U&W [you and we] Blogg

Med anledning av Johannas och Mårtens pågående besök hos vårt trädplanteringsprojekt i Nicaragua finns det anledning att tala om trädplantering som vi inte gillar.

Allt mer aktualiseras frågan om ’land grabbing’, dvs att avtal skrivs med lokalsamhällen om att få tillgång till deras mark. Motivet är att använda marken för livsmedelsproduktion, majs, soja etc, eller trädplantering, där träden ska användas till pappersmassa eller säljas ’carbon credits’.
Det är företag, investerare och även NGOs som ligger bakom. Det som händer är att man röjer av den mark man kontrakterat, vanligtvis stora arealer. Många problem uppstår i samband med detta som motiverar uttrycket ’land grabbing’. Den lokala motparten kan inte avtalsjuridik och förstår inte vad de skriver på. Det finns exempel på att avtal skrivs på engelska eller spanska som motparten inte talar. Ett annat är att det erbjuds arbetstillfällen, men det visar sig i många fall att detta gäller endast inledningsvis. Andra problem är att man kontrakterat bort mark man använt för lokal livsmedelsförsörjning. Om det sedan visar sig att löftet inte stämmer att man ska få det gott ställt och inte behöver odla sin egen mat utan kan köpa den blir det katastrof. Anläggningen av trädplantager, vanligtvis monikulturer med eucalyptus eller andra snabbväxande arter, minskar biologisk mångfald. Eucalyptus är också vattenkrävande vilket leder till vattenbrist.
En film har gjorts från Mozambique som visar hur illa det kan gå. Det är en investeringsfond som heter Global Solidarity Forest Fund som tråkigt nog även  Svenska Lutherhjälpen, dvs Svenska kyrkan, investerat i, som anlagt en eucalyptursplantage som är den sort av trädplantering vi ogillar.
Våra Plan Vivo-projekt, som också finns i Mozambique, görs i samarbete med bönderna och på deras villkor. Där tillåts inte Eucalyptus utan endast lokala trädsorter. //Göran

David från Taking Root inledde dagen med att hålla ett föredrag om hur projektet dokumenteras och kontrolleras. Man har ett egenutvecklat databasprogram där all data matas in från projektet, ex. info om deltagande bönder, om de träd som planteras, hur de växer, vilka som har dött. En stor del av all information samlas in inför den årliga kontrollen, som i sin tur ligger till grund för årsrapporteringen till Plan Vivo som i sin tur dikterar hur många klimatkompensationscertifikat som ställs ut. I databasen aggregeras data från lägsta nivåerna, ex. ”plot” och ”parcel” till högre nivåer, ”producer” och ”project”. Det är mycket data som ska samlas in från fältet. Tidigare var detta data som samlades in manuellt ute på fält, informaion som man sedan fick transkribera och föra in i datorn hemma på kontoret. I år har man Android-tablets som teknikerna för in data i direkt. På kontoret trycker teknikern på en synkroniseringsknapp och då hamnar all data på en server i Kanada.

Elvin berättar om installation av effektiva spisar

Sedan gick vi rakt över gatan till en familj där Taking Root har installerat en effektiv spis. Vi fick höra av Elvin hur spisarna tillverkas och vilken effekt de har. Ofta står det något och kokar på spisen mest hela dagen och med en konventionell spis går det åt mängder med ved eller annat bränsle. Frun i familjen kunde bekräfta att hon numer använde mindre än halva mängden ved jämfört med den gamla spisen. I början var det svårt att få människor att vilja byta spis, men nu när alla märkt att det innebär en så stor förbättring står många på tur. Inomhusmiljön förbättras radikalt, vilket främst gynnar kvinnor och barn som vistas inne en stor del av dagen, och mängden ved som släpas hem reduceras vilket männen uppskattar. Taking Root har inte brytt sig om att försöka beräkna och certifiera klimatnyttan av spisarna. Detta skulle kräva projektutveckling och användandet av ännu en standard utöver Plan Vivo, samt fler revisionsteam, rapportering och kontroller som innebär mycket administration.

