Ett argument som klimatskeptiker ofta framför, bland andra tidigare Sandvikchefen Per-Olof Eriksson, är att det är bara bra med mer koldioxid i luften för då gynnas växtligheten. På norra halvklotet kan det stämma i och med att växtsäsongen blir längre. På andra ställen leder klimatförändringen till vattenstress (t.ex. minskad nederbörd) och det begränsar växtlighetens förmåga att ta upp koldioxiden. Forskaren Steven Running vid universitetet i Montana har nu visat att den globala nettoeffekten alltså inte är positiv. Så där faller ytterligare ett av klimatskeptikernas argument. I Australien har tidigare gröna områden nu blivit öken. Och i delar av Afrika, där monsunregnen inte kommer när de ska, minskar skördar. I Ryssland gör värmen att jordbruket drabbas. För mycket regn torde också slå mot växtligheten såsom i Pakistan. Den pågående avskogningen minskar också den bevuxna ytan.
Vad kan man göra? Tänker man klimatkompensera kan man lämpligen göra det genom att stödja småbönder att plantera träd och hindra avskogning. Kontakta oss så berättar vi mer.
U&W [you&we]‘s sista Almedalsseminarium om ekosystemtjänster hade en kunnig och kompetent publik trots att många hade lämnat Gotland under gårdagen. Internationella centrumet för lärande för hållbar utveckling(Swedesd) på Högskolan på Gotland poängterade att detta var det enda seminariet av veckans 1.400 seminarier som tog upp ekosystemtjänster. På seminariet presenterade vi, U&W [you&we], Coop, Dyrare Mat Nu och Greenpeace olika aspekter av ekosystemtjänster. Vi hoppas verkligen på bättring nästa år! Generaldirektören för Kemikalieinspektionen (KemI) Ethel Forsberg framhöll att det var första gången hon fick en vettig beskrivning av ekosystemtjänster. Intressant var att även om alla framhöll att det fanns ett värde i att försöka framhålla värdet av ekosystemtjänster så tyckte några att det borde räcka med att framhålla vi ska ha en biologisk mångfald.
Själv tycker jag tyvärr att historien har visat att det är alldeles otillräckligt. Vi har en aldrig skådad artutrotning, rödlistade växter och djur väger fjäderlätt när de ställs mot ”samhällsintressen”. Jag tror att det är först när dessa sk samhällsintressen ställs mot andra samhällsintressen, dvs de ekosystemtjänster som riskerar att förstöras, som beslutsfattare tänker om. Vår välfärd är redan idag hotad av att 60% av de ekosystemtjänster på planeten som samhället är beroende av är förstörda eller ohållbart brukade (se mer i FN’s Millenium Ecosystemsservice Assessment och TEEB report). Den utvecklingen måste vändas så att vi stärker ekosystemen, istället för försvagar dem.
Föreningen för Bevara Ojnareskogen som kämpar för ekosystemet i form av skogen och sjön Bästeträsk problematiserade på seminariet på ett intressant sätt vad som bäst kan skydda en natur – de ekosystemtjänster som Ojnarskogen och Bästeträsk skapar eller bara genom ekosystemets existens. I svenska miljöbalken är det faktiskt inskrivet att natur kan skyddas för dess egen skull, vilket har få internationella motsvarigheter. Den sittande Alliansregering har dock ändrat i miljöbalken så att kalkbolagen Nordkalk och SMA som vill göra kalkbrott av Ojnareskogen (vilken är förslagen som nationalpark) kan få göra detta för att säkerställa sina behov av kalksten mot att de betalar ersättning för de ekosystemtjänster de förstör. Det handlar om bland annat ekosystemtjänsten vattenförsörjning, Bästeträsk är en av Gotlands största sjöar och har ovanligt goda förutsättningar att utgöra vattentäkt. Mycket viktigt på Gotland där var 3:e brunn har försaltats. Framtiden för ekosystemtjänsterna i Ojnarskogen och Bästeträsk kommer att avgöras i augusti och senare i höst när prövningstillstånden för Nordkalk och SMA avgörs i Högsta domstolen. Domslutet där kommer att bli starkt vägledande för vad skyddet för ekosystem och ekosystemtjänsterna egentligen är värda! Jag tvivlar på att Högsta domstolen har kompetens att bedöma detta, inte minst med tanke på hur begränsad kunskapsnivån om ekosystemtjänster är generellt.
Hela senaste numret av HavsUtsikt handlar om Östersjön och dess ekosystem som är satt under stark press. Vad är vi villiga att göra själva? I Finland är det sedan 2005 förbjudet att släppa ut toalettavfall i sjön. Regler som följs av de flesta även när de är på semester i den svenska skärgården enligt en studie i miljöpsykologi gjord vid Göteborgs universitet av Eva-Lotta Sundström.
Svenskar tömmer istället sin toalett i sjön. Skälen är förstås flera men jag förundras över att man inte ser sambandet mellan toatömning och återkommande algblomning som redan sägs vara på väg. Läs mer om studien i HavsUtsikt 2/2010.
Vill du veta mer om havens ekosystem och debattera detta? Kom till SVN-huset på Folkets bio i Visby imorgon bitti kl 8.00. Då kör vi vårt sista frukostseminarium under Almedalsveckan om naturen som går på kryckor!
