U&W [you and we] Blogg

I slutet av förra veckan kom utslaget från Uppsala förvaltningsdomstol rörande Serveras överklagande av de krav som Sigtuna Kommun ställt kring djuromsorg. Vi har skrivit om detta i två tidigare blogginlägg.

Domstolen går på Serveras linje och underkänner upphandlingen. Beklämmande att de tycks gå enbart på Serveras information. Miljöstyrningsrådet har låtit en jurist undersöka frågan kring djuromsorgskrav och det konstateras i rättsutlåtandet att krav kring djuromsorg bör vara tillåtna.

Låt oss hoppas att domen överklagas till kammarrätten och att Servera ändrar inställning. Att våra skolbarn, äldre och sjuka som får mat finansierad av det offentliga inte ska kunna få mat som producerats på ett värdigt sätt är en skam.

Nu har också Rapport uppmärksammat att Servera överklagar Sigtunas upphandling, något Peter skrev om den 15:e april.

Serveras Nils Berntsson gör ett mycket blekt intryck och hänvisar till att de tidigare överklagat ett antal upphandlingar samt att lagen om offentlig upphandling är komplicerad och svåra att följa.

Kanske börjar insikten om att Servera håller på att förlora sin trovärdighet och därmed skada sitt varumärke allvarligt smyga sig på? Kanske börjar ägaren Antonia Ax:son-Johnson och Serveras systerföretag, bl. a. Axfood uppmärksamma problematiken? Media brukar ju ha den effekten.

Låt oss hoppas att Servera tar sitt förnuft tillfånga och börjar leva upp till de vackra orden som finns i hållbarhetsredovisningar och på hemsidor. Servera – dra tillbaka överprövningen av upphandlingen och visa att ni menar allvar med att ni vill ge era kunder vad de vill ha!

Sigtuna kommun har i sin offentliga upphandling ställt krav på miljö och djurvälfärd, inte några dramatiska krav utan bara baskrav. Det här ogillade Servera (ett av de få företag som dominerar grossistmarknaden för kommuner) så starkt att de inledde en rättslig process mot Sigtunas inköpskrav. Servera kräver att kommunen ska bevisa att dålig djurvälfärd försämrar kvalitén på maten för att Sigtuna ska få ställa krav.  Vidare vill inte Servera att kommunen ska få köpa produkter av de bondgårdar som Sigtunas skolbarn besöker, vilket kommunen vill göra av pedagogiska skäl.

Det här kan bli ett vägledande rättsfall eftersom Sigtuna har använt sig av det delvis statliga Miljöstyrningsrådets riktlinjer i sin upphandling. Blir utfallet som Servera vill kan det starkt hämma alla krav som daghem, skolor och sjukhus behöver ställa på en rimlig miljöpåverkan och en bättre djurvälfärd!

Jag upplever det som föga affärsmässigt av Servera att försöka eliminera möjligheten att konkurrera med produkter som har en högre djurvälfärd och lägre miljöpåverkan, då blir EU:s minimikrav också maximikrav.

Servera själva agerar inte som de lär, i deras egen Uppförandekod finner man följande: ”Servera vill verka för att djurskyddsaspekterna är en naturlig del i affärerna, där möjligheten att förmedla ökad förståelse, medkänsla och respekt för djur finns genom en aktiv dialog med leverantörer och kunder.”

Den aktiva dialogen med sin kund, så att djurskyddet blir ”en naturlig del i affärerna”, har Servera valt att föra i Förvaltningsdomstolen. När domstolen kommer med sitt domslut om ett par veckor får vi verkligen hoppas att den inte lyckas misstolka EUs intentioner till korrekta upphandlingar.

Ni som har möjlighet själva välja leverantör, välj någon som inte försöker hejda stegen mot en bättre miljö och bättre djurvälfärd!

Läs även Dagens Nyheters ledare som idag ifrågasätter Serveras agerande!

Försöken att minska CO2-utsläppen från Värtaverket har varit lovande. Genom att elda importerade olivkärnor har andelen biobränsle i förbränningsprocessen ökat, vilket gjort att mindre mängd kol används. Nu vill Fortum och Stockholms Miljöförvaltning ta ett större steg och samtidigt engagera allmänheten i att göra Stockholm klimatsmartare. Andelen olivkärnor i energiförsörjningen ska utökas genom att inkludera oliver som konsumeras av allmänheten. I samband med medelhavsmatens stigande popularitet har importen av oliver med kärnor ökat med 125 % över en femårsperiod.
U&W [you&we] har fått uppdraget att föreslå ett insamlingssystem för olivkärnor. Troligast är att insamlingen kommer att ske genom att s.k. olivholkar som sätts upp intill de kommunala papperskorgarna. Stockholms sjundeklassare kommer att inbjudas att vara med och tävla om utformningen av holkarna. Restauranger kommer också att uppmanas att delta, vilket innebär att man vid diskning sorterar kärnorna för sig.Den årliga kvantiteten av olivkärnor som på det här viset ska insamlas räcker dock inte på långa vägar för att göra Värtaverket fossilfritt.