Sedan var det dags för besök hos en av småbrukarna, Marcial Rodriguez Gonzalez, som gick med i projektet det första planteringsåret 2010. Faktum är att det var på den farmen Kahlil såg det första Plan Vivo-trädet planteras. Denna gång var resan väldigt lång och det tog minst en timme för Elvins stackars bil att ta sig genom flodfåror och annat. Tydligen hade vägen varit bättre förut men drabbats hårt av de senaste översvämmningarna. Väl framme fick vi träffa Marcial och hans familj. Vi visades runt farmen och tittade på olika trädarter och fick bekräftat än en gång hur glad småbrukarna är över att vara en del av projektet. Han deltog med ca. 2 hektar i projektet och hade tidigt hakat på eftersom han tycker att trädplantering är så bra samt att han uppskattade att få ett staket runt sina ägor. Många bönder går med i projektet bara på grund av staketen och är villiga att upplåta sin mark i 10 år eftersom marken blir mycket mer värd med staket. Även dessa träd som planterades för snart 2 år sedan är för små för att man ska ha upplevt den fulla bredd av ekosystemtjänster som de i inom kort kommer ge. Vi gav honom en sekatör vilket var mycket uppskattat. Vi kunde se att många träd skadats av macheten som han gick och viftade med, och Kahlil visade nu hur han med sekatören nu kan beskära träden på ett bättre och mer precist sätt.

Marciel berättar om sin plantering och sina framtidsplaner

David och Kahlil visade till sist hur man kontrollerar projektet på en s.k. ”sample plot”. Kahlil drog ut ett uppmätt rep på 7 meter och gick runt i en cirkel och tittade på vilka träd föll inom radien. Trädens omkrets och höjd mättes samt överlevnad och beskärning. Medan Kahlil mätte stod David bredvid och skrev in data direkt i sin lilla ”tablet”. I normalfallet är det den enskilde teknikern som gör detta jobb. Vi fick en särskild demonstration i hur det lilla verktyget för att mäta trädens höjd fungerar. Detta gjordes dock på ett intilliggande stort träd som inte ingår i projektet.

Johanna, Kahlil och David mäter en Leucaena

Dagen var händelserik och slutade inte här. Resten kommer i nästa inlägg. //Mårten

”Tar du ditt kaffe svart? Eller grönt.” Vid det här laget kanske en bekant paroll för de flesta? Så lyder nämligen rubriken för Arvid Nordquists stora klimatsatsning som gjort Classic kaffe till det första klimatkompenserade varumärket i kaffehyllan, men även till det första klimatkompenserade livsmedlet i hela dagligvaruhandeln. I praktiken innebär satsningen att kaffets klimatpåverkan, från odling till butik, med U&We’s inblandning har beräknats och kompenserats genom omfattande trädplantering i Nicaragua. Samtidigt arbetar Arvid Nordquist hårt med att bl.a. öka andelen certifierat kaffe som bidrar till både bättre förhållanden för kaffeproducenterna och mindre belastning på miljön.

I veckan åker två av oss, Mårten Lind och jag, Johanna Grant, tillsammans med en delegation från Arvid Nordquist till Limay-regionen i Nicaragua för att besöka projekten och den lokala organisationen Taking Root. I en närliggande region kommer vi även besöka de kaffeproducerande bönderna som ligger bakom Arvid Nordquist bästa ”single estate”-kaffe.

Innan det bär av, tänkte jag sätta vår resa i ett större sammanhang. Läste nyligen Malin Sahlins kolumn på Supermiljöbloggen som ger en tydlig bild av hur den svenska skogen står sig i ljuset av skogens roll för klimathotet och generering av oumbärliga ekosystemtjänster. Sammanfattningsvis menar Malin ”det har aldrig funnits så många träd i Sverige som det gör idag. Riktig skog är det lite sämre ställt med”.

I de tropiska skogarna är läget det motsatta. I en forskningsrapport av Pan et al, 2011, som i somras väckte uppståndelse i Science, har man sedan 1990 mätt skogarnas årliga upptag av koldioxid och kan konstatera att det totala upptaget har hållit sig intakt, däremot finns stora skillnader i de olika sänkornas storlekar.