Vetenskapsradion rapporterar idag om att en genmodifierad snabbväxande lax verkar godkännas för försäljning i USA. Intressant utveckling som öppnar upp för billigare mat vilket vi ju alla vill ha – eller?
Besök gärna våra frukostseminarier i Almedalen och diskutera vilken mat vi ska ha på våra bord.
Mer om BP: Naomi Klein har skrivit en bitter och tänkvärd artikel i The Guardian
om BP som borrar hål i jorden. Hon menar att det finns en hybris och övertro när det gäller att dominera naturen, fastän den inte låter sig domineras. Dess reaktioner kan inte förutses. Det finns en övertro på teknik och undertro när det gäller risker som gör att katastrofer som den som BP orsakat händer. De som nu utlovar att allt ska återställas som det var före katastrofen vet inte vad de säger. Störningar i ekosystemen låter sig inte repareras som om det vore fråga om en maskin.
Ett tips inför Almedalsveckan i Visby är att gå till SVN-huset som kommer att hålla till på Folket Bio på Adelsgatan 39. Där kommer det att snackas om skyddade verkstäder och riktiga jobb tillsammans med Max och några av deras anställda.
U&W [you&we] bjuder in till tre frukostseminarier på aktuella ämnen. Vad tycker du att grisar ska äta? Djurfoder som är gjort av slaktavfall från gris? Se inslag i TV4Play här. Om god djuromsorg kan vara en konkurrensfördel diskuteras med Louise Ungerth som moderator den 6/7 kl 8-10.
Den 7/7 är temat klimatkompensation med sociala mervärden, vilket togs upp i en rapport från FAO häromdagen. Och den 9 juli handlar frukosten om havet och dess ekosystemtjänster.
Ecosecurities rapport Forest Carbon Offsetting Report 2010, som bygger på intervjuer med över 150 multinationella företag och organisationer samt 50 företag som sysslar med klimatkompensation, visar att klimatkompensation genom stöd till skogsprojekt helt har omvärderats, och detta på otroligt kort tid. I synnerhet i Europa. Så här står det bland annat:
- Positive attitudes towards forest carbon offsetting have increased in the past year, with nearly 80% of respondents having a ‘positive’ or ‘very positive’ attitude compared to only 58% in 2009;
- In particular, the most significant change in attitude was from Europe where 84% of participants claim to have a ‘positive’ or ‘very positive’ attitude compared to 36% in 2009
För oss som länge insett skogsprojektens betydelse för att förhindra fortsatt avskogning, för att sprida och etablera kunskap kring hur man bedriver ett hållbart skogsbruk i utvecklingsländer samt för att inspirera och stimulera politiska åtgärder på området är detta mycket glädjande. Hela REDD-debatten under klimatförhandlingarna har säkert bidragit till detta uppsving. Jag tror också att det beror på att insikten kring begränsningarna i CDM har växt, vilket inte bara har gynnat anseendet för skogsprojekt utan också för frivilligmarknaden över lag.
Studien visar att det knappt finns några aktörer av vikt kvar som är kritiska till skogsprojekt (endast 16% i Europa). Om det ändå gör det beror det säkerligen på okunskap eller att man har särintressen. Det bör stå klart för alla att ett trovärdigt och komplett paket för att minska utsläppen av växthusgaser inte bara kan hanteras genom utsläppsminskningar i energi- och industrisektorn utan också i jord- och skogsbruket som står för 1/3 av våra växthusgasutsläpp. Tar man hänsyn även till andra miljöaspekter överskuggar jord- och skogsbruksproblemen ofta problemen med fossilbränsleanvändningen (läs nya UNEP-rapporten samt Miljöaktuellt), vilket ökar motivet än mer för att inkludera skogsprojekt i alla klimatkompensationsportföljer.
Vår miljöminister kan tänka sig att Sverige röstar för att en begränsad valjakt ska få förekomma. Anledningen är att Norge, Island och Japan inte följer det förbud som finns utan fångar valar men kallar det forskning. Är det rätt att internationella samfundet sanktionerar att dessa länder struntar i överenskommelser och valfuskar? Carlgren själv tror att på detta sätt valjakten ska minska. Men vad säger att de tre länder som bedriver tjyvjakt inte kommer att fortsätta med sin ”forskning” utöver den kvot som de nu med det här förslaget kommer att tilldelas? Vore det inte bättre att i kraftigare tonläge fördöma det som pågår? Och kräva att de tre länderna redovisar sin forskning? Jag hoppas att det internationella samfundet går emot Sveriges förslag!
Mitt i eländet med rapporter om att detta är USAs största miljökatatrof och att oljefontänen sprutar ut dubbelt så mycket som man tidigare trott frodas humorn. Senast en film från BPs huvudkontor som jag skrattade rått åt.
De trädplanterande bönder från Mocambique och Ugada som vi samarbetar med berättade under sitt besök om den tveksamhet som måste övervinnas innan bönderna går med i projekten. En av dem berättade: ”Nu har vi förstått att ni inte kommer att ta vår mark när träden växt upp och ni kommer inte att komma och ta träden som vi sköter, men hur ska ni kunna ta hem kolet som finns i träden som ni betalt för?”
Trots sådana farhågor står nu afrikanska bönder på kö för att få vara med i projekten. Redan är flera tusen engagerade. Fler koldioxidkunder behövs här hemma för att dessa bönder ska få det ekonomiskt bättre.
Plantskola
Senaste kommentarer