Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.
Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.
Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.
Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.



Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i.
Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt det är för konsumenter att jämföra produkter utifrån etik och miljökriterier. Är rubriceringen etisk fond bara ett sätt att rida på en våg och locka till sig ansvarfulla sparares pengar? Fair Trade Center har en barometer där olika fonder kan jämföras. Där kan du se om du har placerat dina pengar i rätt fond!
”Etikfond” är bara ett exempel bland många, där det är lätt att glida i sin kommunikation och låta intrycket bli bättre än uttrycket. ”Klimatneutral” är ett annat. Liksom ”grön” eller ”gör en insats för miljön”. ”Miljövänlig” har lyckligtvis börjat försvinna sedan Konsumentverket reagerat, t.ex när det gäller bilar.



Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!
Author: Goran Wiklund Categories: Avskogning, agroforestry, skogsbruk, Goda exempel, Klimatkompensation, miljökommunikation Taggar: CO2-utsläpp, Klimatförhandlingar, Klimatkompensation, Miljöåtgärder, miljöstrategi, Skog
Hör och häpna! Tillsammans med 5 andra har vår blog av En lagom dos grönt.se nominerats till Sveriges Bästa Gröna Blog i kategorin organisationsbloggar. Det är roligt och uppmuntrande att när vi skriver om sådant som vi själva tycker är viktigt det också läses och uppskattas av andra. På En lagom dos grönt kan man rösta på den blog man tycker är bäst. Om någon efter jämförelse skulle vilja lägga en röst på vår är det välkommet!



Livsmedelsverktet tillstyrker användning av köttklister som görs av enzymet trombin som är en blodprodukt. Om EU senare godkänner förslaget blir det tillåtet i Sverige. Men produkterna måste märkas. Är det någon som har hört att detta är en viktig konsumentfråga? Finns det några konsumentorganisationer som driver den? Knappast. Det här är resultatet av ett lobbyarbete från producenter. Följden blir att man vältrar över på konsumenten att ta del av ytterligare en märkning och läsa det finstilta (som många gånger är finstilt för att det inte ska läsas) i stället för att kunna lita på att en biffstek är en biffstek och inte köttskav som skarvats ihop så att det ser äkta ut.
Var och varannan dag står det att läsa om miljonbonusar som betalas ut både av privata och statliga företag. I något fall var bonusbeloppen större än utdelningen till aktieägare. Ordet tondöv har fått en ny innebörd, dvs. styrelser och ledningar som inte inser vilken negativ effekt dessa utbetalningar har på kunder och allmänhet och de risker det innebär för varumärket. Om denna tondövhet är så stor inom detta område kan man fråga sig hur det står till med förmågan att läsa av vad som sker inom CSR, miljö, etik, klimat, mångfald, ekosystemtjänster osv. och förstå vad som förväntas av bolagen. Är tondövheten lika utbredd här?
Att miljö är viktigt för affärerna har allt fler börjat förstå, men att det är en framgångsfaktor för varumärket vill inte alla erkänna. Ett konkret bevis på vilken effekt miljösatsningar kan ha, är Max 9:e placering bland de 435 varumärken med mest lojala kunder (se Resumé.se). Max varumärke har dessutom ökat med 27% i en tid när i stort sett alla andra varumärken tappat i lojalitet. Det är riktigt imponerande!
Varför har Max lyckats så bra? Jag tror att det är en kombination av ambitiösa miljösatsningar med klimatredovisning av sina hamburgare, en ansvarsfull klimatkompensation av alltifrån restauranger till rapande kossor, klimatsmarta alternativ på menyn mm och en mycket konsekvent, orädd kommunikation av detta. Max HR chef, Pär Larshans och marknadschef Anders Forsten är två driftiga nyckelpersoner bakom framgången. Sedan har det nog en stor betydelse att det är ett familjeföretag. De ser per definition till nästa generation, emedan andra företag bara fokuserar på det kommande kvartalet. Max leds av Richard och Christoffer Bergfors som jag nu har erfarit använder både hjärta och hjärna på ett mycket framgångsrikt sätt.
I vår film Beyond-the-Line som vi har producerat tillsammans med Crossroads Media och Serious Nature visar på just hur miljö kan användas som en strategisk framgångsfaktor i företaget. Där har vi intervjuat en rad experter och företag i Sverige, Storbritannien och USA för att visa på både möjligheter med miljö som en viktig del i affärsstrategin och risker med att inte kraftfullt hantera miljöfrågorna. Vi berättar där mer om Max, Ikea, Marriott, Marks & Spencer och andra föregångare. Se den och kom gärna med synpunkter, för vi vill gärna fortsätta att utveckla filmprojektet!
Se också om Max imponerande utmärkelse Green Award och filmen i BBC.


Pär Larshans, Max och Kaj Török, Det Naturliga Steget med Green Awards 2009
Max Hamburger vann den ärofyllda engelska Green Awards 2009! Det är ett pris i ”kreativ hållbarhet” och Max har utsetts som det bästa globala exemplet på kommunikation av hållbarhet! Det är stora ord.
Det känns fantastiskt kul när vi på U&W [you&we] har jobbat så hårt och så länge med allt ifrån redovisning av Max alla produkters klimatpåverkan till att klimatkompensera alla Max restauranger, hamburgare, leverantörer, rapande kor och tomater. Det har varit ett mycket intensivt arbete, men väldigt stimulerande! Inte minst på grund av det kreativa samarbetet med de två på bilden intill: Pär Larshans, Max mycket driftiga HR-chef samt Kaj Török, Det Naturliga Stegets mycket nytänkande och kloka kommunikatör!
Se även en annan bekräftelse på miljöarbetets genomslag för Max affärer, här beskriver BBC World News vårt klimatkompensationsprojekt i Moçambique, ZeroMission, och Max koppling till det.
Vi skickar ett enormt stort grattis till Pär och Kaj i London där de tar emot the Green Award 2009! Och ett stort tack för ett mycket stimulerande samarbete!


Jag har i ett flertal bloginlägg resonerat kring vad man egentligen får säga i sin marknadsföring? Bilförsäljare som marknadsför bilarna som miljövänliga har dömts av KO då det anses strida mot marknadsföringslagen. Undrar nu hur man förhåller sig till public service och SVT när de använder samma benämning i ett Rapportinslag igår. Journalisten återkommer vid ett flertal tillfällen om kommunernas miljövänliga bilar, när det egentligen handlar om att de har miljöbilar som sina tjänstebilar.
Naturvårdsverket använder samma benämning i sitt nyhetsbrev idag. Miljöfordon Syd som gjort undersökningen av kommunernas användning av miljöbilar skriver inte alls om miljövänliga bilar. Vad har då hänt på vägen? Är journalisterna och Naturvårdsverkets skribenter så okunniga om ordens betydelse?
Redan i måndags skrev vi på bloggen att Kung Markattas gröna teer var giftfria. I dagens SVD skriver man att Krav kräver granskning av laboratoriet vars tester gjorde att teet förorenades. Slarvigt av laboratoriet. Som kan ha förödande inverkan på förtroendet för både KRAV och enskilda varumärken som Kung Markatta.
Fler som tycker till om detta är Entreprenörsbloggen, GP och DN.
Senaste kommentarer