U&W [you and we] Blogg

”Tar du ditt kaffe svart? Eller grönt.” Vid det här laget kanske en bekant paroll för de flesta? Så lyder nämligen rubriken för Arvid Nordquists stora klimatsatsning som gjort Classic kaffe till det första klimatkompenserade varumärket i kaffehyllan, men även till det första klimatkompenserade livsmedlet i hela dagligvaruhandeln. I praktiken innebär satsningen att kaffets klimatpåverkan, från odling till butik, med U&We’s inblandning har beräknats och kompenserats genom omfattande trädplantering i Nicaragua. Samtidigt arbetar Arvid Nordquist hårt med att bl.a. öka andelen certifierat kaffe som bidrar till både bättre förhållanden för kaffeproducenterna och mindre belastning på miljön.

I veckan åker två av oss, Mårten Lind och jag, Johanna Grant, tillsammans med en delegation från Arvid Nordquist till Limay-regionen i Nicaragua för att besöka projekten och den lokala organisationen Taking Root. I en närliggande region kommer vi även besöka de kaffeproducerande bönderna som ligger bakom Arvid Nordquist bästa ”single estate”-kaffe.

Innan det bär av, tänkte jag sätta vår resa i ett större sammanhang. Läste nyligen Malin Sahlins kolumn på Supermiljöbloggen som ger en tydlig bild av hur den svenska skogen står sig i ljuset av skogens roll för klimathotet och generering av oumbärliga ekosystemtjänster. Sammanfattningsvis menar Malin ”det har aldrig funnits så många träd i Sverige som det gör idag. Riktig skog är det lite sämre ställt med”.

I de tropiska skogarna är läget det motsatta. I en forskningsrapport av Pan et al, 2011, som i somras väckte uppståndelse i Science, har man sedan 1990 mätt skogarnas årliga upptag av koldioxid och kan konstatera att det totala upptaget har hållit sig intakt, däremot finns stora skillnader i de olika sänkornas storlekar.

Kortfattat visar analyserna att kolsänkan i de tempererade skogarna ökade 17 % under 2007-2009-talet i jämförelse med 1990-1999, medan koldioxidupptaget i de tropiska skogarna, som tillsammans utgör ca 70 % av skogens globala bruttokolsänka, minskade med 23 % under samma period. Satt i ett mer begripligt sammanhang motsvarar det ca 40 % av de globala utsläppen från förbränning av fossila bränslen! Orsaken är främst kopplad till en kraftig avskogning till förmån för jordbruksland, bete och virke. Det, menar forskarna, gör de tropiska skogar nästintill neutrala vad gäller upptag av koldioxid.

Det är därför återplantering och bevaring av skog (REDD+) är så viktigt. I väntan på att framsteg skall tas på den internationella politiska arenan, gläds vi över att få arbeta med ambitiösa kunder som liksom Arvid Nordquist m.fl. går före och genom klimatkompensation tar direkt ansvar, inte bara för sin egen utan även för sina underleverantörers påverkan.

Under besöket i Nicaragua ser vi fram emot personliga möten med småbrukarna och att med egna ögon få erfara vad Arvid Nordquists klimatsatsning bidrar till. I vår blogg och sociala medier hoppas vi kunna dela med oss av våra upplevelser, så håll utkik och välkomna att hänga med!

//Johanna

Media tar inte ansvar för klimatfrågan. Genom att tiga om vad vetenskapen kommit fram till kommer allmänheten att tro att det inte är någon fara på taket. Eller fara i källaren kanske man ska säga för det är där översvämningsrisken är störst.
Johan Rockström och László Szombatfalvy tar i DN upp medias roll när det gäller opinionsbildning omkring klimatfrågorna. När media tiger kan politikerna ligga lågt. Det har varit pinsamt få artiklar inför Durban. Det har inte skrivits och sagt särskilt mycket omkring det faktum att utsläppen i Sverige och världen ökar i högre takt än de scenarios som använts. Det är intressant att studera övermenyerna i de svenska stora dagstidningarnas nättidningar, de rubriker som man klickar på för att komma in på specialområden. Dessa rubriker ger en uppfattning om vad man tror folk vill läsa. Här finns utöver ledare, opinion, debatt osv, motor, resor, mat & vin och livsstil, sudoku, men inget om miljö. Själv vet jag aldrig var jag ska hitta en artikel om klimat. Engelska The Guardian däremot har en rubrik ’Environment’ där man samlar varje dags skörd av artiklar om miljö. Den har även en blog om miljön. Men det är naturligtvis precis vad man ska förvänta sig av en kvalitetstidning!