Kortfattat visar analyserna att kolsänkan i de tempererade skogarna ökade 17 % under 2007-2009-talet i jämförelse med 1990-1999, medan koldioxidupptaget i de tropiska skogarna, som tillsammans utgör ca 70 % av skogens globala bruttokolsänka, minskade med 23 % under samma period. Satt i ett mer begripligt sammanhang motsvarar det ca 40 % av de globala utsläppen från förbränning av fossila bränslen! Orsaken är främst kopplad till en kraftig avskogning till förmån för jordbruksland, bete och virke. Det, menar forskarna, gör de tropiska skogar nästintill neutrala vad gäller upptag av koldioxid.

Det är därför återplantering och bevaring av skog (REDD+) är så viktigt. I väntan på att framsteg skall tas på den internationella politiska arenan, gläds vi över att få arbeta med ambitiösa kunder som liksom Arvid Nordquist m.fl. går före och genom klimatkompensation tar direkt ansvar, inte bara för sin egen utan även för sina underleverantörers påverkan.

Under besöket i Nicaragua ser vi fram emot personliga möten med småbrukarna och att med egna ögon få erfara vad Arvid Nordquists klimatsatsning bidrar till. I vår blogg och sociala medier hoppas vi kunna dela med oss av våra upplevelser, så håll utkik och välkomna att hänga med!

//Johanna

Var femte hushåll har en stulen gran, hävdar Sveaskog. Därmed förlorar markägarna ett par hundra miljoner kronor om året.
Att ta en gran i skogen ser många som en tradition och likställer det med att palla äpplen.
Enligt en undersökning från SLU har 3 miljoner av Sveriges 4,3 miljoner hushåll julgran. Om jag räknar rätt betyder det att 600.000 hushåll är tjuvaktiga. I vår bostadsrättsförening är vi 22 hushåll. Fyra av dem att ha en stulen gran. Undrar vilka? Förmodligen några av de nyinflyttade…

//Göran

Idag känns jobbet vi gör på U&W extra viktigt. Kontoret har nämligen haft besök av indianhövdingen Almir från Amazonas. Almir berättar hur man arbetar för att skydda regnskogen och att man genom klimatkompensation försöker hitta försörjningsmöjligheter för indianstammen Suruí.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan höll i förra veckan ett seminarium kring ”Vägval för världens lantbruk”. Hur kan vetenskap och teknik inom jordbruket användas på bästa sätt för att minska hunger och fattigdom samt främja en rättvis och hållbar utveckling?
Att vi står inför flera globala utmaningar är helt klart. Vi har fler munnar att mätta samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Förutom klimatrisker möter vi dessutom marknadsrisker som skapar kraftiga svängningar i matpriser.

I den tvärvetenskapliga utvärderingen IAASTD (International Assesment of Agricultural Science and Technology for Development) konstaterar forskarna att om vi fortsätter med business as usual kommer jordens befolkning inte kunna mättas under det närmaste halvseklet. Det finns fler problem med den stora produktionsökning som skett inom jordbruket under de senaste 30 åren (IAASTD). Bland annat har skörden fördelats ojämnt, medan 1 miljard människor lider av hunger, lider en annan del av fetma. De intensiva jordbruksmetoderna med bla konstbevattning och bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald och en degradering av ekosystemen, samtidigt som en stor del av lantbrukarna i fattiga länder inte ens har råd med dessa insatsvaror.

