U&W [you and we] Blogg

Med anledning av Johannas och Mårtens pågående besök hos vårt trädplanteringsprojekt i Nicaragua finns det anledning att tala om trädplantering som vi inte gillar.

Allt mer aktualiseras frågan om ’land grabbing’, dvs att avtal skrivs med lokalsamhällen om att få tillgång till deras mark. Motivet är att använda marken för livsmedelsproduktion, majs, soja etc, eller trädplantering, där träden ska användas till pappersmassa eller säljas ’carbon credits’.
Det är företag, investerare och även NGOs som ligger bakom. Det som händer är att man röjer av den mark man kontrakterat, vanligtvis stora arealer. Många problem uppstår i samband med detta som motiverar uttrycket ’land grabbing’. Den lokala motparten kan inte avtalsjuridik och förstår inte vad de skriver på. Det finns exempel på att avtal skrivs på engelska eller spanska som motparten inte talar. Ett annat är att det erbjuds arbetstillfällen, men det visar sig i många fall att detta gäller endast inledningsvis. Andra problem är att man kontrakterat bort mark man använt för lokal livsmedelsförsörjning. Om det sedan visar sig att löftet inte stämmer att man ska få det gott ställt och inte behöver odla sin egen mat utan kan köpa den blir det katastrof. Anläggningen av trädplantager, vanligtvis monikulturer med eucalyptus eller andra snabbväxande arter, minskar biologisk mångfald. Eucalyptus är också vattenkrävande vilket leder till vattenbrist.
En film har gjorts från Mozambique som visar hur illa det kan gå. Det är en investeringsfond som heter Global Solidarity Forest Fund som tråkigt nog även  Svenska Lutherhjälpen, dvs Svenska kyrkan, investerat i, som anlagt en eucalyptursplantage som är den sort av trädplantering vi ogillar.
Våra Plan Vivo-projekt, som också finns i Mozambique, görs i samarbete med bönderna och på deras villkor. Där tillåts inte Eucalyptus utan endast lokala trädsorter. //Göran

David från Taking Root inledde dagen med att hålla ett föredrag om hur projektet dokumenteras och kontrolleras. Man har ett egenutvecklat databasprogram där all data matas in från projektet, ex. info om deltagande bönder, om de träd som planteras, hur de växer, vilka som har dött. En stor del av all information samlas in inför den årliga kontrollen, som i sin tur ligger till grund för årsrapporteringen till Plan Vivo som i sin tur dikterar hur många klimatkompensationscertifikat som ställs ut. I databasen aggregeras data från lägsta nivåerna, ex. ”plot” och ”parcel” till högre nivåer, ”producer” och ”project”. Det är mycket data som ska samlas in från fältet. Tidigare var detta data som samlades in manuellt ute på fält, informaion som man sedan fick transkribera och föra in i datorn hemma på kontoret. I år har man Android-tablets som teknikerna för in data i direkt. På kontoret trycker teknikern på en synkroniseringsknapp och då hamnar all data på en server i Kanada.

Elvin berättar om installation av effektiva spisar

Sedan gick vi rakt över gatan till en familj där Taking Root har installerat en effektiv spis. Vi fick höra av Elvin hur spisarna tillverkas och vilken effekt de har. Ofta står det något och kokar på spisen mest hela dagen och med en konventionell spis går det åt mängder med ved eller annat bränsle. Frun i familjen kunde bekräfta att hon numer använde mindre än halva mängden ved jämfört med den gamla spisen. I början var det svårt att få människor att vilja byta spis, men nu när alla märkt att det innebär en så stor förbättring står många på tur. Inomhusmiljön förbättras radikalt, vilket främst gynnar kvinnor och barn som vistas inne en stor del av dagen, och mängden ved som släpas hem reduceras vilket männen uppskattar. Taking Root har inte brytt sig om att försöka beräkna och certifiera klimatnyttan av spisarna. Detta skulle kräva projektutveckling och användandet av ännu en standard utöver Plan Vivo, samt fler revisionsteam, rapportering och kontroller som innebär mycket administration.

Sedan var det dags för besök hos en av småbrukarna, Marcial Rodriguez Gonzalez, som gick med i projektet det första planteringsåret 2010. Faktum är att det var på den farmen Kahlil såg det första Plan Vivo-trädet planteras. Denna gång var resan väldigt lång och det tog minst en timme för Elvins stackars bil att ta sig genom flodfåror och annat. Tydligen hade vägen varit bättre förut men drabbats hårt av de senaste översvämmningarna. Väl framme fick vi träffa Marcial och hans familj. Vi visades runt farmen och tittade på olika trädarter och fick bekräftat än en gång hur glad småbrukarna är över att vara en del av projektet. Han deltog med ca. 2 hektar i projektet och hade tidigt hakat på eftersom han tycker att trädplantering är så bra samt att han uppskattade att få ett staket runt sina ägor. Många bönder går med i projektet bara på grund av staketen och är villiga att upplåta sin mark i 10 år eftersom marken blir mycket mer värd med staket. Även dessa träd som planterades för snart 2 år sedan är för små för att man ska ha upplevt den fulla bredd av ekosystemtjänster som de i inom kort kommer ge. Vi gav honom en sekatör vilket var mycket uppskattat. Vi kunde se att många träd skadats av macheten som han gick och viftade med, och Kahlil visade nu hur han med sekatören nu kan beskära träden på ett bättre och mer precist sätt.

