Limay är en charmig men fattigt lokalsamhälle med dåliga vägar. Hästryggen är det bästa transportmedlet och oxryggen det bästa för att frakta tyngre varor. Torrperioden har just inletts och det märks på landskapet som är torrt och gulnat. Till skillnad från vårt besök i kaffelandskapet La Complida, är bergen här kala och avskogade. På väg till projekten åker vi förbi ett rutnät av landskap som vittnar om de traditionella jordbruksmetoderna. Viss mark är i träda, ett annat består av torkad majs och på nästa betar boskap. Oxar tränas tidigt till att bli dragdjur vilket märks på att kalvarna redan som små bär en grenklyka runt halsen.

Under dagen vill Kahlil, grundare av Taking Root, introducera oss för involverade bönder och visa oss hur snabbt träden växer.

Första bonden, Noel, är ansvarig för en av många plantskolor och är i full färd med att förbereda för plantering. Jorden blandas med kalk och sand för att få ett bra pH-värde och konsistens. Hela familjen är involverad med att packa jorden i plastbehållare som systematiskt radas upp för att underlätta för den kommande frösättningen. Noel berättar för oss att många i samhället till en början var skeptiska till Plan Vivo-projektet, då man trodde att man skulle bli fråntagen sin mark. Noel å andra sidan var den första att anmäla sig helt enkelt för att han “gillade träd” och redan innan hade en bekantskap med Elvin, från Taking Roots Nicaragua-team. För sin första betalning berättade han att han anställt folk för att hjälpa honom med planteringarna.  Mårten gav barnen en fotboll och det blev genast aktivitet under det stora mangoträdet.

Den andra bonden vi besökte hete Carlos och visade sig vara en mångsysslare med mycket mark och en passion för biodling. Träden såg han som en investering för sina barns framtid. Han hade flera marker, s.k. “plots” varav en ingick i Plan Vivo. Den första vi besökte var ett annat projekt som startas för staten och där träden nu var 12 år gamla och gav en blick in i framtiden. Kahlil höll en liten lektion i hur man mäter koldioxidupptag och poängterade att det handlar inte om koldioxidupptag per enskilt träd utan koldioxiden som binds per hektar. Man mäter diameter och längd. Det framgick klart att träd som var av samma sort och lika gamla skilde sig stort i storlek p.g.a konkurrens om solljus.

Därefter besökte vi Plan Vivo-projektet som kunde vara Arvid Nordquists träd. Det första som kännetecknar ett Plan Vivo-projekt är att området är inhägnat med staket, en vara som är mycket eftertraktat av bönderna och en starkt anledning att delta i Plan Vivo-projektet.  Här fick vi se systematiken bakom det som kallas för “mixed species forest plantation”, där Carlos använt fem olika sorters träd. Några snabbväxande som blir till värdefull ved inom ett par år och några mer långsamt växande ädelträarter blir en stor framtida inkomstkälla. Ett exempel på en art är den så kallade Pochoten eller ”Spiny Cedar” som ser ogästvänlig ut på ytan pga dess taggar, men den ger den deltagande småbrukaren ett värdefullt, hårt och rödbrunt timmer efter ca. 20 år. Då är trädet ca. 30 meter högt.

Både Carlos och Noel var väl införstådda med trädens roll för att förbättra marken, miljön och luften och var mycket positivt inställda till projektet. Se vår Facebook-sida för fler bilder! //Johanna

No related posts.

Nu kan inte regeringen ducka längre. Nu har man på fyra år inte uppnått mer än 1,5 procents utsläppsminskning. Med den takten kommer inte ens de för klimatet otillräckliga målen för 2020 att uppnås.

Två åtgärder borde komma först på listan. Enligt regeringens egen klimatproposition ska ekonomiska styrmedel uppnå ytterligare utsläppsminskningar, när nu detta inte sker innebär det att koldioxidskatten behöver skärpas.

