Läsplattan har blivit populär och olika märken dyker upp i handeln. Senast lanserade Apple sin iPad som är mycket mer än läsplatta. Den lagrar filmer och foton och kan användas för webläsning.
Hur miljövänlig är då läsplattan? Centre for Sustainable Communications vid KTH har gjort en livscykelananlys på en bok med hårt omslag och 360 sidor. Som kanske väntat drar läsplattan mest energi i tillverkningen och också återvinning medan miljöeffekten vid användning är försumbar (faktiskt mindre än en mobil). För bokens miljöpåverkan är det främst pappersproduktionen och sättet man får hem den på som avgör, där man har antagit att man kör bil till bokhandel eller postkontor. Går man minskar belastningen kraftigt. Själva bokproduktionen har liten påverkan, ungefär som en hamburgare.
Hur utfaller jämförelsen? Om man fokuserar på klimatpåverkan finner forskarna att en bok med hård pärm släpper ut ca 1,2 kg CO2e. Något lägre för köp via internethandel. Utsläppen via läsplattan är 0,85 kg CO2e. Då har man antagit att 48 böcker under två år läses via läsplatta (alltså en flitig läsare).
Hur ska jag själv få ner mina utsläpp för bokläsning: Promenera till posten eller bokhandeln. Låt andra läsa mina pappersböcker; låna ut, sälja eller ge bort dem. (En bekant har en korg med böcker innanför dörren, så besökande kan ta med sig en bok när de går.) Köpa pocketböcker (halv klimatpåverkan). Skulle jag köpa en läsplatta ska den ha andra funktioner, t.ex lagra foton (inga pappersfotografier eller fotoalbum), tidningsläsning (avsluta prenumeration), ladda ner filmer (inga DVD-inköp) och läsa flitigt – mer än 24 böcker per år!

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.

Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.

Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.

Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.

Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!

Tällberg Foundations Bo Ekman skrev häromdagen en artikel i DN med rubriken ”Ny världsordning ett måste efter debaclet i Köpenhamn”. Där problematiserar han det faktum att världen är ett sammanflätat och gränsöverskridande system medan makten fortfarande är organiserad styckevis genom att nationer hela tiden hävdar sina egna snäva intressen. Han säger: ”Världen förfogar inte över de mekanismer som krävs för att lösa dagens problem”. Nog blev Köpenhamn ett bra exempel på detta. Artikel har fått mängder av kommentarer, över 300 st, så den har engagerat läsarna. Man slås av att kommentarerna inte alls handlar om denna obalans utan om risken för diktatur. Men nog är det viktigt att diskutera hur en ny världsordning ska se ut för att hitta en form som speglar de ödesfrågor jorden står inför. Med FN i sin nuvarande form är knappast sista ordet sagt. Kanske ett scenario är att världen delas upp i politiskt/ekonomiska system typ EU med rätt att stifta lagar och att dessa system sedan förhandlar med varandra? Men frågan är hur minoritetsskydd byggs in, dvs hur sådana länder som Maldiverna, som löper risken att drunkna, hanteras?

Kung Markattas VD Peter Enberg berättade i DI igår om varför företaget klimatkompenserar för sina transporter och personalens tjänsteresor. Peter säger bland annat att tanken bakom Kung Markattas klimatkompensation är att: ”Våra kunder ska slippa välja mellan närproducerat och ekologiskt producerat”.

Peter berättar vidare att klimatkompensationen är en del av en större klimat- och miljöstrategi. En tanke är exempelvis att Kung Markatta-produkter såsom sojamjölk och tofu kan ersätta mjölk och kött och på så sätt generera en positiv klimateffekt. Man försöker också se över transportslag och har sedan en tid lagt om transport av 300 ton ekologiska Italienska konserver till tåg istället för lastbil.

Det vi har sett på U&W [you&we] efter att ha jobbat många år med klimatkompensation för företag är att kompensationskostnaden kan bli ett starkt incitament och en ekonomisk drivkraft att minska sin klimatpåverkan. Det här är ett bra exempel. Kompensationen för Kung Markattas transporter sker genom trädplantering i Chiapas, Mexiko, ett projekt som Jens Johansson på U&W [you&we] besökte innan jul. Läs mer här.

Nyheten togs även upp igår av Icanyheter.

