder ut sig. Att mark betas för hårt ger samma effekt; markvegetationen försvinner och jordlagret blir åtkomligt för erosion. I Kina har på femtio år 24 000 byar övergetts pga sand. I USA har prärierna plogats upp vilket till och från resulterar i stora stoftmoln. I forna Sovjet plogades en gräsbevuxen yta upp stor som Australiens och Kanadas sammanlagda veteodlingsmark. Det har lett till jättelika stoftmoln och ekologisk katastrof. Avkastningen på marken har minskat dramatiskt. Nästa land på tur är Brasilien. Tidigare regnskog riskerar att bli savann eller i värst fall öken.
Människan är beroende av bördig jord. Jordens hälsa hänger ihop med människans hälsa. Lester Brown, tidigare chef för Worldwatch Institute, har skrivit boken Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization, där han tar upp frågan om Peak Soil och hur jordbruksmark kan konserveras och restaureras. Bördig mark är en ekosystemtjänst som vi är beroende av men kanske inte alltid tänker på. För livsmedelsföretag är detta dock en riskfaktor som måste tas in i affärsstrategin.
Själva medverkar vi med att erbjuda företag att klimatkompensera genom trädplantering.

COP 16, IPCC:s kommand klimatkonferns i Mexico har valt ett träd och en fjäril som symbol. Det måste betyda att man kommer att ge prioritet åt avskogning och trädplantering i klimatarbetet. Det välkomnar vi. Det måste bli en breddning så att näringslivets medverkan inte enbart omfattar energiprojekt, som man i vissa fall kan misstänka skulle kommit till i alla fall. Våra kunders klimatkompensering genom skogsprojekt i Afrika och Mexiko ger mervärden i form av fattigdomsbekämpning, biologisk mångfald, ökad resiliens, bättre tillgång på vatten och hållbart jordbruk. Det finns alltså en möjlighet att få stor utväxling av klimatarbetet för företag när man väljer att klimatkompensera genom trädprojekt.

Ecosecurities rapport Forest Carbon Offsetting Report 2010, som bygger på intervjuer med över 150 multinationella företag och organisationer samt 50 företag som sysslar med klimatkompensation, visar att klimatkompensation genom stöd till skogsprojekt helt har omvärderats, och detta på otroligt kort tid. I synnerhet i Europa. Så här står det bland annat:

• Positive attitudes towards forest carbon offsetting have increased in the past year, with nearly 80% of respondents having a ‘positive’ or ‘very positive’ attitude compared to only 58% in 2009;
• In particular, the most significant change in attitude was from Europe where 84% of participants claim to have a ‘positive’ or ‘very positive’ attitude compared to 36% in 2009

För oss som länge insett skogsprojektens betydelse för att förhindra fortsatt avskogning, för att sprida och etablera kunskap kring hur man bedriver ett hållbart skogsbruk i utvecklingsländer samt för att inspirera och stimulera politiska åtgärder på området är detta mycket glädjande. Hela REDD-debatten under klimatförhandlingarna har säkert bidragit till detta uppsving. Jag tror också att det beror på att insikten kring begränsningarna i CDM har växt, vilket inte bara har gynnat anseendet för skogsprojekt utan också för frivilligmarknaden över lag.

Studien visar att det knappt finns några aktörer av vikt kvar som är kritiska till skogsprojekt (endast 16% i Europa). Om det ändå gör det beror det säkerligen på okunskap eller att man har särintressen. Det bör stå klart för alla att ett trovärdigt och komplett paket för att minska utsläppen av växthusgaser inte bara kan hanteras genom utsläppsminskningar i energi- och industrisektorn utan också i jord- och skogsbruket som står för 1/3 av våra växthusgasutsläpp. Tar man hänsyn även till andra miljöaspekter överskuggar jord- och skogsbruksproblemen ofta problemen med fossilbränsleanvändningen (läs nya UNEP-rapporten samt Miljöaktuellt), vilket ökar motivet än mer för att inkludera skogsprojekt i alla klimatkompensationsportföljer.