Det andra är att minska utsläppen från trafiken. Från genombrottet för miljöbilar 2006 som från början innebar rekordförsäljning av etanol- och gasbilar är det nu dieselbilar som premieras av regelverket. En ny miljöbilsdefinition ska vara på gång men enligt signalerna från regeringskansliet kommer den nya definitionen fortfarande vara lika inriktad på att stödja dieselbilar. Borde det inte vara självklart att miljöbilsdefinitionen siktar på att minska klimatpåverkan och målet om oberoende från fossila bränslen 2030?

Vill regeringen dessutom släppa loss omställningskraften i samhället skulle ett omställningsbidrag inrättas där kommuner och andra aktörer kan söka bidrag för konverteringen bort från fossila bränslen.

Sverige har de senaste åren förlorat i internationellt anseende bland världens miljöorganisationer på grund av att vår klimatpolitik tappat styrfart. Utsläppssiffrorna för 2010 borde vara en signal till statsministern att ta upp klimatfrågan på agendan igen.

I väntan på politisk handling måste nu näringslivet ta tag i sina utsläpp…

//Leif Holmberg

No related posts.

//Göran

No related posts.

Inslagen får mig att fundera kring djuromsorg och vad djur uppfattar och om de kan känna lidande.

Glädjande i allafall att EU äntligen genomför sitt beslut. Nu väntar vi bara på att barnen i våra skolor ska kunna få bestämma att deras pannkakor inte kommer från ägg från hönor som sitter i bur (någon annanstans i världen där det inte är förbjudet).

Related posts:

1. Skattepengar i sjön?

Odling av kaffeplantor i anslutning till Classics klimatkompensationsprojekt i Limay, Nicaragua - Property of Taking Root / EnRacine. Reproduced with permission

Vad gör då branschen? Löfbergs gjorde igår ett tufft utspel i Miljöaktuellt om att allt kaffe ska vara certifierat om fem år, vilket känns väldigt spännande. Classic har bland annat som mål att öka andelen certifierat kaffe och har börjat klimatdeklarera och klimatkompensera hela sitt sortiment för att driva på miljöarbetet. Analysen visar att nästan 80% av klimatbelastningen ligger i odlingsledet, mycket på grund av konstgödselanvändningen vid konventionell odling. Kimatkompensationen sker i Nicaragua i en region där man också tar en del av sitt allra bästa ”single estate”-kaffe. Starbucks ser att klimatförändringen hotar hela deras värdekedja och uppvaktar nu USA:s kongressledamöter och andra makthavare för att göra något åt problemet. Allt detta är positivt, men det är svårt för de producerande bolagen att driva detta om inte också konsumenterna drar sitt strå till stacken och ex. visar på bättre miljöengagemang och betalningsvilja.

Vad kan man då göra konkret som konsument? Själv dricker jag olika kaffesorter men det ska vara certifierat. Just idag dricker jag ett kaffe från Sackeus som är ekologiskt och rättvisemärkt, Eguale mörkrostade hela bönor. Gör det någon skillnad då kan man fråga sig. Ja, certifierat kaffe är bra miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I en ny studie från COSA där man undersökte skillnaden mellan konventionella och certifierade farmer runtom i världen visade det sig framför allt att certifierade farmer ger bättre hälsa, säkerhet och ekonomi. Vad kan man göra mer? Det man kan börja mer är att dricka färre och dyrare koppar kaffe. I Korrespondenterna häromdagen reflekterade Johan & Nyströms Johan Ekfeldt kring huruvida kaffe är ett ”drivmedel eller njutningsmedel”. Kanske har vi som Johan säger gått alldeles för långt mot det tidigare. Vi svenskar dricker nästan mest kaffe i världen och har därför ett särskilt ansvar, och mycket av det gemene man dricker är säkerligen inte någon smakupplevelse. Kanske blir det en naturlig följd av stigande priser, men varför inte föregå den utvecklingen och bestämma sig för att ex. dricka ett par riktig goda, dyra och hållbara koppar kaffe om dagen istället för att bälga i sig sunkkaffe i syfte att ta udden av abstinensbesvären. Vad och hur mycket dricker du?