Klimatförhandlingarna i Durban går mot sitt slutskede. Nu samlas ledande ministrar från 130 länder för att se om det går att komma överens. Mycket pekar mot att det bästa man kan hoppas på är att någon form av överenskommelse om åtaganden att minska utsläppen från 2020, men utan bindande åtaganden. Det verkar vara ett ”chicken race”, där ingen för tidigt vill säga vad man är villig att gå med på. EU, afrikanska stater, Brasilien och Indien trycker på. Deras inställning är att förlänga Kyotoavtalet. USAs inställning är avgörande. Kina gör inga medgivanden om inte USA gör det. USA verkar också vilja riva upp den gröna fond man enades om i Köpenhamn. Detta vore extremt olyckligt, eftersom det ändå vore ett litet ljus i mörkret att man enas om en form att skydda massavverkningar av världens skogar.
Det ser med andra ord inte ut att vara mycket att hoppas på. Det betyder att de vetenskapliga realiteterna inte får gehör. Vetenskapsmännens och -kvinnornas varning att vi är på väg mot en 3,5 – 4 graders höjning av temperaturen klingar ohörd.
Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF: ”En utveckling med skenande koldioxidutsläpp är katastrof både för människor och ekosystem – nu måste regeringarna ta ansvar”.

Läget är betydligt kärvare än vad vi har trott! På onsdagens seminarium där regeringen startade arbetet med sin ”Färdplan 2050″ presenterade Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre fem avgörande vetenskapliga rön. De fem rönen kom alla under året och de pekar på att läget för planeten och oss (vi är tyvärr inte undantagna) är mer akut och mer oroande än vad tidigare har trott.

Forskningsrönen är följande:

1. Konsekvenserna av koldioxid i atmosfären kvarstår inte i 150 år utan i 1.000 år och vi är redan intecknade för 2 grader (Susan Solomon, UN IPCC). Forskningen har tidigare visat att vi inte bör överskrida 1,5 grad för inte få för svåra klimatförändringar (red:s anm). Vidare förmedlar Solomon att hav, växter och mark har buffrat mycket mer koldioxid och värme än vad vi tidigare har förstått. Hälften av utsläppen har tagits upp av ekosystemen och 90 procent av värmen har tagits upp av haven. Denna resiliens som ekosystemen har haft, börjar ge vika (Susan Solomon, WG1, UN IPCC, Open Science Conference of the World ClimateResearch Program (WCRP) in Denver, Colorado, 24-28 October 2011).

2. Samlade forskare vid Nobelsymposiet i juni 2010 slog fast att mänskligheten har slagit i planetens gränser. Och det gäller inte bara klimatet utan även flera av de åtta andra stora globala miljöhoten. Har vi nått en absolut mättnadspunkt kan globala fördelningspolitiska åtgärder komma att krävas, konstaterar forskarna.

3. År 2010 släppte vi ut mer koldioxid än någonsin, 500 miljoner ton CO2, samtidigt som IPCCs rapport 2007 slog fast att vi måste globalt minska utsläppen senast år 2015 för att ha en 70 procents chans att klara 2 grader. Globalt måste vi sedan minska 6 procent varje år från 2015. Alltså fyra år kvar och vi fortsätter att öka, istället för att bromsa och påbörja arbetet med en minskning.

4. För första gången har forskare observerat ozonhål över Arktis. Förmodligen beroende på våra gamla synder på 80-talet och att den globala uppvärmningen av atmosfären har låst stratosfären som då blivit kallare. Sedan tidigare har forskare visat att det finns risk att vi förlorar sommarisen i Arktis och det i sig innebär en grads höjning av den globala bara utav att vi förlorar den reflektion av värme som isen innebär.