Marciel berättar om sin plantering och sina framtidsplaner

David och Kahlil visade till sist hur man kontrollerar projektet på en s.k. ”sample plot”. Kahlil drog ut ett uppmätt rep på 7 meter och gick runt i en cirkel och tittade på vilka träd föll inom radien. Trädens omkrets och höjd mättes samt överlevnad och beskärning. Medan Kahlil mätte stod David bredvid och skrev in data direkt i sin lilla ”tablet”. I normalfallet är det den enskilde teknikern som gör detta jobb. Vi fick en särskild demonstration i hur det lilla verktyget för att mäta trädens höjd fungerar. Detta gjordes dock på ett intilliggande stort träd som inte ingår i projektet.

Johanna, Kahlil och David mäter en Leucaena

Dagen var händelserik och slutade inte här. Resten kommer i nästa inlägg. //Mårten

”Tar du ditt kaffe svart? Eller grönt.” Vid det här laget kanske en bekant paroll för de flesta? Så lyder nämligen rubriken för Arvid Nordquists stora klimatsatsning som gjort Classic kaffe till det första klimatkompenserade varumärket i kaffehyllan, men även till det första klimatkompenserade livsmedlet i hela dagligvaruhandeln. I praktiken innebär satsningen att kaffets klimatpåverkan, från odling till butik, med U&We’s inblandning har beräknats och kompenserats genom omfattande trädplantering i Nicaragua. Samtidigt arbetar Arvid Nordquist hårt med att bl.a. öka andelen certifierat kaffe som bidrar till både bättre förhållanden för kaffeproducenterna och mindre belastning på miljön.

I veckan åker två av oss, Mårten Lind och jag, Johanna Grant, tillsammans med en delegation från Arvid Nordquist till Limay-regionen i Nicaragua för att besöka projekten och den lokala organisationen Taking Root. I en närliggande region kommer vi även besöka de kaffeproducerande bönderna som ligger bakom Arvid Nordquist bästa ”single estate”-kaffe.

Innan det bär av, tänkte jag sätta vår resa i ett större sammanhang. Läste nyligen Malin Sahlins kolumn på Supermiljöbloggen som ger en tydlig bild av hur den svenska skogen står sig i ljuset av skogens roll för klimathotet och generering av oumbärliga ekosystemtjänster. Sammanfattningsvis menar Malin ”det har aldrig funnits så många träd i Sverige som det gör idag. Riktig skog är det lite sämre ställt med”.

I de tropiska skogarna är läget det motsatta. I en forskningsrapport av Pan et al, 2011, som i somras väckte uppståndelse i Science, har man sedan 1990 mätt skogarnas årliga upptag av koldioxid och kan konstatera att det totala upptaget har hållit sig intakt, däremot finns stora skillnader i de olika sänkornas storlekar.

Kortfattat visar analyserna att kolsänkan i de tempererade skogarna ökade 17 % under 2007-2009-talet i jämförelse med 1990-1999, medan koldioxidupptaget i de tropiska skogarna, som tillsammans utgör ca 70 % av skogens globala bruttokolsänka, minskade med 23 % under samma period. Satt i ett mer begripligt sammanhang motsvarar det ca 40 % av de globala utsläppen från förbränning av fossila bränslen! Orsaken är främst kopplad till en kraftig avskogning till förmån för jordbruksland, bete och virke. Det, menar forskarna, gör de tropiska skogar nästintill neutrala vad gäller upptag av koldioxid.

Det är därför återplantering och bevaring av skog (REDD+) är så viktigt. I väntan på att framsteg skall tas på den internationella politiska arenan, gläds vi över att få arbeta med ambitiösa kunder som liksom Arvid Nordquist m.fl. går före och genom klimatkompensation tar direkt ansvar, inte bara för sin egen utan även för sina underleverantörers påverkan.

Under besöket i Nicaragua ser vi fram emot personliga möten med småbrukarna och att med egna ögon få erfara vad Arvid Nordquists klimatsatsning bidrar till. I vår blogg och sociala medier hoppas vi kunna dela med oss av våra upplevelser, så håll utkik och välkomna att hänga med!

