U&W [you and we] Blogg

Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan höll i förra veckan ett seminarium kring ”Vägval för världens lantbruk”. Hur kan vetenskap och teknik inom jordbruket användas på bästa sätt för att minska hunger och fattigdom samt främja en rättvis och hållbar utveckling?
Att vi står inför flera globala utmaningar är helt klart. Vi har fler munnar att mätta samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Förutom klimatrisker möter vi dessutom marknadsrisker som skapar kraftiga svängningar i matpriser.

I den tvärvetenskapliga utvärderingen IAASTD (International Assesment of Agricultural Science and Technology for Development) konstaterar forskarna att om vi fortsätter med business as usual kommer jordens befolkning inte kunna mättas under det närmaste halvseklet. Det finns fler problem med den stora produktionsökning som skett inom jordbruket under de senaste 30 åren (IAASTD). Bland annat har skörden fördelats ojämnt, medan 1 miljard människor lider av hunger, lider en annan del av fetma. De intensiva jordbruksmetoderna med bla konstbevattning och bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald och en degradering av ekosystemen, samtidigt som en stor del av lantbrukarna i fattiga länder inte ens har råd med dessa insatsvaror.

IAASTD sammanfattar att ett multifunktionellt jordbruk är en strategi för säkrare inkomster, större livsmedelssäkerhet och bättre miljö. Ett exempel på multifunktionellt jordbruk om särskilt framhålls i den svenska sammanfattningen (av LRF, Naturskyddsförening och Svenska Kyrkan) är trädjordbruk (agroforestry). Det innebär att man kombinerar träd och buskar med jordbruksgrödor. Det bidrar förutom till säkrare odlingar genom effektiv vattenanvändning och en ökad resiliens, också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Hans Herren uppmanade på seminariet till att agera nu. Vet du Hans, det är precis vad vi på U&W [you&we] gör. Vi är verksamma på en marknad som sysslar med kolbindning (koldioxid bindning). Genom våra trädplanteringsprojekt samarbetar vi med lantbrukare i fattiga länder som t ex Moçambique och Nicaragua. De får tack vare trädplanteringen en inkomst utöver den från sitt småskaliga jordbruk samtidigt som det bidrar till ett uthålligare jordbruk.

Dessutom är många av småbrukarna kvinnor och ägare av kontrakt. Våra projekt bidrar därför också till att kvinnors ställning stärks och att deras kunskap tas tillvara på. Man vet att fattigdomsbekämpning och ett hållbart lantbruk underlättas genom att satsa på kvinnor.

Visst låter det grymt? Det är det också.

Tällberg Forum hölls i Sigtuna denna helg. Intressanta presentationer, samtal och kulturella inslag – se dem här.

Utav de presentationer som hölls var det ett antal som gjorde djupt intryck;

Johan Rockström framställde som vanligt på ett skrämmande bra sätt hur det står till med klimat, biologisk mångfald och andra avgörande frågor

Hans Rosling förklarade på ett målande sätt att vi nått ”Peak Child”, antalet barn som föds nu är inte fler än de som föddes för 10 år sedan. Vi blir fler på vår jord men befolkningen stailseras på mellan 9 och 10 miljarder.

Maria Fernanda Espinosa, Minister of Natural and Cultural Heritage berättade hur Ecuador har bestämt sig för att inte pumpa upp en del av den olja de har under ett område som heter Yasuni. Detta skyddar de människor som bor där, biodiversitet och klimat.

Stewart Wallis beskrev hur man kan mäta annat än BNP. Att mäta hur många människor som blomstrar och hur väl det är spritt i ett samhälle är ett sätt att driva samhället mot ett tillstånd som är hållbart på alla sätt.

Achim Steiner från UNEP gjorde en en lysande presentation som väckte hopp om att en grön ekonomi är möjlig och att den redan är på väg.

Slutligen visade John D. Liu en film som illustrerade hur vi kan öka bördighet, binda kol i växter och skapa välstånd i fattiga områden.

Igår var det dags för det tionde Änglamarkspriset som startades för att lyfta fram initiativ inom miljö och ekologi.

Stipendium på 100 000 kr gick till Petra Wadström och Solvatten. Solvatten är en vattenreningsprodukt som bygger på en innovativ kombination av mekaniskt filter, pastörisering och UV-sterilisering. Produkten riktar sig främst till hushåll i tredje världen.