5. 90 procent av världens korallrev riskerar gå över en tröskeleffekt innan år 2050 på grund av de samlade effekterna av klimatförändringar, övergödning och utfiskning (Reefs at risk, feb 2011, WRI)

Situationen förvärras med andra ord snabbare än vad någon hade kunnat tro. Men trots att det är tuffa utsikter är det inte omöjligt att göra något. Johan Rockström betonar vikten av att gå före när fyra miljarder fattiga snabbt rör sig mot en miniminivå av välfärd och en snabbt växande medelklass som konsumerar allt mer. Det räcker inte med att minska Sveriges utsläpp med 20 procent utan det måste ske med 120 procent. Allt kan givetvis inte ske i Sverige utan en del svenska åtgärder måste även ske utanför Sverige.

Vi måste:

A. Ställa om världens energisystem. Ingenting visar att det är omöjligt att göra det här och nu.

B. Göra vår matproduktion till en sänka istället för utsläppskälla. Allt tyder på att det är realistiskt.

C. Få snabbare och bättre information om miljöutvecklingen och om dess risker. Här inrättas ESSI, Earth System Sustainability Initiative, för att bidra till detta.

Lösningen är med andra ord inte enkel men möjlig: 100% förnybar energi, ett helt annat jordbruk t.ex. med agroforestry som inspiration och plantera träd! (red:s anm)

Se Johan Rockströms föredrag: 5 vetenskapliga chocker

//Peter

I går publicerade International Energy Agency (IEA) en 700-sidig rapport ’World Energy Outlook’. Den ger en dyster bild av sakernas tillstånd.
Efterfrågan på energi kommer att öka med 33% från 2010 till 2035, men det antagandet bygger på att världens regeringar håller sina åtaganden att lägga om energisystem och effektivisera.
2035 kommer Kina att konsumera 70% mer energi än USA, men ändå endast hälften så mycket per person som amerikanarna.
Positivt är att andelen fossila bränslen mellan nämnda år minskar från 81 till 75%, medan andelen förnybar energi går upp från 13 till 18%. Men det är hästlängder från vad klimatforskarna säger krävs för att inte klimatet ska skena.
Nå, men satsas det inte på förnybar energi? Statliga subsidier globalt kommer att öka från $64 miljarder till $250 miljarder. Men då ska man notera att stödet till fossil energiproduktion under förra året var drygt $400 miljarder. Det är inte konstigt att det är segt att stoppa klimatförändringen, när sex gånger mer bidragspengar pumpas in i fossil energi än i förnybar.
Det scenario som IEA anser mest troligt är att koldioxidutsläppen under de närmaste 25 åren kommer att motsvara 75% av utsläppen de senaste 110 åren. Det kommer att höja temperaturen med 3,5 grader, vilket ligger långt bortom vad klimatforskarna ser som tryggt. Suck…
– För vart år som går utan att vi ser tydliga signaler för investeringar i ren energiteknik desto svårare och dyrare blir det att nå kraven för energisäkerhet och klimatpolitikens mål, säger IEA:s chefsekonom Fatih Birol.

I helgen såg jag filmen Wall Street där Michael Douglas lystne karaktär Gordan Gekko gör comeback efter en lång fängelsevistelse och skakar om maktbalansen inom Wall Street. En film som krasst skildrar hur vårt finansiella system och aktiemarknad bygger på kortsiktiga spekulationer, psykologi och bonussystem till fantasisummor. En film som ger förståelse för rörelsen ”Occupy Wall Street’s” uppkomst och syften.

I december är det dags för nya klimatförhandlingar i Durban och förväntningarna på resultatet är redan nu låga. Om världens ledare kunde visa samma handlingskraft under klimatförhandlingarna som under finanskriserna skulle det se helt annorlunda ut, men i de mäktiga Annex 1-länderna tycks den lysa med sin frånvaro.

