U&W [you and we] Blogg

Läget är betydligt kärvare än vad vi har trott! På onsdagens seminarium där regeringen startade arbetet med sin ”Färdplan 2050″ presenterade Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre fem avgörande vetenskapliga rön. De fem rönen kom alla under året och de pekar på att läget för planeten och oss (vi är tyvärr inte undantagna) är mer akut och mer oroande än vad tidigare har trott.

Forskningsrönen är följande:

1. Konsekvenserna av koldioxid i atmosfären kvarstår inte i 150 år utan i 1.000 år och vi är redan intecknade för 2 grader (Susan Solomon, UN IPCC). Forskningen har tidigare visat att vi inte bör överskrida 1,5 grad för inte få för svåra klimatförändringar (red:s anm). Vidare förmedlar Solomon att hav, växter och mark har buffrat mycket mer koldioxid och värme än vad vi tidigare har förstått. Hälften av utsläppen har tagits upp av ekosystemen och 90 procent av värmen har tagits upp av haven. Denna resiliens som ekosystemen har haft, börjar ge vika (Susan Solomon, WG1, UN IPCC, Open Science Conference of the World ClimateResearch Program (WCRP) in Denver, Colorado, 24-28 October 2011).

2. Samlade forskare vid Nobelsymposiet i juni 2010 slog fast att mänskligheten har slagit i planetens gränser. Och det gäller inte bara klimatet utan även flera av de åtta andra stora globala miljöhoten. Har vi nått en absolut mättnadspunkt kan globala fördelningspolitiska åtgärder komma att krävas, konstaterar forskarna.

3. År 2010 släppte vi ut mer koldioxid än någonsin, 500 miljoner ton CO2, samtidigt som IPCCs rapport 2007 slog fast att vi måste globalt minska utsläppen senast år 2015 för att ha en 70 procents chans att klara 2 grader. Globalt måste vi sedan minska 6 procent varje år från 2015. Alltså fyra år kvar och vi fortsätter att öka, istället för att bromsa och påbörja arbetet med en minskning.

4. För första gången har forskare observerat ozonhål över Arktis. Förmodligen beroende på våra gamla synder på 80-talet och att den globala uppvärmningen av atmosfären har låst stratosfären som då blivit kallare. Sedan tidigare har forskare visat att det finns risk att vi förlorar sommarisen i Arktis och det i sig innebär en grads höjning av den globala bara utav att vi förlorar den reflektion av värme som isen innebär.

5. 90 procent av världens korallrev riskerar gå över en tröskeleffekt innan år 2050 på grund av de samlade effekterna av klimatförändringar, övergödning och utfiskning (Reefs at risk, feb 2011, WRI)

Situationen förvärras med andra ord snabbare än vad någon hade kunnat tro. Men trots att det är tuffa utsikter är det inte omöjligt att göra något. Johan Rockström betonar vikten av att gå före när fyra miljarder fattiga snabbt rör sig mot en miniminivå av välfärd och en snabbt växande medelklass som konsumerar allt mer. Det räcker inte med att minska Sveriges utsläpp med 20 procent utan det måste ske med 120 procent. Allt kan givetvis inte ske i Sverige utan en del svenska åtgärder måste även ske utanför Sverige.

Vi måste:

A. Ställa om världens energisystem. Ingenting visar att det är omöjligt att göra det här och nu.

B. Göra vår matproduktion till en sänka istället för utsläppskälla. Allt tyder på att det är realistiskt.

C. Få snabbare och bättre information om miljöutvecklingen och om dess risker. Här inrättas ESSI, Earth System Sustainability Initiative, för att bidra till detta.

Lösningen är med andra ord inte enkel men möjlig: 100% förnybar energi, ett helt annat jordbruk t.ex. med agroforestry som inspiration och plantera träd! (red:s anm)

Se Johan Rockströms föredrag: 5 vetenskapliga chocker

//Peter

Det är höstlov och ganska tomt  och trist på kontoret. Tröstar mig med en kopp kaffe. Har svårt att sluta tänka på Korrespondenterna i förra veckan som målade upp en väldigt dyster bild av hur svårt många kaffeodlande bönder har det samt hur kaffet påverkas av klimatförändringen som innebär stigande temperaturer, skadeangrepp och annat. Det var inte så att jag blev överraskad. Vi har jobbat mycket med analyser av kaffeodling, inte minst för Classic under det senaste året. Det var nog bara så att när man fick se hur människor far illa i rörliga bilder så blev det mer påtagligt än att läsa om det i en rapport. Det verkar faktiskt vara så att kaffet som vi känner det är starkt hotat.

