U&W [you and we] Blogg

Idag har vi haft två aktiviteter med våra afrikanska gäster. Dels ett möte med Map Sverige och deras kunder (som erbjuds klimatkompenserade pappersprodukter) och dels ZeroMission Forum för vårt eget nätverk.
Det som blir tydligt är att de bönder som deltar i projekten i Uganda och Mocambique får det bättre ekonomiskt. Man kan köpa djur och förbättra sina hus. Vår bonde från Mocambique använde sin första betalning av ”Carbon money ” att betala hemgift, så att han kunde gifta sig. De visade bilder på skolor som byggs, skolbarn fått datorer. Dessutom levererar projekten viktiga ekosystemtjänster utöver klimatkompensationen såsom vattenrening, vattenhållning, minskad erosion, biologisk mångfald, mindre slitage på skyddsvärda naturskogar. Det var tydligt att många som lyssnade fastnade för att trädplantering är ett sätt att betala tillbaka för de resursuttag vi gör från skog och mark. Genom att plantera träd ger man tillbaka och på så vis sluts cirkeln. Samtidigt som man tillgodoräknar sig den kolbinding som träden åstadkommer. Att höra böndernas berättelser ger oss ännu mer energi att skapa affärsrelationer med dessa lokalsamhällen och bönder.

Häromdagen tog vi upp frågan om vatten som en allt knappare resurs och att vi behöver öka kunskapen om vatten. Det finns en film som på ett pedagogiskt sätt förklarar vattnets cirkulation och vad vi måste göra för att skydda tillgången på färskt vatten. Filmen heter The Cycle of Insanity: The Real Story of Water.

Senaste numret av National Geographic är ett temanummer om vatten. Utöver fantastiska bilder finns det viktig vatteninformation. Det får mig att inse att vatten är ett kunskapsområde som vi generellt behöver förkovra oss i. Vi tar vatten för givet. Men det är en ekosystemtjänst som vi behöver känna vördnad inför. För många innebär det ett par timmars promenad varje dag för att hämta. För andra något man kan låta stå på och rinna. Om oljan är en politisk fråga kommer vatten också att bli det i allt hög grad.
Visste du att endast 0,3 % av allt färskvatten finns i sjöar, floder och våtmarker, djur, växter och i atmosfären? 69,6% finns i fruset tillstånd i istäcken, snölager, glaciärer och tundror. Resterande 30,1% finns i marken och i underjordiska reservoirer

Vid årsskiftet slopades skatten på handelsgödsel som ett sätt att kompensera bönderna för den ökade dieselskatten. Flera bedömare, bl a Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket, är rädda för att det kommer att leda till högre halter av tungmetallen kadmium i importgödsel och därmed i jordarna och därmed i maten. Man menar att skatten verkligen fungerade så att halten av kadmium hölls nere.

Samtidigt pågår en debatt om slamspridning på våra åkrar. Reningsverken vill kunna göra sig av med slam genom att kostnadsfritt erbjuda det till bönderna att lägga på åkrarna. Man anser sig göra en miljögärning genom att fosfor som finns i slammet återförs till åkrarna. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett certifieringssystem REVAC, som röner mycken kritik, eftersom det sätter gränsvärden för endast vissa av de gifter tusentals gifter som slammet innehåller. LRF har efter mycket motstånd gett med sig och tillåter nu slamspridning. För att dölja sin kovändning säger de sig nu vara en av initiativtagarna till REVAC.  Slam innehåller även kadmium som är ett starkt gift som inte bryts ner i naturen. Halterna i jorden ökar alltså. Antingen det kommer från handelsgödsel eller slam.
Nu oroar sig läkare för vad kadmium gör med människokroppen. Det är känt att det kan orsaka njurskador, cancer bl a livmodercancer, och skelettskörhet. I en artikel i DN igår säger professor Björn Fagerberg vid Sahlgrenska: ”Kadmium är mycket farligare än vad vi trott.”
Kritiker mot slamspridning menar att det utomlands finns exempel på att slam hanteras på ett säkrare sätt genom att bränna det och sedan återvinna fosfor ur askan som sedan kan gödslas.

På World Water Day skrev Annie Leonard om flaskvatten i The Huffington Post. För att göra det hela tydligt har hon gjort en ny liten film, The Story of Bottled Water. Se den! Artikeln är också läsvärd och ger insikt i marknadsföringsstrategier. I detta fall delvis byggd på rädsla! För vanligt kranvatten.

Flaskvattenfilmen är en fortsättning på hennes tidigare inlägg kring alla våra prylar som till sist leder till ökade sopberg… om vi inte tänker smart från början. Den filmen heter The Story of Stuff och har några år på nacken men är fortfarande högaktuell och väl värd att titta på. Jag tipsade om filmen i maj förra året eftersom den även lär oss mycket om systemet planeten och ekologiska principer. På projektets hemsida finns fler filmer upplagda och en blogg att följa.

Tips om detta fick jag via Nanok Bies dagliga internet notis med rubriken Varför man inte ska köpa flaskvatten. Läs även vårt tidigare inlägg om Vattenbovar.