I filmen Beyond the Line, som vi har varit med att producera, visar vi att det inte kommer att räcka att företag sparar och energieffektiviserar, om vi ska nå de politiska klimatmål EU satt. Att minska utsläppen med 80% gör man inte genom att isolera. Eftersom vi fortsättningsvis kommer att behöva ha ett jordbruk och djuruppfödning kommer denna sektor inte att minska utsläppen utan snarare tvärtom. Kraven på minskningar på andra håll blir därför större. Det kommer att krävas en radikal omställning av näringslivet; tänka nytt, nya affärsmodeller, produktutveckling, ny design, annorlunda marknadsföring. Det är det vi menar med ”bortom linjen”. Det talas ganska lite om dessa omställningar. Förmodligen därför att de är så genomgripande att det blir enklare att fortsätta tänka BAU (business as ususal). I filmen ger vi exempel på företag som korsar ”linjen”. Nu får denna insikt stöd från auktoritativt håll. Bill Gates skriver på sin blog:
- Unfortunately, you can never insulate your way to anything close to zero.
Han förespråkar en massiv teknik- och produktutveckling och pekar särskilt ut behovet inom transport och energiområdet. Han är dock lite ensidig i att det är tekniken som ska lösa problemen. Lösningarna sitter i att samtidigt också tänka i helt nya affärstermer och att efterlikna ekologiska system, där det inte finns något avfall.
Filmen som kostar 299:- i DVD-format kan beställas från U&W [you&we] eller på hemsidan. Den kan användas av alla som vill påverka sin företagsledning.

Årets första Klimatsalong på temat klimat och mode var välbesökt. Över 30 personer kom till Ekoteket för att lyssna på Maj-La Pizzeli, HOW och Lina & Sebastian Stjern, The Fair Tailor. Några av salongens stammisar kom, men väldigt många nya bekantskaper vilket förstås är extra roligt.

Maj-La tog oss på T-shirtens resa från bomullsplanta till sopa, vilket visade sig vara en lång och energikrävande väg. Utmaningarna längs vägen är flera. Väljer man bomulls t-shirts så följer hög grad av kemikalieanvänding och besprutning på köpet. T-shirts tillverkade i ekobomull är bättre ur kemikalieperspektiv men kräver lika mycket vatten i odlingen. Andra material framhölls som alternativ, t ex lyocell, hampa, ull. Men de flesta material har baksidor, speciellt när det blir storskalig produktion och masskonsumtion och ännu har vi en bit kvar till ett vagga till vagga tänk.

Som konsument kan det vara svårt att få en överblick. Kanske kan Made Bys styrkort för modebranschen vara ett sätt att finna transparent information. Made By är en NGO baserad i Nederländerna. Under tiden på Filippa K mindes Maj-La att de ofta tyckte att konsumenten frågade för lite. Så fråga på!! Alltid finns det någon som vet och vill svara.

Därefter fick vi lyssna till den annorlunda framväxten av The Fair Tailor genom att vara nominerade i Venture Cup som årets affärsidé. The Fair Tailor gör juste skräddarsydda skjortor i Nepal. Genom ett samarbete med Child Watabaran har man fått igång produktionen och även startat social verksamhet som syftar till att ge utsatta unga utsatta kvinnor en yrkesutbildning, The Fair Tailor Academy. På mindre än ett år har de unga sociala entreprenörerna Lina & Sebastian byggt en affärsverksamhet, en utbildningsverksamhet och ger nu även företag möjlighet att stötta specifika projekt och personer på plats i Nepal genom The Fair Tailor Partner.

Under de efterföljande bordsdiskussionerna kom både ris och ros. Även om jag tycker att diskussionerna var ovanligt avmätta. Några ämnen som kom upp var hur bra det egentligen är att förlägga sin produktion i ett fattigt land som Nepal? Det är ju bara ett uttryck för att söka billigast arbetskraft. Vore det inte bättre att satsa på utbildning? Kommentaren vid bordet var att erfarenhet har visat att det är svårt, kanske näst intill omöjligt att utbilda bort fattigdom.

Själv twittrade jag under hela salongen. Tyvärr utan några kommentarer eller repliker utifrån, men det har gett nya följare. Jag upplevde ändå att jag fick många bra tips under kvällen och kommer med stor nyfikenhet följa The Fair Tailors fortsatta utveckling. Kanske såg vi embryot till ett nytt kontrakt när en representant från byggföretaget Dipart undrade om de kunde beställa juste arbetskläder av dem. Jag kommer också att med spänning följa hur Handels arbete med hållbar utveckling formas. Idag finns endast valbara kurser i hållbar utveckling och tyvärr inga bland de kurser som är obligatoriska.