IAASTD sammanfattar att ett multifunktionellt jordbruk är en strategi för säkrare inkomster, större livsmedelssäkerhet och bättre miljö. Ett exempel på multifunktionellt jordbruk om särskilt framhålls i den svenska sammanfattningen (av LRF, Naturskyddsförening och Svenska Kyrkan) är trädjordbruk (agroforestry). Det innebär att man kombinerar träd och buskar med jordbruksgrödor. Det bidrar förutom till säkrare odlingar genom effektiv vattenanvändning och en ökad resiliens, också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Hans Herren uppmanade på seminariet till att agera nu. Vet du Hans, det är precis vad vi på U&W [you&we] gör. Vi är verksamma på en marknad som sysslar med kolbindning (koldioxid bindning). Genom våra trädplanteringsprojekt samarbetar vi med lantbrukare i fattiga länder som t ex Moçambique och Nicaragua. De får tack vare trädplanteringen en inkomst utöver den från sitt småskaliga jordbruk samtidigt som det bidrar till ett uthålligare jordbruk.

Dessutom är många av småbrukarna kvinnor och ägare av kontrakt. Våra projekt bidrar därför också till att kvinnors ställning stärks och att deras kunskap tas tillvara på. Man vet att fattigdomsbekämpning och ett hållbart lantbruk underlättas genom att satsa på kvinnor.

Visst låter det grymt? Det är det också.

The interest in carbon offsetting, by preserving forests and planting trees is growing rapidly, not least because of the projects’ positive impact on the climate, the local environment and local populations’ social conditions. Today, our ZeroMission Forum was guested by the charismatic Kahlil Baker, the founder of  Taking Root, who during the seminar shared his experiences about the Plan Vivo project that they started from scratch in Nicaragua.

Kahlil Baker is from Canada and has many years of experience in forestry and reforestation project in both Costa Rica and Nicaragua. He strives to make sustainable forest management practices into a more central and integral part of sustainable development in developing countries.  The seminar was well visited, among all by Arvid Nordqvist who carbon offset all their coffee through this very Plan Vivo project.

During the seminar, Kahlil talked about the driving forces behind the project, what the conditions are like in Nicaragua and the effects it has on a global, regional and local scale.

Just as U&W, Kahlil is often asked about how much a single tree will sequester and what happens when that tree dies? With outstretched arms, sighing loudly he said, “the trees will die at some point, that’s nothing we’re trying to hide. Swedish forests for instance have been around since the ice age, even though individual trees have come and gone. The interesting thing is not what happens to the individual tree, but what happens to carbon sequestration in the whole area over time”.

By using Google Earth, Kahlil zoomed in on a single farmer’s plot in the Limay region. This farmer will plant trees, thin the area, use the trees for timber and fuel while replanting.  Then, zooming out again, displaying a larger area of Nicaragua’s landscape, he stressed: it’s what happens on this landscape level, the carbon sequestration in a region over time that is of interest.

Kahlil Baker together with staff from the coffee producing company Arvid Nordquist that offsets the company's total CO2 emissions with Taking Root

Sometimes it is hard to see the forest for the trees, however, when it comes to carbon sequestration, the larger picture is what it’s all about.

Thank you Kahlil for a wonderful presentation and an enjoyable visit!

Igår var det dags för det tionde Änglamarkspriset som startades för att lyfta fram initiativ inom miljö och ekologi.

Stipendium på 100 000 kr gick till Petra Wadström och Solvatten. Solvatten är en vattenreningsprodukt som bygger på en innovativ kombination av mekaniskt filter, pastörisering och UV-sterilisering. Produkten riktar sig främst till hushåll i tredje världen.

Juryns motivering
Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt problem. Rent vatten är en bristvara i stora delar av världen vilket resulterar i stort lidande för många personer och ett hårt arbete för många kvinnor runt om i världen. Det är ofta kvinnorna som får gå lång väg för att hämta vatten, och ordna ved för att kunna värma vattnet så att det går att dricka.
Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt problem genom att rena och värma vatten. Att det dessutom minskar kvinnornas hårda arbete och spar den skog som annars skulle eldats upp för att värma vatten är ytterligare exempel på innovativ resurshållning.

Juryn består bland annat av eldsjälar som Hans Alfredson, Märta-Stina Danielsson, Sven-Bertil Taube som hade en avgörande del i prisets instiftande.
I år är även juryn stärkt av en föryngring i och med att ursprungsjuryns barn och barnbarn har valt att föra familjens stora engagemang för miljöfrågor vidare (www.coop.se).