//Johanna

Var femte hushåll har en stulen gran, hävdar Sveaskog. Därmed förlorar markägarna ett par hundra miljoner kronor om året.
Att ta en gran i skogen ser många som en tradition och likställer det med att palla äpplen.
Enligt en undersökning från SLU har 3 miljoner av Sveriges 4,3 miljoner hushåll julgran. Om jag räknar rätt betyder det att 600.000 hushåll är tjuvaktiga. I vår bostadsrättsförening är vi 22 hushåll. Fyra av dem att ha en stulen gran. Undrar vilka? Förmodligen några av de nyinflyttade…

//Göran

Svensk demokrati framhålls ofta som världsledande – speciellt av oss svenskar. Jag sörjer idag att Radioeken är borta men också över insikten att vår demokrati inte lyckas med att bevara en sådan organism. Vi glädjs över den arabiska våren – men hur sköter vi vår egen demokratiutveckling? Hur visar vi respekt för de som inte har en stark egen röst?

I DN kan man se ett flertal bilder från fällningen. Den här visar med all önskvärd tydlighet att eken inte var genomrutten! På en annan bild ser man huvudstammen och den har en hålighet i sig. Har man läst det minsta om hållfasthet så vet man att det påverkar mycket lite om bara det som är runt om är starkt. Vindkraftverkens torn är inte solida utan ihåliga! På SvD:s hemsida finns en filmsnutt som visar med all önskvärd tydlighet att eken hade kunnat stå länge än. Rötan finns uppenbarligen i Stadshuset.

Jag har tidigare skrivit om Radioeken (TV-eken). Den står till min glädje fortfarande kvar trots trafikkontorets uttalanden om att den är ”helt död” och ”ramlar när som helst”. Ett flertal arborister har engagerat sig – läs mer här. En hemsida med uppdaterad information finns här. Ett upprop för att rädda eken finns här.

Förklaringen till att Ulla Hamilton inte tidigare har hunnit engagera sig i frågan har nu kommit. Vi hoppas att hon nu har mer tid för träd och mindre för jordekorrar som ju inte är en art som varken hör hemma i svensk natur eller på Stureplan. Frågan om ekens fällning eller bevarande däremot är en fråga för politiker och inte bara för tjänstemän!

Läget är betydligt kärvare än vad vi har trott! På onsdagens seminarium där regeringen startade arbetet med sin ”Färdplan 2050″ presenterade Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre fem avgörande vetenskapliga rön. De fem rönen kom alla under året och de pekar på att läget för planeten och oss (vi är tyvärr inte undantagna) är mer akut och mer oroande än vad tidigare har trott.

Forskningsrönen är följande:

1. Konsekvenserna av koldioxid i atmosfären kvarstår inte i 150 år utan i 1.000 år och vi är redan intecknade för 2 grader (Susan Solomon, UN IPCC). Forskningen har tidigare visat att vi inte bör överskrida 1,5 grad för inte få för svåra klimatförändringar (red:s anm). Vidare förmedlar Solomon att hav, växter och mark har buffrat mycket mer koldioxid och värme än vad vi tidigare har förstått. Hälften av utsläppen har tagits upp av ekosystemen och 90 procent av värmen har tagits upp av haven. Denna resiliens som ekosystemen har haft, börjar ge vika (Susan Solomon, WG1, UN IPCC, Open Science Conference of the World ClimateResearch Program (WCRP) in Denver, Colorado, 24-28 October 2011).

2. Samlade forskare vid Nobelsymposiet i juni 2010 slog fast att mänskligheten har slagit i planetens gränser. Och det gäller inte bara klimatet utan även flera av de åtta andra stora globala miljöhoten. Har vi nått en absolut mättnadspunkt kan globala fördelningspolitiska åtgärder komma att krävas, konstaterar forskarna.

3. År 2010 släppte vi ut mer koldioxid än någonsin, 500 miljoner ton CO2, samtidigt som IPCCs rapport 2007 slog fast att vi måste globalt minska utsläppen senast år 2015 för att ha en 70 procents chans att klara 2 grader. Globalt måste vi sedan minska 6 procent varje år från 2015. Alltså fyra år kvar och vi fortsätter att öka, istället för att bromsa och påbörja arbetet med en minskning.

4. För första gången har forskare observerat ozonhål över Arktis. Förmodligen beroende på våra gamla synder på 80-talet och att den globala uppvärmningen av atmosfären har låst stratosfären som då blivit kallare. Sedan tidigare har forskare visat att det finns risk att vi förlorar sommarisen i Arktis och det i sig innebär en grads höjning av den globala bara utav att vi förlorar den reflektion av värme som isen innebär.

