U&W [you and we] Blogg

Jag har tidigare skrivit om Radioeken (TV-eken). Den står till min glädje fortfarande kvar trots trafikkontorets uttalanden om att den är ”helt död” och ”ramlar när som helst”. Ett flertal arborister har engagerat sig – läs mer här. En hemsida med uppdaterad information finns här. Ett upprop för att rädda eken finns här.

Förklaringen till att Ulla Hamilton inte tidigare har hunnit engagera sig i frågan har nu kommit. Vi hoppas att hon nu har mer tid för träd och mindre för jordekorrar som ju inte är en art som varken hör hemma i svensk natur eller på Stureplan. Frågan om ekens fällning eller bevarande däremot är en fråga för politiker och inte bara för tjänstemän!

Med ett snygg och kreativt förslag i Dagens Nyheter idag föreslår Geir ­Hansteen Jörgensen och Johan Lind att Radioeken ska räddas och dessutom göras till turistattraktion. Flera har kommenterat vårt tidigare inlägg och gemensamt för dessa är att de framhåller att om bara viljan finns går eken att rädda. Låt oss hoppas att tjänstemännen är modiga nog att se andra lösningar än motorsågen och att politikerna kliver in på banan. Var är borgarråden? Är Ulla Hamilton på långsemester?

 Man upphör aldrig att förvånas. På FN-dagen den 24 oktober (måndag) detta Skogens år tänker Stockholms Stad fälla denna gamla ek utanför Radio/TV huset som stått där sedan åtminstone Gustav Vasas tid. Man skyller på svampangrepp och risker för trafiken. Inget politiskt beslut har fattats után några tjänstemän har själva beslutat att utföra detta oåterkalleliga dåd.

Att den före detta miljöhuvudstaden agerar på detta sätt är odemokratiskt och historielöst. Tankarna går till almstriden. Facebooksidan Radioekens vänner samlar de som försöker stoppa detta.

Idag känns jobbet vi gör på U&W extra viktigt. Kontoret har nämligen haft besök av indianhövdingen Almir från Amazonas. Almir berättar hur man arbetar för att skydda regnskogen och att man genom klimatkompensation försöker hitta försörjningsmöjligheter för indianstammen Suruí.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

Biodling har varit olagligt i New York. Men nu under hösten har hälsomyndigheterna tagit bort bina från den lista av farliga eller obehagliga insekter som ska hållas efter. Tidigare riskerade man böter på upp till 12 000 kr om myndigheterna kom på en. Så nu har de biodlare som tidigare haft bin kommit ut ur garderoben, de som haft kupor gömda på tak, kupor som hängt utanför fönster förklädda till luftkonditioneringssystem och som till och med haft kupor inne i lägenheter där de haft ett plaströr som gått till fönstret så att bina kunde komma ut för att samla honung. Man rapporterar ett starkt intresse att ha bin, nu när det är lagligt.

Vissa erbjuder boende för både stora och små.
Trevlig helg! (kanske en weekend på Hotell Skeppsholmen)

Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan höll i förra veckan ett seminarium kring ”Vägval för världens lantbruk”. Hur kan vetenskap och teknik inom jordbruket användas på bästa sätt för att minska hunger och fattigdom samt främja en rättvis och hållbar utveckling?
Att vi står inför flera globala utmaningar är helt klart. Vi har fler munnar att mätta samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Förutom klimatrisker möter vi dessutom marknadsrisker som skapar kraftiga svängningar i matpriser.

I den tvärvetenskapliga utvärderingen IAASTD (International Assesment of Agricultural Science and Technology for Development) konstaterar forskarna att om vi fortsätter med business as usual kommer jordens befolkning inte kunna mättas under det närmaste halvseklet. Det finns fler problem med den stora produktionsökning som skett inom jordbruket under de senaste 30 åren (IAASTD). Bland annat har skörden fördelats ojämnt, medan 1 miljard människor lider av hunger, lider en annan del av fetma. De intensiva jordbruksmetoderna med bla konstbevattning och bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald och en degradering av ekosystemen, samtidigt som en stor del av lantbrukarna i fattiga länder inte ens har råd med dessa insatsvaror.

IAASTD sammanfattar att ett multifunktionellt jordbruk är en strategi för säkrare inkomster, större livsmedelssäkerhet och bättre miljö. Ett exempel på multifunktionellt jordbruk om särskilt framhålls i den svenska sammanfattningen (av LRF, Naturskyddsförening och Svenska Kyrkan) är trädjordbruk (agroforestry). Det innebär att man kombinerar träd och buskar med jordbruksgrödor. Det bidrar förutom till säkrare odlingar genom effektiv vattenanvändning och en ökad resiliens, också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Hans Herren uppmanade på seminariet till att agera nu. Vet du Hans, det är precis vad vi på U&W [you&we] gör. Vi är verksamma på en marknad som sysslar med kolbindning (koldioxid bindning). Genom våra trädplanteringsprojekt samarbetar vi med lantbrukare i fattiga länder som t ex Moçambique och Nicaragua. De får tack vare trädplanteringen en inkomst utöver den från sitt småskaliga jordbruk samtidigt som det bidrar till ett uthålligare jordbruk.

Dessutom är många av småbrukarna kvinnor och ägare av kontrakt. Våra projekt bidrar därför också till att kvinnors ställning stärks och att deras kunskap tas tillvara på. Man vet att fattigdomsbekämpning och ett hållbart lantbruk underlättas genom att satsa på kvinnor.

Visst låter det grymt? Det är det också.

Fritidsresor hade hört talas om Plan Vivo och tyckte det systemet för klimatkompensation lät bra. Som enda leverantör av projekt certifierade enligt detta system har vi nu fått Fritidsresors förtroende att leverera trädplantering enligt konceptet 5+5 som innebär att en resenär kan välja att lägga på 5 kr för en resa, vilket då går till trädplantering i samarbete med småbönder i våra olika projekt. Den andra 5-kronan ställer Fritidsresor upp med och den går till ett vatten projekt WaterAid. Den årliga klimatnyttan som resenärerna bidrar med beräknas till 5-10 000 ton CO2, något som kommer innebära viktig social nytta och att ekosystemtjänsterna stärks.
Läs pressmeddelandet.

Nu intar klimatkompenserade konsumentprodukter butikshyllan

Stora delar av näringslivet står idag utanför regelsystem för utsläpp av växthusgaser. Fler och fler företag börjar dock analysera sin påverkan på klimatet och klimatkompenserar frivilligt. Arvid Nordquist är ett av de första livsmedelsföretagen som gör det. Classic kaffe genomför omfattande trädplantering i Nicaragua och tar ett ansvar långt bortom företagets egna utsläpp från rosteri och transporter.

Läs hela pressmeddelandet

Bolivia kommer som första land att instifta en lag som ger naturen samma rättigheter som människan. Den ska leda till att skydda råvarutillgångar och ekosystem från att bli plundrade och minska nedsmutsning och exploatering genom infrastrukturingrepp.
”It makes world history. Earth is the mother of all”, säger Vice-President Alvaro García Linera. ”It establishes a new relationship between man and nature, the harmony of which must be preserved as a guarantee of its regeneration.”

Häftigt! Och Ecuador verkar vara inne på samma linje.