Juryns motivering
Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt problem. Rent vatten är en bristvara i stora delar av världen vilket resulterar i stort lidande för många personer och ett hårt arbete för många kvinnor runt om i världen. Det är ofta kvinnorna som får gå lång väg för att hämta vatten, och ordna ved för att kunna värma vattnet så att det går att dricka.
Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt problem genom att rena och värma vatten. Att det dessutom minskar kvinnornas hårda arbete och spar den skog som annars skulle eldats upp för att värma vatten är ytterligare exempel på innovativ resurshållning.

Juryn består bland annat av eldsjälar som Hans Alfredson, Märta-Stina Danielsson, Sven-Bertil Taube som hade en avgörande del i prisets instiftande.
I år är även juryn stärkt av en föryngring i och med att ursprungsjuryns barn och barnbarn har valt att föra familjens stora engagemang för miljöfrågor vidare (www.coop.se).

Carl-Henric Svanberg, nuvarande styrelseordförande hos BP har gett en av fåtaliga intervjuer. Han har ju varit återhållsam efter ”small people”.

Han överraskar dock igen med nya grodor och en feghet att ta ställning och man börjar undra om han gör vad som helst för pengar. Han vill inte uttala sig om Libyen och han tycker att jorden nog klarar ett par graders temperaturökning.

Lätt att säga med 600 miljoner på banken. Klimateffekterna kan han väl bara ta en privatjet och flyga iväg ifrån – en sällsynt cynisk inställning. Nej – han är definitivt inte smartare än en femteklassare.

Äntligen agerar Lantmännen! Tillsammans med syster-företag i lantbrukskooperationen och moder-organisationen LRF uppmanar de regeringen att få till ett globalt förbud mot ett av de farligaste kemiska bekämpningsmedlen som fortfarande används, Parakvat. Lantmännen har kritiserats i flera år, för att råvaran till deras djurfoder kommer från kemikalieintensiva odlingar där Parakvat används frekvent.

Inte vet jag om Lantmännen har gjort allt vad som stått i deras makt för att få bort det farliga bekämpningsmedlet från råvaruproduktionen. De har inte varit framgångsrika på egen hand. Dominerande i Sverige, men små på världsmarknaden. Och de som sätter villkoren för odlingarna är kemiindustrin. Som för ett par decennier sedan köpte upp växtförädlingen, och nu har skräddarsytt utsäde så att odlingarna kräver intensiv användning av deras andra produkter. Deras kemiska bekämpningsmedel.

Parakvat är sedan länge väl känt för sina livsfarliga egenskaper. Trots det lyckades kemiindustrin så sent som för åtta år sedan övertyga EU-kommissionen om dess ofarlighet. Efter en strid i EG-domstolen revs tillståndet för spridning i Europa upp, och preparatet är sedan 2007 förbjudet.

Med den erfarenheten är det inte svårt att förstå att Lantmännen inte lyckas med att ställa krav på sina leverantörer. Deras motståndare är helt enkelt för starka. Ska bli spännande att följa den fortsatta kampen. Heja Regeringen!

I rapportering om självmordsbombaren i Stockholm har nyheterna om protesterna i Bangladesh som krävt 3 döda och många skadade helt drunknat.

Textilarbetare har protesterat mot att den överenskomna höjningen av minimilönerna inte genomförts. De får därför inte de 3000 taka i månaden som de har rätt till. Men är det något att protestera mot? Tja, 3000 taka i månaden motsvarar ungefär 1 krona och 70 öre per timma med 8 timmars arbetsdag. Visst är det billigare i Bangladesh men inte så billigt.

Så när ni julhandlar så fråga hur mycket arbetaren som sytt skjortan eller tröjan fått i lön för att sy den – det är ju inget kul med blodfläckar på en ny tröja…

Eller besök en butik som säljer kläder från Dem Collective

Svenska Dagbladet berättar om svartrivning av asbest, som är ett välkänt livsfarligt material. Så välkänt att det är lätt att tro att problemet redan är åtgärdat. Det förbjöds visserligen för 35 år sedan, men finns kvar i byggnader som nu saneras på ett sätt som riskerar byggarbetarnas hälsa. Det är inte första gången som asbest hanteras oseriöst. Vill du läsa mer? Kolla in blogpost hos Miljöaktuellt.

Igår vann Fredrik Gertten en seger. Efter snart två år av skadeståndshot och rättegång gav en domstol i Los Angelos den svenske filmmakaren Fredrik Gertten rätt på alla punkter. Fruktgrossisten Dole fråntas rätten att stämma Fredrik Gertten och hans filmmakarkollegor igen och tvingas betala dem 1,4 miljoner kronor.