Var och varannan dag står det att läsa om miljonbonusar som betalas ut både av privata och statliga företag. I något fall var bonusbeloppen större än utdelningen till aktieägare. Ordet tondöv har fått en ny innebörd, dvs. styrelser och ledningar som inte inser vilken negativ effekt dessa utbetalningar har på kunder och allmänhet och de risker det innebär för varumärket. Om denna tondövhet är så stor inom detta område kan man fråga sig hur det står till med förmågan att läsa av vad som sker inom CSR, miljö, etik, klimat, mångfald, ekosystemtjänster osv. och förstå vad som förväntas av bolagen. Är tondövheten lika utbredd här?

Sista januari var dead-line för alla länder att enligt den urvattnade överenskommelsen i Köpenhamn lämna in bindande klimatmål. Det verkar inte som att särskilt många länder hållit denna tidsram. En som dock gjort det är Maldiverna. De lovar 100 % minskning av nettoutsläppen redan till 2020. Maldivernas president säger att detta löfte är ett frivilligt åtagande och inte villkorat. Han säger vidare att han tillåter internationell kontroll och verifiering av mätningar, något som till exempel Kina kraftigt motsatt sig. Törs man hoppas att andra följer i Maldivernas (klimat)fotspår?

Att klimatarbete kan vara en lönsam affär har vi belyst flera gånger på vår blogg. I lördags skrev Jan Joel Andersson och Harry McNeil från Utrikespolitiska Institutet på SvD Brännpunkt om att ”klimathotet erbjuder aldrig tidigare skådade affärsmöjligheter. Deras inlägg gör mig hoppfull inför 2010 efter bakslaget i Köpenhamn. De undrar var de visionära svenska företagsledarna är som med nya affärsmodeller, innovativa produkter med en hållbar design kan bidra till en bättre värld?

Tänk om vi i Sverige efter det politiska misslyckandet i Köpenhamn kan se nya svenska industriella kluster växa fram likt det som hände i Sverige under slutet av 1800-talet. Jag tänker på idag svenska stoltheter som Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, ASEA, SKF med flera. Andersson och McNeil menar att det är dags för Sverige och svenskt näringsliv att ta ledningen i en av vår tids viktigaste frågor – global uppvärmning. Om nya bolag tillåts att växa fram och gamla reformerar sig till de nya förutsättningarna vi står inför, med resursbrist och försvagade ekosystemtjänster, kan vi samtidigt sluta halka efter i OECDs välfärdslista. Svenska företag kan bli världsledande på hållbara produkter och tjänster, och innovativ teknik.

Då som nu krävs förstås lite hjälp på traven. Då fanns Johan August Gripenstedt, en liberal finansminister, skriver Per Gudmunsson på Signerat i SVD. Idag har vi istället politiker som slår undan fötterna för de nya bolagen! För vindkraftsbolag som O2 Vindel och Falkenberg är bifallet till tilläggsskatt på vindkraftskooperativ ett bakslag. De erbjuder en ny affärsmodell som inte går att jämföra med Vattenfall och EON, läser jag i Dagens Industri. Vi behöver således både modiga politiker och framsynta företagsledare.

Andersson och McNeil ger svenska industri- och företagsledare fyra tips som jag återger i sin helhet nedan:

• Ta aktiv ställning i denna viktiga fråga
• Gå samman och arbeta för en klimatneutral näringslivssektor i Sverige och världen
• Utveckla innovativa affärsmodeller för dagens låginkomstmarknader – framtidens tillväxtmarknader
• Reformera gårdagens affärsmodeller och bli världsledande med innovationer för tjänster och service, energisnåla processer, återanvändande, mer kvalitet och mindre slit och släng

För att detta ska hända behövs en radikal förändring byggd på fakta. Det är stora förändringar inom företag som måste till, omvärdering av befintliga strukturer och modeller. Förändringar har dock en tendens att mötas av motstånd. Med hjälp av filmen och workshopen Beyond the Line ges företag en god start i omställningen till ett hållbart företagande på riktigt. Vi kallar denna nya industriella revolution Eco-transition. Klimatkompensation och energieffektivisering i alla ära, men det räcker inte. Vi talar om att gå bortom lagomlinjen.

För mindre företag finns under 2010 ett program i hållbar affärsutveckling som kallas Grönsamma affärer. Det genomförs med stöd av Entrepreneur Sthlm och EU. Min förhoppning är att företag som genomgår detta program också kommer att vara framtidens vinnare i ett hållbart samhälle.