Ett argument som klimatskeptiker ofta framför, bland andra tidigare Sandvikchefen Per-Olof Eriksson, är att det är bara bra med mer koldioxid i luften för då gynnas växtligheten. På norra halvklotet kan det stämma i och med att växtsäsongen blir längre. På andra ställen leder klimatförändringen till vattenstress (t.ex. minskad nederbörd) och det begränsar växtlighetens förmåga att ta upp koldioxiden. Forskaren Steven Running vid universitetet i Montana har nu visat att den globala nettoeffekten alltså inte är positiv. Så där faller ytterligare ett av klimatskeptikernas argument. I Australien har tidigare gröna områden nu blivit öken. Och i delar av Afrika, där monsunregnen inte kommer när de ska, minskar skördar. I Ryssland gör värmen att jordbruket drabbas. För mycket regn torde också slå mot växtligheten såsom i Pakistan. Den pågående avskogningen minskar också den bevuxna ytan.
Vad kan man göra? Tänker man klimatkompensera kan man lämpligen göra det genom att stödja småbönder att plantera träd och hindra avskogning. Kontakta oss så berättar vi mer.
Nu finns det en iPhone app att använda när man ska debattera med klimatskeptiker. Det är en lista med 119 typiska skeptiska argument och hur man ska bemöta dessa. De vanligaste argumenten är: Det är solen. Klimatet har ändrats tidigare. Det är ingen konsensus. 
Hur skulle du besvara dessa?
Nu börjar försäkringsbolagen dra öronen åt sig. Man aviserar att det kan bli dyrare att försäkra hus där översvämningsrisk finns. Detta har länge identifierats som en risk med klimatförändringen, men nu kan det bli ett faktum. I USA blev det tydligt efter Katrinaorkanen att en del försäkringsbolag vägrade att ta försäkringar på hus vid återuppbyggnaden av de drabbade område. Sjötomt i all ära, men….
SvD har studerat de tio största producerande svenska börsbolagen för att se hur de lyckats minska sin klimatpåverkan. Tyvärr har det inte skett någon minskning i realtion till bolagen minskade produktion till följd av finanskrisen. Detta förklaras med att energikostnader till stor del är fasta kostnader. Detta kan vara både positivt och negativt. Att frikoppla energikostnaderna från produktionsvolym skulle ínnebära att man också kan växa utan att dessa kostnader ökar i motsvarande grad. Men det kan också vara så som ofta är fallet: kostnaderna ökar vid ökad produktion men minskar inte vid minskad produktion.
Av rapporten framgår att alla dessa stora bolag inte har ett klimatmål som ligger på den nivå som politikerna beslutat om. Carbon Disclosure Project har räknat ut vad som krävs globalt av näringslivet för att det ska ta sin del av de utsläppsreduceringar som är nödvändiga för att nå det politiska målet om 80% reduktion till år 2050. Kravet är att man ska minska sina utsläpp med 4% varje år i relation till föregående års utsläpp. Beräkningarna bygger på en genomsnittlig ökning av BNP på 2,5 %. CDP har funnit vid en analys av de 100 största engelska företagen och även de 100 största amerikanska att deras mål ligger på ca 2%. Med denna ambitionsnivå kommer det politiska målet vad gäller näringslivet inte att nås 2050 utan först runt 2080. Ribban måste alltså höjas!
Forskare vi Stanford Research Institute (SRI) har funnit att sand och olja har en förmåga att binda koldioxid. Denna upptäckt gjordes i samband med att SRIs marinbiologer studerade effekterna av Valdez-katastrofen 1989, då en oljetanker gick på grund och läckte stora mängder olja som förstörde Alaskas kuststräcka. 
Forskarna undersökte i vilken utsträckning oljan försvunnit från kusten och fann att ytligt var oljan borta men stora mängder hade penetrerat sanden och låg kvar under markytan. Av en tillfällighet mätte man koldoxidhalten i denna blandning av olja och sand som kallas slurry och fann osedvanligt höga halter. Halterna var så höga att det representerade mer än CO2-innehållet i det totala oljeutsläppet. Detta föranledde laboratorieexperiment som bekräftar att en blandning av olja och sand tar upp CO2 från luften.
SRIs chefsbiolog säger: ”These results have tremendous potential. Rather than burning oil and emitting CO2 we should mix it with sand and draw CO2 out of the atmosphere. What has been the big global problem can turn out to be the global solution.”
Man utesluter inte att detta kan vara ett sätt att häva och till och med reglera temperaturökningen på jorden.
En kinesisk forskargrupp bekräftar resultaten och det spekuleras nu i att Kina, som har stora politiska intressen i Afrika, kan ha planer på använda sanden i Sahara som en jättelik CO2-infångare genom att pumpa ut olja. Exxon, som var ägare av oljetankerna Valdez, har också visat intresse för projektet som ett alternativ till ett amerikanskt cap and trade-system och det skulle kunna vara ett sätt att reparera företagets skamfilade rykte.