Tillskillnad från finanskrisen, handlar klimatförhandlingarna om att rädda vår planet, det vill säga, ett stabilt klimat, en naturresursbas som skall föda en snabbt växande befolkning samt ekosystemtjänster som vår ekonomi och mänsklighet beror på. Vad är det då haken? Vänner till mig, som jobbar inom finans, förklarar det som att ekonomin är viktigast eftersom det får allt att gå runt och alla människor världen om beror på ekonomin, medan klimatfrågan är så diffus och så ”långt fram”. Jag som jobbar med klimatstrategier och hållbar affärsutveckling menar att ett välfungerande finansiellt system självklart är viktigt, men det måste rymmas inom planetens gränser. Utan en fungerande planet ingen fungerande ekonomi.

Att mänskligheten sätter ett allvarligt tryck på planeten, pratade Johan Rockström om under sitt framträdande i klimatseminariet ”Inför Durban: Sverige kan!”. Ett tryck som bevisligen påverkar ekonomin.  Australiens ekonomi har exempelvis fått känna av konsekvenserna av tolv års extrem torka följt av den största översvämningen någonsin, vilket resulterade i en BNP-minskning på fyra procent. Därtill menar Rockström att all forskning pekar på att vi redan har intecknat planeten och mänskligheten för en minst tvågradig temperaturökning. Genom det riskerar all världens korallrev att kollapsa inom endast 40 års tid, vilket i sig ger fatala ekonomiska konsekvenser för ca 265 miljoner människor som beror på dess ekosystemtjänster. Statistiken börjar bli så stadig att vi även kan koppla samman extrema väderfenomen med konflikter. Rockström menar att 2011 är året där vi inte längre kan säga att extrema väderfenomen är naturliga. Inte minst så påverkar de ekonomin. 2011 är också året då vi närmar oss brytpunkten och har ett val, den önskvärda vägen mot ett stabiliserat klimat? Eller en väg på väg mot katastrof?

Trots att det politiska läget tycks verka låst, fortsätter den globala uppvärmningen att följa de vetenskapliga modellerna till punkt och pricka. Dessvärre menar Rockström att konsekvenserna vi ser är mer överraskande och verkar te sig värre än vad vetenskapen har kunnat förutse.

Av den anledningen behövs krafttag inom klimatförhandlingarna. Men även ett krafttag som skapar långsiktigare tänk inom Wall Street. Vad tycker du?

Vi har hört på nyheterna att under sommarperioderna de senaste åren både nordostpassagen och nordvästpassagen varit öppen för sjöfart utan att isbrytare behövts. Men vad är det ett tecken på? Jo, att de arktiska isarna drar sig tillbaka. Klimatforskarna har skapat modeller som mäter tjocklek och utbredning, dvs volymen av de arktiska isarna. Medelsiffran för augusti 2011 visar en minskning med 62 % jämfört med mätdata under tiden 1979 – 2010. Isarnas volym är en god indikator på klimatförändringen. Siffrorna är dramatiska. Jorden befinner sig på tunna is. Vad mer är, när istäcket försvinner minskar jordens förmåga att reflektera tillbaka inkommande solstrålning vilket ytterligare accelererar  temperaturökningen på jorden.

Fackförbund har en viktig roll att driva opinion och att vara en förebild för sina medlemmar. Att visa handlingskraft när det gäller klimatförändringar kan man därför tycka vara ett naturligt steg att ta? Än är det dock endast ett fåtal fackförbund som har mätt upp sin egen klimatpåverkan och tar direkt ansvar för den. SKTF var tidigt ute med att klimatkompensera sina resor genom ZeroMission och att bli en Fair Union där man lever som man lär. Att förbundet nu bytt namn till Vision kan man tycka pekar på att man vill vara en organisation i framkant!