- I uppdraget ingår också att studera de långsiktiga förutsättningarna för en svensk olivodling, säger Ellinor Eke, VD hos U&W [you&we]. Den pågående globala temperaturhöjningen gör att nordgränsen för olivodling kommer att förskjutas långt norrut.

SLU har gjort beräkningar att det i Skåne och Gottland inom en 25-årsperiod kommer att finnas odlingsförutsättningar och båda områdena gynnas av den kalkhaltiga jorden. Eftersom det tar lång tid innan olivträd kan skördas kommer ett samarbete att inledas med staden Kalamaria i Grekland, där mark reserverats för plantering av ett 100 000 olivträd som sedan kommer att flyttas till Sverige, då temperaturen har nått en tjänlig nivå.

Vår tisdagsmorgon startade med ett frukostseminarium på kontoret. André Gonçalves, forskare från Brasilien, berättade om många års arbete med agroforestry i samarbete med småbrukare i södra och centrala Brasilien. Mot bakgrund av avskogning för monokulturer och köttdjursuppfödning, som är skrämmande både i takt och i omfattning, presenterade André en hoppingivande bild av ett av alternativen.

Forskningsstudier som jämför agroforestrygårdar med skolexempel på de bästa konventionella gårdarna i regionen visar att agroforestrysystemen ger en ökad resiliens både ekologiskt och ekonomiskt. Lantbrukare vittnar om att de klarar extrema väderfenomen som orkaner bättre. Om vissa grödor drabbas av sjukdomar eller angrepp gör den biologiska mångfalden i systemet att den ekonomiska effekten på den enskilde lantbrukarens ekonomi blir mindre än i en konventionell odling.

Medan konventionell monokultur i princip endast producerar den gröda som skördas och säljs, så närmar sig agroforestrygårdarna de naturliga ekosystemen och producerar, utöver de grödor som ger lantbrukaren en inkomst och oss andra föda på bordet, en rad viktiga ekosystemtjänster. Dessa ekosystemtjänster, som pollinering, reglering av vattenflöden, rening av luft, reglering av klimatet, reglering av sjukdomar, skadedjur m.m., är i grunden basen för vår välfärd. Energibalansen i agroforestrysystemen är också betydligt bättre, med ett en energioutput på drygt 18 gånger input (mot drygt 4 i de konventionella systemen).

Våra Plan Vivo-certifierade klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i Mexiko, Uganda, Moçambique och Nicaragua är agroforestryprojekt. Morgonens seminarium förstärkte ytterligare vår övertygelse om de ekologiska och sociala mervärdena i sådana satsningar. Vi ser fram emot att kunna bistå Centro Ecológico med partners att kunna erbjuda klimatkompensation.

Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman har en intressant artikel i New York Times om orsaken till de kraftigt stigande livsmedelspriserna i världen. Bland annat har råvarupriset på vete fördubblats på kort tid. De som drabbas är de fattiga i världen. Han pekar på att en grund för det som händer i länderna i Nordafrika är just stigande matpriser.
Han kopplar prisökningen med de extrema väderförhållanden som ägt runt på olika håll – värmeböljan i Ryssland i somras, översvämningarna i Australien, torka i Brasilien. Hans slutsats är att det inte går att förklara enskilda sådana händelser med klimatförändring, men han menar att när de läggs ihop tecknar sig ett mönster, ett första smakprov på de ekonomiska och politiska störningar som kommer att inträffa i en allt varmare värld.

Äntligen agerar Lantmännen! Tillsammans med syster-företag i lantbrukskooperationen och moder-organisationen LRF uppmanar de regeringen att få till ett globalt förbud mot ett av de farligaste kemiska bekämpningsmedlen som fortfarande används, Parakvat. Lantmännen har kritiserats i flera år, för att råvaran till deras djurfoder kommer från kemikalieintensiva odlingar där Parakvat används frekvent.

Inte vet jag om Lantmännen har gjort allt vad som stått i deras makt för att få bort det farliga bekämpningsmedlet från råvaruproduktionen. De har inte varit framgångsrika på egen hand. Dominerande i Sverige, men små på världsmarknaden. Och de som sätter villkoren för odlingarna är kemiindustrin. Som för ett par decennier sedan köpte upp växtförädlingen, och nu har skräddarsytt utsäde så att odlingarna kräver intensiv användning av deras andra produkter. Deras kemiska bekämpningsmedel.

Parakvat är sedan länge väl känt för sina livsfarliga egenskaper. Trots det lyckades kemiindustrin så sent som för åtta år sedan övertyga EU-kommissionen om dess ofarlighet. Efter en strid i EG-domstolen revs tillståndet för spridning i Europa upp, och preparatet är sedan 2007 förbjudet.