Filmen Bananas handlar om kemikalieanvändningen i Nicaraguas bananodlingar, och om konsekvenserna för jordbruksarbetarna och deras familjer.

I utvecklingsländer leder hanteringen av kemiska bekämpningsmedel många gånger till skador på människor. Ibland dödliga. Enligt den statistik som FN:s Världshälsoroganisation WHO ställer samman, omkommer varje år mer än 200 000 personer vid hantering av kemiska bekämpningsmedel. Statistiken visar heller inte på någon nedgång. Tvärtom närmar sig siffran 300 000. Skyddsutrustning finns inte på plats. Lantarbetarna kan inte läsa skyddsanvisningarna. Ibland därför att de står på ett främmande språk. Ibland är de som hanterar kemikalierna analfabeter. Skrupelfria kemiföretag säljer preparat som har förbjudits i västvärlden för att de är hälsofarliga. Att då välja ekologiskt odlade bananer eller kaffe, är att bry sig om. Vår konsumtion i vårt rika land får konsekvenser för lantarbetarna och deras familjer i utvecklingsländer. Vi kan påverka som konsumenter.

Maria Albin, medicine doktor, överläkare och chef för institutionen för Yrkesmedicin vid Lunds universitetsjukhus har i en artikel i Läkartidningen konstaterat att bekämpningsmedlet DBCP, 1,2-dibrom-3-klorpropan är ett ovanligt väl känt preparat. Det finns bra vetenskapligastudier som beskriver de skadliga effekterna. Effekter som Dow Chemicals, tillverkaren, känner till. De dokumenterade redan i början av 1960-talet att preparatet skadar mäns testiklar. Sädesledarna tillbakabildas, antalet spermier blir mindre och missbildas.

Bekämpningsmedlet kommer in i kroppen genom inandning. Men också via partiklar som sväljs och genom huden. I mitten 1970-talet upptäckte man att arbetare på ett kemiföretag i Kalifornien ofta drabbades av barnlöshet. På ett företag som producerade bekämpningsmedlet. Undersökningar bekräftade ett samband med preparatet. Då förbjöd USA preparatet 1977. Året därpå förbjöds det i Sverige.

Dow Chemicals hade svårt att fortsätta med sin tillverkning. Det stoppade inte Standard Fruits som Doles hette tidigare. De letade istället upp nya leverantörer. Som inte lät sig hämmas av de nya vetenskapliga studierna. Standard Fruits hittade dem i Israel och Mexico. Bekämpningsmedlet förbjöds i Costa Rica två år senare. Då såg fruktgrossisten till att lagra upp stora kvantiteter i grannlandet Honduras.

Maria Albin drar två slutsatser av detta.”Den ena är att farliga ämnen som förbjuds i rika länder ofta fortsätter att användas i fattiga länder. Den andra är att forskningsresultat är till för att användas, inte för att tystas ned av ekonomiska intressenter.”.

Fredrik Gertten och hans kollegor har bidragit till att förskjuta maktbalansen till de utsatta jordbruksarbetarnas fördel! Grattis!

Nu har klimatkonferensen i Cancùn i Mexico börjat. Förväntningarna på resultat är inte högt ställda när det gäller att uppnå globala mål där alla länder är delaktiga. Ett annat sätt att säga det är att man startar på en mer realistisk nivå än som fallet var i Köpenhamn, där debaclet kom som en kalldusch. Inget tyder på att USA och Kina ännu är villiga att sätta bindande utsläppsmål, så den vägen att nå ett avtal är nog stängd tills vidare. Mer hoppfullt är det när det gäller att hitta former för att begränsa skogsskövlingen och att sätta ett pris på den ekosystemtjänst som de tropiska skogarna utgör. EU avser att fortsätta med handelssystemet för  utsläppsrätter och det är viktigt för näringslivet att få besked om vilka spelregler som kommer att gälla här. En fråga som blir intressant att följa är om den ökade mängden kunskap om effekterna av en global temperaturhöjning, de positiva feedback-looparna och speciellt effekterna på ekosystem, matförsörjning och befolkningsökning kommer att tas på allvar. Eller om klimatförnekarnas PR- och lobbykampanjer fortsättningsvis är framgångsrika. Det står och väger…

UN World Food Progamme provar en annorlunda metod för att väcka engagemang för världens fattiga. De har ett frågeformulär om ordku nskap där de åtar sig att donera 10 riskorn för varje fråga som du besvarar korrekt. Det finns också en test på hur mycket du vet om hunger..