Klimatförändringen har löst en terretoriell konflikt mellan Indien och Bangladesh. En liten ö i Bengaliska viken som båda nationerna anser sig ha rätt till har helt enkelt försvunnit. Under vattenytan. Så konflikten är borta.
Vilka andra konflikthärdar kommer klimatförändringen att ta hand om? Tyvärr är nog sanningen den att den kommer att ge upphov till fler konflikter än den löser.
I filmen Beyond the Line, som vi har varit med att producera, visar vi att det inte kommer att räcka att företag sparar och energieffektiviserar, om vi ska nå de politiska klimatmål EU satt. Att minska utsläppen med 80% gör man inte genom att isolera. Eftersom vi fortsättningsvis kommer att behöva ha ett jordbruk och djuruppfödning kommer denna sektor inte att minska utsläppen utan snarare tvärtom. Kraven på minskningar på andra håll blir därför större. Det kommer att krävas en radikal omställning av näringslivet; tänka nytt, nya affärsmodeller, produktutveckling, ny design, annorlunda marknadsföring. Det är det vi menar med ”bortom linjen”. Det talas ganska lite om dessa omställningar. Förmodligen därför att de är så genomgripande att det blir enklare att fortsätta tänka BAU (business as ususal). I filmen ger vi exempel på företag som korsar ”linjen”. Nu får denna insikt stöd från auktoritativt håll. Bill Gates skriver på sin blog:
- Unfortunately, you can never insulate your way to anything close to zero.
Han förespråkar en massiv teknik- och produktutveckling och pekar särskilt ut behovet inom transport och energiområdet. Han är dock lite ensidig i att det är tekniken som ska lösa problemen. Lösningarna sitter i att samtidigt också tänka i helt nya affärstermer och att efterlikna ekologiska system, där det inte finns något avfall.
Filmen som kostar 299:- i DVD-format kan beställas från U&W [you&we] eller på hemsidan. Den kan användas av alla som vill påverka sin företagsledning.
Sista januari var dead-line för alla länder att enligt den urvattnade överenskommelsen i Köpenhamn lämna in bindande klimatmål. Det verkar inte som att särskilt många länder hållit denna tidsram. En som dock gjort det är Maldiverna. De lovar 100 % minskning av nettoutsläppen redan till 2020. Maldivernas president säger att detta löfte är ett frivilligt åtagande och inte villkorat. Han säger vidare att han tillåter internationell kontroll och verifiering av mätningar, något som till exempel Kina kraftigt motsatt sig. Törs man hoppas att andra följer i Maldivernas (klimat)fotspår?
Så här inför det nya året kan det vara intressant att spekulera i vad de positiva effekterna av Köpenhamnsmötet kan tänkas bli. Mycket är ett råttan på repet-scenario. Någon måste börja. Mitt scenario börjar med USA:
Obama får med senaten på ett bindande klimatåtagande under våren. Det öppnar för USA att ta ett internationellt ledarskap i klimatfrågan. Kanske till och med flytta fram positionerna längre, eftersom nuvarande förslag på åtagande är mycket måttligt, 17 % relaterat till 2005, men endast 4 % jämfört med 1990 års nivå. (Jämför EUs mål på minst 20% till 2020.)
Om USA gör ett åtagande kommer det att sätta press på Kina att sätta absoluta mål och inte enbart relatera utsläppsminskningen till tillväxten.
Om både USA och Kina gör detta kommer EU att behöva stå fast vid att höja sitt åtagande till 30% till 2020.
Det blir svårt för Indien, som hittills bara talat om mål i relativa termer, att stå utanför särskilt som Brasilien är med på att minska med 50% till 2050 under förutsättning att industriländerna sätter ett ambitiöst 2020-mål och också Sydafrika som lovat 34% minskning till 2020.
Det kommer att bli press på alla länder som hittills inte angett några bindande mål att göra så, bland annat Australien.
Det blir ökat tryck på transparens i att redovisa länders reduceringar och att sättet att redovisa blir mer standardiserat och följs löpande. Det skulle göra att länder som Kanada, som åtog sig att minska utsläppen med 6% till 2012 i förhållande till 1990 men som hittills ökat med 34 %, hängs ut ordentligt. (Det finns de som redan menar att Kanada ska uteslutas ur Brittiska samväldet av detta skäl).
Det kommer att bli ett tryck underifrån på regeringar att agera. Många initiativ har tagits på stadsnivå att följa Kyotoprotokollet. I USA har över 500 städer inofficiellt undertecknat detta avtal.
Senaste kommentarer