Med den erfarenheten är det inte svårt att förstå att Lantmännen inte lyckas med att ställa krav på sina leverantörer. Deras motståndare är helt enkelt för starka. Ska bli spännande att följa den fortsatta kampen. Heja Regeringen!

Binas pollinering är värd 200 miljarder kr för jordbrukarna inom EU. Men bidöden har slagit ut 25 procent av bisamhällena i Europa inklusive Sverige. Nu vill EU-kommissionen göra något åt detta och startar ett referenslaboratorium för att komma fram till vad det är som orsakar bidöden.

Själv är jag angelägen att få veta mer vad det är som pågår och håller tummarna för att invånarna i våra fem bikupor, som nu ligger vackert inbäddade i ett tjockt isolerande snötäcke, ska klara sig över vintern som är den kritiska perioden.

USAs First Lady Michelle Obama ligger bakom ett initiativ som kallas Let’s Move som innebär att 6 000 skolor i USA kan ansöka om att få en salladsbar i skolbespisningen. Det kommer dock inte att bli obligatoriskt och de föräldrar som i likhet med Sarah Palin vill att eleverna ska äta kakor till lunch kan fortsätta med det. En förutsättning för att skolorna ska få tillstånd att ha en salladsbar där eleverna serverar sig själva är att man installerar ett nysskydd av plast.

Tidigare har vi här skrivit om när James Oliver, den nakne kocken, försökte introducera hälsosam mat i USA och vad som hände då.

Igår vann Fredrik Gertten en seger. Efter snart två år av skadeståndshot och rättegång gav en domstol i Los Angelos den svenske filmmakaren Fredrik Gertten rätt på alla punkter. Fruktgrossisten Dole fråntas rätten att stämma Fredrik Gertten och hans filmmakarkollegor igen och tvingas betala dem 1,4 miljoner kronor.

Filmen Bananas handlar om kemikalieanvändningen i Nicaraguas bananodlingar, och om konsekvenserna för jordbruksarbetarna och deras familjer.

I utvecklingsländer leder hanteringen av kemiska bekämpningsmedel många gånger till skador på människor. Ibland dödliga. Enligt den statistik som FN:s Världshälsoroganisation WHO ställer samman, omkommer varje år mer än 200 000 personer vid hantering av kemiska bekämpningsmedel. Statistiken visar heller inte på någon nedgång. Tvärtom närmar sig siffran 300 000. Skyddsutrustning finns inte på plats. Lantarbetarna kan inte läsa skyddsanvisningarna. Ibland därför att de står på ett främmande språk. Ibland är de som hanterar kemikalierna analfabeter. Skrupelfria kemiföretag säljer preparat som har förbjudits i västvärlden för att de är hälsofarliga. Att då välja ekologiskt odlade bananer eller kaffe, är att bry sig om. Vår konsumtion i vårt rika land får konsekvenser för lantarbetarna och deras familjer i utvecklingsländer. Vi kan påverka som konsumenter.

Maria Albin, medicine doktor, överläkare och chef för institutionen för Yrkesmedicin vid Lunds universitetsjukhus har i en artikel i Läkartidningen konstaterat att bekämpningsmedlet DBCP, 1,2-dibrom-3-klorpropan är ett ovanligt väl känt preparat. Det finns bra vetenskapligastudier som beskriver de skadliga effekterna. Effekter som Dow Chemicals, tillverkaren, känner till. De dokumenterade redan i början av 1960-talet att preparatet skadar mäns testiklar. Sädesledarna tillbakabildas, antalet spermier blir mindre och missbildas.

Bekämpningsmedlet kommer in i kroppen genom inandning. Men också via partiklar som sväljs och genom huden. I mitten 1970-talet upptäckte man att arbetare på ett kemiföretag i Kalifornien ofta drabbades av barnlöshet. På ett företag som producerade bekämpningsmedlet. Undersökningar bekräftade ett samband med preparatet. Då förbjöd USA preparatet 1977. Året därpå förbjöds det i Sverige.

Dow Chemicals hade svårt att fortsätta med sin tillverkning. Det stoppade inte Standard Fruits som Doles hette tidigare. De letade istället upp nya leverantörer. Som inte lät sig hämmas av de nya vetenskapliga studierna. Standard Fruits hittade dem i Israel och Mexico. Bekämpningsmedlet förbjöds i Costa Rica två år senare. Då såg fruktgrossisten till att lagra upp stora kvantiteter i grannlandet Honduras.

Maria Albin drar två slutsatser av detta.”Den ena är att farliga ämnen som förbjuds i rika länder ofta fortsätter att användas i fattiga länder. Den andra är att forskningsresultat är till för att användas, inte för att tystas ned av ekonomiska intressenter.”.

Fredrik Gertten och hans kollegor har bidragit till att förskjuta maktbalansen till de utsatta jordbruksarbetarnas fördel! Grattis!