Related posts:

1. God choklad & goda affärer

No related posts.

Här delar vi med oss av två bilder från Plan Vivo-bonden Lourinha’s satsning. Hennes tidigare hus med stråtak riskerades att spolas bort vid kraftiga skyfall, vilket förstörde hennes mattillgångar och ägodelar. Det nya huset med plåttak ger hennes familj en ny trygghet även under regnperioden. Det gamla huset använder hon istället som matlagningsplats.

Även om koldioxid är en osynlig ”vara” de klimatkompenserade företagen köper, är skillnaderna för de involverade småbrukarna desto synligare för ögat!

No related posts.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

No related posts.

Naturvetarna har tagit steget längre och är först ut att göra ett klimatbokslut för sin årliga påverkan. I det ingår såväl tjänsteresor som förbrukning av el, värme och papper inklusive medlemstidningen ”Naturvetare”. Genom ZeroMissions trädplanteringsprojekt kommer nu fackförbundet att klimatkompensera hela sin påverkan. Naturvetarnas ordförande, Madelen Nilson tar sina medlemmar på allvar och resonerar i ett pressmeddelande att ”beslutet sänder en stark signal om vilken riktning vi som samhälle måste välja om vi ska få en positiv utveckling framåt”.

Jag är själv medlem i Naturvetarna och känner mig stolt över mitt förbunds satsning. Organisationer som visar framfötterna är viktiga. Förhoppningsvis ser vi fler fackförbund låta sig inspireras och ta ställning.

No related posts.

SIK har nyligen publicerat en mycket intressant rapport om Klimatavtryck av ekologiska produkter. På Vetenskapsradion har man rubricerat morgonens inslag med ”dött lopp mellan ekologiskt jordbruk och konventionellt” och säger i inslaget att det är ”ingen skillnad klimatmässigt mellan eko/konventionellt jordbruk” enligt forskarstudie.

LRF skriver om samma rapport och menar att det är ”olika utmaningar för ekologiskt och konventionellt jordbruk”.

Magdalena Wallman, agronom och forskare på SIK säger så här: ”- Det har varit farhågor om att ekologisk produktion är sämre ur klimatsynpunkt än konventionell, men det kan vi inte säga utifrån den studie vi har gjort, utan där vi har svar är det bättre eller lika”

Vidare slutsatser i rapporten, som min kollega Peter Wrenfelt redan har hunnit läsa, är: ”De lägre utsläppen för ekologiskt jordbruk i relation till konventionellt finner vi framförallt i vallodlingen där det genomgående är lägre avtryck per kg vallfoder, en viktig förklaring är att skördenivån i ekologisk vall är relativt god. Klimatavtrycket för ekologiska spannmålsgrödor relativt konventionella beror framförallt på skördenivå och kvävegödslingsstrategi. En god skördenivå i kombination med en moderat giva av stallgödsel alternativt specialgödsel ger avtryck per kg spannmål som generellt är lägre än för konventionell spannmål. Klimatavtrycket för oljeväxter, åkerbönor och ärter är i samma nivå som konventionell odling. De låga skördenivåerna i ekologiska oljeväxter är en förklaring liksom frånvaron av N-gödsling i konventionella åkerbönor. För mjölk finns det relativt många studier publicerade internationellt där ekologisk och konventionell mjölk jämförs och här finns ett bra underlag att säga att det inte är någon skillnad i klimatavtryck mellan mjölk från de två produktionsformerna. För nötkött, griskött och ägg finns det alltför få studier för att säga något definitivt om skillnader. ”

Peter påpekar också att SIK-studien inte innefattar kolinlagring eller ”landuse” (avskogning).

Min fundering är hur mycket av rapporten som Pelle Zettersten har läst? Eller är det en fråga om värderingar?

No related posts.