Läsplattan har blivit populär och olika märken dyker upp i handeln. Senast lanserade Apple sin iPad som är mycket mer än läsplatta. Den lagrar filmer och foton och kan användas för webläsning.
Hur miljövänlig är då läsplattan? Centre for Sustainable Communications vid KTH har gjort en livscykelananlys på en bok med hårt omslag och 360 sidor. Som kanske väntat drar läsplattan mest energi i tillverkningen och också återvinning medan miljöeffekten vid användning är försumbar (faktiskt mindre än en mobil). För bokens miljöpåverkan är det främst pappersproduktionen och sättet man får hem den på som avgör, där man har antagit att man kör bil till bokhandel eller postkontor. Går man minskar belastningen kraftigt. Själva bokproduktionen har liten påverkan, ungefär som en hamburgare.
Hur utfaller jämförelsen? Om man fokuserar på klimatpåverkan finner forskarna att en bok med hård pärm släpper ut ca 1,2 kg CO2e. Något lägre för köp via internethandel. Utsläppen via läsplattan är 0,85 kg CO2e. Då har man antagit att 48 böcker under två år läses via läsplatta (alltså en flitig läsare).
Hur ska jag själv få ner mina utsläpp för bokläsning: Promenera till posten eller bokhandeln. Låt andra läsa mina pappersböcker; låna ut, sälja eller ge bort dem. (En bekant har en korg med böcker innanför dörren, så besökande kan ta med sig en bok när de går.) Köpa pocketböcker (halv klimatpåverkan). Skulle jag köpa en läsplatta ska den ha andra funktioner, t.ex lagra foton (inga pappersfotografier eller fotoalbum), tidningsläsning (avsluta prenumeration), ladda ner filmer (inga DVD-inköp) och läsa flitigt – mer än 24 böcker per år!

I filmen Beyond the Line, som vi har varit med att producera, visar vi att det inte kommer att räcka att företag sparar och energieffektiviserar, om vi ska nå de politiska klimatmål EU satt. Att minska utsläppen med 80% gör man inte genom att isolera. Eftersom vi fortsättningsvis kommer att behöva ha ett jordbruk och djuruppfödning kommer denna sektor inte att minska utsläppen utan snarare tvärtom. Kraven på minskningar på andra håll blir därför större. Det kommer att krävas en radikal omställning av näringslivet; tänka nytt, nya affärsmodeller, produktutveckling, ny design, annorlunda marknadsföring. Det är det vi menar med ”bortom linjen”. Det talas ganska lite om dessa omställningar. Förmodligen därför att de är så genomgripande att det blir enklare att fortsätta tänka BAU (business as ususal). I filmen ger vi exempel på företag som korsar ”linjen”. Nu får denna insikt stöd från auktoritativt håll. Bill Gates skriver på sin blog:
- Unfortunately, you can never insulate your way to anything close to zero.
Han förespråkar en massiv teknik- och produktutveckling och pekar särskilt ut behovet inom transport och energiområdet. Han är dock lite ensidig i att det är tekniken som ska lösa problemen. Lösningarna sitter i att samtidigt också tänka i helt nya affärstermer och att efterlikna ekologiska system, där det inte finns något avfall.
Filmen som kostar 299:- i DVD-format kan beställas från U&W [you&we] eller på hemsidan. Den kan användas av alla som vill påverka sin företagsledning.

Häromdagen medverkade jag vid ett seminarium för designers på Kulturhuset. Det handlade om design och hur man kan tjäna pengar på hållbarhet. Det arrangerades av Sveriges Designer. Designers har varit en grupp det varit lite tyst omkring, även om det finns många som verkar inom de mest hållbarhetsorienterade företagen. Men deras roll är kanske underskattad: Den lägger ju grunden till graden av hållbarhet hos en produkt. Resurssnålt material, lite energiåtgång i tillverkning/montering, låg energiförbrukning hos användaren, lång livslängd, små fotavtryck, lätt att demontera och återvinna – allt startar med designen. Helst ska produkten baseras på material som är någon annans restprodukt och när den är slutanvänd ska den inte eldas upp eller dumpas utan gå in i en ny produktionscykel hos ett annat företag (cradle to cradle). Allt detta lägger designern grunden till.

Det finns starka krafter i rörelse för att slam från reningsverk ska få spridas på åkermarken. Det är Svenskt Vatten som uppmanar reningsverken att certifiera sig så att man under ”kontrollerade” former kan återföra växtnäring till åkermarken.
Sker detta blir det sanktionerat att sprida ett antal mycket farliga gifter, såsom kadmium, arsenik, antibiotika etc och dessa kommer att hamna i maten.
Protesterna mot certifieringen är många. Bland annat uppropet Ren Åker – Ren Mat. Om du också är orolig, skriv under uppropet.

Nu kan en trailer på filmen Beyond the Line beskådas på Youtube. Den tar ungefär 5 minuter.
Vi har medverkat i produktionen av filmen som handlar om hur företag på ett kreativt sätt utvecklar klimatstrategier och tar frågan om ekosystemtjänster på allvar.

Inom någon vecka kommer den att erbjudas till försäljning.