Naturvetarna har tagit steget längre och är först ut att göra ett klimatbokslut för sin årliga påverkan. I det ingår såväl tjänsteresor som förbrukning av el, värme och papper inklusive medlemstidningen ”Naturvetare”. Genom ZeroMissions trädplanteringsprojekt kommer nu fackförbundet att klimatkompensera hela sin påverkan. Naturvetarnas ordförande, Madelen Nilson tar sina medlemmar på allvar och resonerar i ett pressmeddelande att ”beslutet sänder en stark signal om vilken riktning vi som samhälle måste välja om vi ska få en positiv utveckling framåt”.

Jag är själv medlem i Naturvetarna och känner mig stolt över mitt förbunds satsning. Organisationer som visar framfötterna är viktiga. Förhoppningsvis ser vi fler fackförbund låta sig inspireras och ta ställning.

Industriländerna måste minska sina utsläpp kraftigt, konstaterar SMHI i en rapport där man uppdaterar den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. I rapporten diskuterar man temperaturmål och säger att riskerna inte försvinner om vi lyckas nå tvågradersmålet, inte ens med 1,5-gradersmålet. I jämförelse med IPCCs rapport från 2007 visar nya forskningsresultat att havsnivåhöjningen kan bli större, försurningseffekten på marina system omfattande och att förändringarna i Arktis sker snabbt. När utsläppen fördelas per capita över hela världen visar SMHIs forskare att i Sverige måste vi minska växthusgasutsläppen med 70 % från 2005 till 2050 och till noll utsläpp år 2100. För hela EU är siffran 80 %. Man visar också att det är viktigt att minskningen sker snabbt såför att växthusgaser inte ska ackumuleras i atmosfären
Detta är viktigt information till näringslivet. Att har lägre mål än dessa vetenskapsbaserade innebär att inte ta sitt fulla ansvar för framtiden. Detsamma gäller politiker.

Många journalister och rubriksättare söker fler läsare genom kontroversiella och indragande rubriker. Inget konstigt i det. Men oj så olyckligt när rubriken tvärsäkert sågar en vetenskaplig rapport!

SIK har nyligen publicerat en mycket intressant rapport om Klimatavtryck av ekologiska produkter. På Vetenskapsradion har man rubricerat morgonens inslag med ”dött lopp mellan ekologiskt jordbruk och konventionellt” och säger i inslaget att det är ”ingen skillnad klimatmässigt mellan eko/konventionellt jordbruk” enligt forskarstudie.

LRF skriver om samma rapport och menar att det är ”olika utmaningar för ekologiskt och konventionellt jordbruk”.

Magdalena Wallman, agronom och forskare på SIK säger så här: ”- Det har varit farhågor om att ekologisk produktion är sämre ur klimatsynpunkt än konventionell, men det kan vi inte säga utifrån den studie vi har gjort, utan där vi har svar är det bättre eller lika”

Vidare slutsatser i rapporten, som min kollega Peter Wrenfelt redan har hunnit läsa, är: ”De lägre utsläppen för ekologiskt jordbruk i relation till konventionellt finner vi framförallt i vallodlingen där det genomgående är lägre avtryck per kg vallfoder, en viktig förklaring är att skördenivån i ekologisk vall är relativt god. Klimatavtrycket för ekologiska spannmålsgrödor relativt konventionella beror framförallt på skördenivå och kvävegödslingsstrategi. En god skördenivå i kombination med en moderat giva av stallgödsel alternativt specialgödsel ger avtryck per kg spannmål som generellt är lägre än för konventionell spannmål. Klimatavtrycket för oljeväxter, åkerbönor och ärter är i samma nivå som konventionell odling. De låga skördenivåerna i ekologiska oljeväxter är en förklaring liksom frånvaron av N-gödsling i konventionella åkerbönor. För mjölk finns det relativt många studier publicerade internationellt där ekologisk och konventionell mjölk jämförs och här finns ett bra underlag att säga att det inte är någon skillnad i klimatavtryck mellan mjölk från de två produktionsformerna. För nötkött, griskött och ägg finns det alltför få studier för att säga något definitivt om skillnader. ”

Peter påpekar också att SIK-studien inte innefattar kolinlagring eller ”landuse” (avskogning).

Min fundering är hur mycket av rapporten som Pelle Zettersten har läst? Eller är det en fråga om värderingar?