Odling av kaffeplantor i anslutning till Classics klimatkompensationsprojekt i Limay, Nicaragua - Property of Taking Root / EnRacine. Reproduced with permission

Vad gör då branschen? Löfbergs gjorde igår ett tufft utspel i Miljöaktuellt om att allt kaffe ska vara certifierat om fem år, vilket känns väldigt spännande. Classic har bland annat som mål att öka andelen certifierat kaffe och har börjat klimatdeklarera och klimatkompensera hela sitt sortiment för att driva på miljöarbetet. Analysen visar att nästan 80% av klimatbelastningen ligger i odlingsledet, mycket på grund av konstgödselanvändningen vid konventionell odling. Kimatkompensationen sker i Nicaragua i en region där man också tar en del av sitt allra bästa ”single estate”-kaffe. Starbucks ser att klimatförändringen hotar hela deras värdekedja och uppvaktar nu USA:s kongressledamöter och andra makthavare för att göra något åt problemet. Allt detta är positivt, men det är svårt för de producerande bolagen att driva detta om inte också konsumenterna drar sitt strå till stacken och ex. visar på bättre miljöengagemang och betalningsvilja.

Vad kan man då göra konkret som konsument? Själv dricker jag olika kaffesorter men det ska vara certifierat. Just idag dricker jag ett kaffe från Sackeus som är ekologiskt och rättvisemärkt, Eguale mörkrostade hela bönor. Gör det någon skillnad då kan man fråga sig. Ja, certifierat kaffe är bra miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I en ny studie från COSA där man undersökte skillnaden mellan konventionella och certifierade farmer runtom i världen visade det sig framför allt att certifierade farmer ger bättre hälsa, säkerhet och ekonomi. Vad kan man göra mer? Det man kan börja mer är att dricka färre och dyrare koppar kaffe. I Korrespondenterna häromdagen reflekterade Johan & Nyströms Johan Ekfeldt kring huruvida kaffe är ett ”drivmedel eller njutningsmedel”. Kanske har vi som Johan säger gått alldeles för långt mot det tidigare. Vi svenskar dricker nästan mest kaffe i världen och har därför ett särskilt ansvar, och mycket av det gemene man dricker är säkerligen inte någon smakupplevelse. Kanske blir det en naturlig följd av stigande priser, men varför inte föregå den utvecklingen och bestämma sig för att ex. dricka ett par riktig goda, dyra och hållbara koppar kaffe om dagen istället för att bälga i sig sunkkaffe i syfte att ta udden av abstinensbesvären. Vad och hur mycket dricker du?

Den 7-8 oktober är det Eco Now, en utställning med klimatsmarta produkter och tjänster. Kom och träffa oss där. Vi kommer att berätta om vårt arbete och våra klimatkompensationsprojekt. Dessutom är det över 20 utställare som har valt att klimatkompensera för just de utsläpp dom ger upphov till under mässan.
Klimatkompensationen sker genom trädplantering i samarbete med småbrukare i Mocambique. Många av de bönder som vi har knutit avtal med i Mocambique berättar att de använder betalningar till att exempelvis köpa sig en cykel så de kan ta sig till sin lokala marknad för att sälja ett eventuellt överskott av grödor. Eftersom man inte har råd med kemikalier till sina odlingar är grödorna ekologiska. På Eco Now finns också bara ekologiska och klimatsmarta produkter. ”Same same but different” – finns det visst ett uttryck som heter.
Eco Now är också Sveriges största fysiska informationsplattform kring miljö, klimat och framtid. Hoppas du har tid och lust att komma förbi.