De trädplanterande bönder från Mocambique och Ugada som vi samarbetar med berättade under sitt besök om den tveksamhet som måste övervinnas innan bönderna går med i projekten. En av dem berättade: ”Nu har vi förstått att ni inte kommer att ta vår mark när träden växt upp och ni kommer inte att komma och ta träden som vi sköter, men hur ska ni kunna ta hem kolet som finns i träden som ni betalt för?”
Trots sådana farhågor står nu afrikanska bönder på kö för att få vara med i projekten. Redan är flera tusen engagerade. Fler koldioxidkunder behövs här hemma för att dessa bönder ska få det ekonomiskt bättre.

Plantskola

Idag har vi haft två aktiviteter med våra afrikanska gäster. Dels ett möte med Map Sverige och deras kunder (som erbjuds klimatkompenserade pappersprodukter) och dels ZeroMission Forum för vårt eget nätverk.
Det som blir tydligt är att de bönder som deltar i projekten i Uganda och Mocambique får det bättre ekonomiskt. Man kan köpa djur och förbättra sina hus. Vår bonde från Mocambique använde sin första betalning av ”Carbon money ” att betala hemgift, så att han kunde gifta sig. De visade bilder på skolor som byggs, skolbarn fått datorer. Dessutom levererar projekten viktiga ekosystemtjänster utöver klimatkompensationen såsom vattenrening, vattenhållning, minskad erosion, biologisk mångfald, mindre slitage på skyddsvärda naturskogar. Det var tydligt att många som lyssnade fastnade för att trädplantering är ett sätt att betala tillbaka för de resursuttag vi gör från skog och mark. Genom att plantera träd ger man tillbaka och på så vis sluts cirkeln. Samtidigt som man tillgodoräknar sig den kolbinding som träden åstadkommer. Att höra böndernas berättelser ger oss ännu mer energi att skapa affärsrelationer med dessa lokalsamhällen och bönder.

Måndagen 31 maj kl 15-17 arrangerar vi ZeroMission Forum och vi har inbjudit representanter från våra trädplanteringsprojekt i Mocambique och Uganda. Vi får även träffa bönder som själva är trädplanterare. De kommer att berätta om hur livet har förändrats sedan de började plantera ”carbon trees”. En representant från Plan Vivo som är certifieringsorganisationen kommer också att vara med. Det blir ett tillfälle att lära mer om denna form av klimatkompensation som innebär nyplantering av träd resp förhindrad avskogning.
Är du intresserad att komma? Anmäl dig genom att svara under ”Kommentar” eller till goran.wiklund@uwab.se. När vi bekräftar får du veta var i Stockholm vi ska vara.

Det multinationella företaget Nestlé har fått utstå mycket kritik för att deras produkter innebär att regnskog skövlas i Indonesien för tillverkning palmolja. Det är framför allt Greenpeace som attackerat företaget.
Attacken har varit välplanerad. Greenpeace har producerat en rapport där kritiken framförs.
Man har demonstrerat utanför Nestlés huvudkontor utklädda till orangutanger. Kampanjen har omfattat 24 länder. Greenpeace har producerat flera filmer som ligger ute på Youtube som fått hundratusentals besökare. Bland annat har förpackningen för produkten Kitkat förvanskats till Killer.

Greenpeace har också producerat en suggestiv film om tvålen Dove som mäter sig med vilken reklambyråproduktion som helst.
Det som också hänt är att Nestlés Facebook-sida haft besök av 90 000 “vänner” som uttryckt sitt missnöje. Nestlé har försökt bemöta kritiken på Facebook men det har inte gått att stoppa inflödet av kritik. Man har också övervägt att stänga ner sin Facebooksida.

Idag har Nestlé meddelat att man kommer att ändra sin policy när det gäller leverantörskontrakt i Indonesien. Inga av deras produkter ska ha några “deforestation footprints”. Med tanke på att Indonesien är den största utsläpparen av koldioxid efter Kina och USA regnskogen skövlas i snabb takt (trehundra fotbollsplaner försvinner varje timme) är detta ett välkommet besked.