Vi bor på Envirotrade’s camp i Nhambita där tekniker och annan personal också bor och arbetar. Här är så varmt året runt att husen inte behöver väggar. Vi bor i tält som står under bambutak. En generator ger el och pumpar upp vatten. Generatorn kör igång kl 7 och stängs av kl 10 på kvällen, då det blir beckmörkt. Då ligger man och lyssnar på cikador och andra ovanliga ljud, men bara en kort stund eftersom de intensiva dagarna tar ut sin rätt och alla somnar sött. Vårt värdpar Jane och Allister tillsammans med Lucy som är Technical Director tar väl hand om oss och på kvällen sitter vi runt middagsbordet och samtalar och sammanfattar våra intryck innan det är dags att gå till tältet innan allt blir svart. Här finns både teve och internet som också drivs av generatorn. Kapaciteten är låg men man är inte avstängd. Mobilen funkar också. Mobiltelefon är också bland det första bönderna köper. Att ladda är ett problem, men en del bönder skaffar en solpanel och då kan grannarna komma och ladda mot en mindre betalning.

Samtidigt som FN gör 2011 till det Internationella Skogsåret uppmärksammar Conservation International, CI, att skogsekosystemen är nära en kollaps. CI understryker vikten av att öka skyddet av skogar på grund av deras oerhörda betydelse för bevarandet av biologisk mångfald, klimatstabilisering och ekonomisk utveckling

CI som arbetar i över 30 länder pekar ut de tio mest hotade skogbeklädda områdena. Dessa skogar har redan förlorat 90 % eller mer av sina  ursprungliga livsmiljöer och alla hyser minst 1500 endemiska värden (arter som inte finns någon annanstans i världen). Dessutom stödjer dessa skogar potentiellt nära en miljard människor med de naturresurser som skogsekosystemen producerar.
Två av de tio mest hotade områdena finns i kustskogarna och i Afromontane, Östafrika. Afromontane omfattar flera vitt spridda men biogeografiskt liknande bergskedjor från Saudiarabien och Jemen i norr till Zimbabwe i söder. Kustskogarna finns längs kusten från Somalia ner till Mocambique.
Här finns också två av våra kompensationsprojekt som förutom att verka för en förbättrad livssituationen för fattiga småbönder dessutom stöttar återplantering av skog som förbättrar den biologiska mångfalden.

Afromontane
Afromontane hyser några av världens mest extraordinära sjöar som tillsammans är hem till 617 endemiska fiskarter. I området finns Bushenyi, Uganda, där vi har ett kompensationsprojekt. Som i många andra tropiska områden hotas Ugandas skogar av avskogning på grund av jordbrukets expansion. Projektets främsta mål är därför att, genom de pengar som genereras via klimatkompensation, förbättra inkomstsituationen för fattiga småbönder. Målet är också att bidra till den biologiska mångfalden genom användandet av inhemska arter, öka kunskapen om klimatrelaterade frågor samt bidra med assistans och teknisk support för att bönderna ska komma in på marknader för exempelvis timmer, biobränslen, frukt och djurfoder.

Kustskogarna i Östra Afrika
På grund av dålig jordkvalitet och ökad befolkning som livnär sig på jordbruk och kommersiella jordbruk tas mer och mer av regionens skogar i anspråk. I dagsläget finns endast 10 procent av den ursprungliga skogen kvar. Trots att det bara är fragment kvar av den ursprungliga skogen återfinns dock anmärkningsvärda nivåer av biologisk mångfald.
Här finns Nationalparken Gorongosa i Mozambique. Området har länge varit utsatt för avskogning och skövling på grund av de flyktingströmmar och bosättningar som orsakades av inbördeskriget. Vårt kompensationsprojekt har som mål att vända den negativa trenden. Tillsammans med lokalinvånarna som lever intill nationalparken, utvecklas och implementeras en affärsmodell för ett hållbart skogsbruk. Skogsjordbruk är en kombination jord-och skogsbruk, det vill säga odling av grödor med träd och buskar. Denna teknik skapar bättre produktiva jordar och främjar den biologisk mångfald.