ZeroMission gav tidigare Plan Vivo-projektet i Moçambique en kamera för att dokumentera hur  klimatkompensationspengarna bidrar till förbättringar för de involverade småbrukarna. På Moçambiques landsbygd är fattigdomen särskilt utbredd och den extra klimatkompensationspengen går ofta till att känsliga stråtak byts ut till plåttak.

Här delar vi med oss av två bilder från Plan Vivo-bonden Lourinha’s satsning. Hennes tidigare hus med stråtak riskerades att spolas bort vid kraftiga skyfall, vilket förstörde hennes mattillgångar och ägodelar. Det nya huset med plåttak ger hennes familj en ny trygghet även under regnperioden. Det gamla huset använder hon istället som matlagningsplats.

Även om koldioxid är en osynlig ”vara” de klimatkompenserade företagen köper, är skillnaderna för de involverade småbrukarna desto synligare för ögat!

Idag känns jobbet vi gör på U&W extra viktigt. Kontoret har nämligen haft besök av indianhövdingen Almir från Amazonas. Almir berättar hur man arbetar för att skydda regnskogen och att man genom klimatkompensation försöker hitta försörjningsmöjligheter för indianstammen Suruí.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

EcoNow, Sveriges största utställning för klimatsmarta produkter och tjänster går av stapeln 7-8 oktober på Münchenbryggeriet i Stockholm. U&W [you&we] deltar med en monter där vi berättar om vårt arbete, våra kunder och vad vi brinner för. Genom ZeroMission kan utställare klimatkompensera sin monter. Kompensationen görs genom vårt trädplanteringsprojekt i Mozambique som hjälper fattiga bönder till ett bättre liv. Alla utställare som väljer att klimatkompensera får ett märke på sin monter.

Fackförbund har en viktig roll att driva opinion och att vara en förebild för sina medlemmar. Att visa handlingskraft när det gäller klimatförändringar kan man därför tycka vara ett naturligt steg att ta? Än är det dock endast ett fåtal fackförbund som har mätt upp sin egen klimatpåverkan och tar direkt ansvar för den. SKTF var tidigt ute med att klimatkompensera sina resor genom ZeroMission och att bli en Fair Union där man lever som man lär. Att förbundet nu bytt namn till Vision kan man tycka pekar på att man vill vara en organisation i framkant!

Naturvetarna har tagit steget längre och är först ut att göra ett klimatbokslut för sin årliga påverkan. I det ingår såväl tjänsteresor som förbrukning av el, värme och papper inklusive medlemstidningen ”Naturvetare”. Genom ZeroMissions trädplanteringsprojekt kommer nu fackförbundet att klimatkompensera hela sin påverkan. Naturvetarnas ordförande, Madelen Nilson tar sina medlemmar på allvar och resonerar i ett pressmeddelande att ”beslutet sänder en stark signal om vilken riktning vi som samhälle måste välja om vi ska få en positiv utveckling framåt”.

Jag är själv medlem i Naturvetarna och känner mig stolt över mitt förbunds satsning. Organisationer som visar framfötterna är viktiga. Förhoppningsvis ser vi fler fackförbund låta sig inspireras och ta ställning.

Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan höll i förra veckan ett seminarium kring ”Vägval för världens lantbruk”. Hur kan vetenskap och teknik inom jordbruket användas på bästa sätt för att minska hunger och fattigdom samt främja en rättvis och hållbar utveckling?
Att vi står inför flera globala utmaningar är helt klart. Vi har fler munnar att mätta samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Förutom klimatrisker möter vi dessutom marknadsrisker som skapar kraftiga svängningar i matpriser.

I den tvärvetenskapliga utvärderingen IAASTD (International Assesment of Agricultural Science and Technology for Development) konstaterar forskarna att om vi fortsätter med business as usual kommer jordens befolkning inte kunna mättas under det närmaste halvseklet. Det finns fler problem med den stora produktionsökning som skett inom jordbruket under de senaste 30 åren (IAASTD). Bland annat har skörden fördelats ojämnt, medan 1 miljard människor lider av hunger, lider en annan del av fetma. De intensiva jordbruksmetoderna med bla konstbevattning och bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald och en degradering av ekosystemen, samtidigt som en stor del av lantbrukarna i fattiga länder inte ens har råd med dessa insatsvaror.