5. 90 procent av världens korallrev riskerar gå över en tröskeleffekt innan år 2050 på grund av de samlade effekterna av klimatförändringar, övergödning och utfiskning (Reefs at risk, feb 2011, WRI)

Situationen förvärras med andra ord snabbare än vad någon hade kunnat tro. Men trots att det är tuffa utsikter är det inte omöjligt att göra något. Johan Rockström betonar vikten av att gå före när fyra miljarder fattiga snabbt rör sig mot en miniminivå av välfärd och en snabbt växande medelklass som konsumerar allt mer. Det räcker inte med att minska Sveriges utsläpp med 20 procent utan det måste ske med 120 procent. Allt kan givetvis inte ske i Sverige utan en del svenska åtgärder måste även ske utanför Sverige.

Vi måste:

A. Ställa om världens energisystem. Ingenting visar att det är omöjligt att göra det här och nu.

B. Göra vår matproduktion till en sänka istället för utsläppskälla. Allt tyder på att det är realistiskt.

C. Få snabbare och bättre information om miljöutvecklingen och om dess risker. Här inrättas ESSI, Earth System Sustainability Initiative, för att bidra till detta.

Lösningen är med andra ord inte enkel men möjlig: 100% förnybar energi, ett helt annat jordbruk t.ex. med agroforestry som inspiration och plantera träd! (red:s anm)

Se Johan Rockströms föredrag: 5 vetenskapliga chocker

//Peter

I helgen såg jag filmen Wall Street där Michael Douglas lystne karaktär Gordan Gekko gör comeback efter en lång fängelsevistelse och skakar om maktbalansen inom Wall Street. En film som krasst skildrar hur vårt finansiella system och aktiemarknad bygger på kortsiktiga spekulationer, psykologi och bonussystem till fantasisummor. En film som ger förståelse för rörelsen ”Occupy Wall Street’s” uppkomst och syften.

I december är det dags för nya klimatförhandlingar i Durban och förväntningarna på resultatet är redan nu låga. Om världens ledare kunde visa samma handlingskraft under klimatförhandlingarna som under finanskriserna skulle det se helt annorlunda ut, men i de mäktiga Annex 1-länderna tycks den lysa med sin frånvaro.

Tillskillnad från finanskrisen, handlar klimatförhandlingarna om att rädda vår planet, det vill säga, ett stabilt klimat, en naturresursbas som skall föda en snabbt växande befolkning samt ekosystemtjänster som vår ekonomi och mänsklighet beror på. Vad är det då haken? Vänner till mig, som jobbar inom finans, förklarar det som att ekonomin är viktigast eftersom det får allt att gå runt och alla människor världen om beror på ekonomin, medan klimatfrågan är så diffus och så ”långt fram”. Jag som jobbar med klimatstrategier och hållbar affärsutveckling menar att ett välfungerande finansiellt system självklart är viktigt, men det måste rymmas inom planetens gränser. Utan en fungerande planet ingen fungerande ekonomi.

Att mänskligheten sätter ett allvarligt tryck på planeten, pratade Johan Rockström om under sitt framträdande i klimatseminariet ”Inför Durban: Sverige kan!”. Ett tryck som bevisligen påverkar ekonomin.  Australiens ekonomi har exempelvis fått känna av konsekvenserna av tolv års extrem torka följt av den största översvämningen någonsin, vilket resulterade i en BNP-minskning på fyra procent. Därtill menar Rockström att all forskning pekar på att vi redan har intecknat planeten och mänskligheten för en minst tvågradig temperaturökning. Genom det riskerar all världens korallrev att kollapsa inom endast 40 års tid, vilket i sig ger fatala ekonomiska konsekvenser för ca 265 miljoner människor som beror på dess ekosystemtjänster. Statistiken börjar bli så stadig att vi även kan koppla samman extrema väderfenomen med konflikter. Rockström menar att 2011 är året där vi inte längre kan säga att extrema väderfenomen är naturliga. Inte minst så påverkar de ekonomin. 2011 är också året då vi närmar oss brytpunkten och har ett val, den önskvärda vägen mot ett stabiliserat klimat? Eller en väg på väg mot katastrof?

Trots att det politiska läget tycks verka låst, fortsätter den globala uppvärmningen att följa de vetenskapliga modellerna till punkt och pricka. Dessvärre menar Rockström att konsekvenserna vi ser är mer överraskande och verkar te sig värre än vad vetenskapen har kunnat förutse.

Av den anledningen behövs krafttag inom klimatförhandlingarna. Men även ett krafttag som skapar långsiktigare tänk inom Wall Street. Vad tycker du?

Idag känns jobbet vi gör på U&W extra viktigt. Kontoret har nämligen haft besök av indianhövdingen Almir från Amazonas. Almir berättar hur man arbetar för att skydda regnskogen och att man genom klimatkompensation försöker hitta försörjningsmöjligheter för indianstammen Suruí.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

Vissa erbjuder boende för både stora och små.
Trevlig helg! (kanske en weekend på Hotell Skeppsholmen)