IAASTD sammanfattar att ett multifunktionellt jordbruk är en strategi för säkrare inkomster, större livsmedelssäkerhet och bättre miljö. Ett exempel på multifunktionellt jordbruk om särskilt framhålls i den svenska sammanfattningen (av LRF, Naturskyddsförening och Svenska Kyrkan) är trädjordbruk (agroforestry). Det innebär att man kombinerar träd och buskar med jordbruksgrödor. Det bidrar förutom till säkrare odlingar genom effektiv vattenanvändning och en ökad resiliens, också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Hans Herren uppmanade på seminariet till att agera nu. Vet du Hans, det är precis vad vi på U&W [you&we] gör. Vi är verksamma på en marknad som sysslar med kolbindning (koldioxid bindning). Genom våra trädplanteringsprojekt samarbetar vi med lantbrukare i fattiga länder som t ex Moçambique och Nicaragua. De får tack vare trädplanteringen en inkomst utöver den från sitt småskaliga jordbruk samtidigt som det bidrar till ett uthålligare jordbruk.

Dessutom är många av småbrukarna kvinnor och ägare av kontrakt. Våra projekt bidrar därför också till att kvinnors ställning stärks och att deras kunskap tas tillvara på. Man vet att fattigdomsbekämpning och ett hållbart lantbruk underlättas genom att satsa på kvinnor.

Visst låter det grymt? Det är det också.

The interest in carbon offsetting, by preserving forests and planting trees is growing rapidly, not least because of the projects’ positive impact on the climate, the local environment and local populations’ social conditions. Today, our ZeroMission Forum was guested by the charismatic Kahlil Baker, the founder of  Taking Root, who during the seminar shared his experiences about the Plan Vivo project that they started from scratch in Nicaragua.

Kahlil Baker is from Canada and has many years of experience in forestry and reforestation project in both Costa Rica and Nicaragua. He strives to make sustainable forest management practices into a more central and integral part of sustainable development in developing countries.  The seminar was well visited, among all by Arvid Nordqvist who carbon offset all their coffee through this very Plan Vivo project.

During the seminar, Kahlil talked about the driving forces behind the project, what the conditions are like in Nicaragua and the effects it has on a global, regional and local scale.

Just as U&W, Kahlil is often asked about how much a single tree will sequester and what happens when that tree dies? With outstretched arms, sighing loudly he said, “the trees will die at some point, that’s nothing we’re trying to hide. Swedish forests for instance have been around since the ice age, even though individual trees have come and gone. The interesting thing is not what happens to the individual tree, but what happens to carbon sequestration in the whole area over time”.

By using Google Earth, Kahlil zoomed in on a single farmer’s plot in the Limay region. This farmer will plant trees, thin the area, use the trees for timber and fuel while replanting.  Then, zooming out again, displaying a larger area of Nicaragua’s landscape, he stressed: it’s what happens on this landscape level, the carbon sequestration in a region over time that is of interest.

Kahlil Baker together with staff from the coffee producing company Arvid Nordquist that offsets the company's total CO2 emissions with Taking Root

Sometimes it is hard to see the forest for the trees, however, when it comes to carbon sequestration, the larger picture is what it’s all about.

Thank you Kahlil for a wonderful presentation and an enjoyable visit!

Fritidsresor hade hört talas om Plan Vivo och tyckte det systemet för klimatkompensation lät bra. Som enda leverantör av projekt certifierade enligt detta system har vi nu fått Fritidsresors förtroende att leverera trädplantering enligt konceptet 5+5 som innebär att en resenär kan välja att lägga på 5 kr för en resa, vilket då går till trädplantering i samarbete med småbönder i våra olika projekt. Den andra 5-kronan ställer Fritidsresor upp med och den går till ett vatten projekt WaterAid. Den årliga klimatnyttan som resenärerna bidrar med beräknas till 5-10 000 ton CO2, något som kommer innebära viktig social nytta och att ekosystemtjänsterna stärks.
Läs pressmeddelandet.