U&W [you and we] Blogg

Idag känns jobbet vi gör på U&W extra viktigt. Kontoret har nämligen haft besök av indianhövdingen Almir från Amazonas. Almir berättar hur man arbetar för att skydda regnskogen och att man genom klimatkompensation försöker hitta försörjningsmöjligheter för indianstammen Suruí.

Stammens område, som gränsar till Bolivias vildmark, har utstått ett hårt exploateringstryck sedan 60-talet. Landets ekonomiska utveckling har byggt på kortsiktiga intressen med förödande resultat för Amazonas skogar. Men Suruí-stammen försöker vända utvecklingen. Det sker genom att kombinera stammens uråldriga traditioner med den senaste tekniken. Sedan 2007 arbetar Suruí-stammen nämligen med Google Earth och kan genom mobiltelefoner och GPS-teknik kontrollera och dokumentera sin mark. Informationen laddas direkt upp till Google Earth och ger en exakt bild av vad som pågår. Almir berättar att det även har gett stora möjligheter att kommunicera indianstammens 50-åriga plan för ett hållbart skogsbruk där skogens värde är centralt.

Hela Almirs person visar en blandning av tradition och teknik. Idag, under sitt Stockholmsbesök är han klädd i tre lager tröjor. På huvudet sitter en krans av fjädrar och i knät håller han sin MacBook Air.

Precis som vi på U&W framhäver när vi pratar om våra trädplanteringsprojekt, menar Almir att klimathotet är ett problem som måste respekteras och att bevarandet av regnskog har en viktig roll för att bibehålla balansen. Det har att göra med att en femtedel av de globala utsläppen härrör från avskogning där högst tryck är på jordens regnskogar, liksom Amazonas.

Nu har stammen tagit initiativ till att använda skogen i klimatkompensationsprojekt. En certifieringsprocess och validering pågår och resultatet gör att stammen kan sälja utsläppskrediter för både bevarande av regnskog (inom ramen för REDD) och för återplantering av redan skövlad mark.

- Vi ber inte om tjänster eller bistånd, vi erbjuder en service till marknaden, säger Almir.

Inkomsten från kompensationen går till en gemensam fond som sedan läggs på hållbarhetssatsningar för stammen.

Att höra Almirs berättelse gör idén med klimatkompensations ännu mer verklig. Det står klart att kunder som väljer att klimatkompensera inte bara bidrar till en koldioxidbindning utan, som Suruí-folkets berättelse visar, framförallt ger förbättrade möjligheter för människorna att fortsätta leva i en långsiktig relation med naturen. U&W tackar för besöket och ser fram emot att inspireras av fortsatta diskussioner!

Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan höll i förra veckan ett seminarium kring ”Vägval för världens lantbruk”. Hur kan vetenskap och teknik inom jordbruket användas på bästa sätt för att minska hunger och fattigdom samt främja en rättvis och hållbar utveckling?
Att vi står inför flera globala utmaningar är helt klart. Vi har fler munnar att mätta samtidigt som tillgången på odlingsbar mark minskar. Förutom klimatrisker möter vi dessutom marknadsrisker som skapar kraftiga svängningar i matpriser.

I den tvärvetenskapliga utvärderingen IAASTD (International Assesment of Agricultural Science and Technology for Development) konstaterar forskarna att om vi fortsätter med business as usual kommer jordens befolkning inte kunna mättas under det närmaste halvseklet. Det finns fler problem med den stora produktionsökning som skett inom jordbruket under de senaste 30 åren (IAASTD). Bland annat har skörden fördelats ojämnt, medan 1 miljard människor lider av hunger, lider en annan del av fetma. De intensiva jordbruksmetoderna med bla konstbevattning och bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald och en degradering av ekosystemen, samtidigt som en stor del av lantbrukarna i fattiga länder inte ens har råd med dessa insatsvaror.

IAASTD sammanfattar att ett multifunktionellt jordbruk är en strategi för säkrare inkomster, större livsmedelssäkerhet och bättre miljö. Ett exempel på multifunktionellt jordbruk om särskilt framhålls i den svenska sammanfattningen (av LRF, Naturskyddsförening och Svenska Kyrkan) är trädjordbruk (agroforestry). Det innebär att man kombinerar träd och buskar med jordbruksgrödor. Det bidrar förutom till säkrare odlingar genom effektiv vattenanvändning och en ökad resiliens, också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Hans Herren uppmanade på seminariet till att agera nu. Vet du Hans, det är precis vad vi på U&W [you&we] gör. Vi är verksamma på en marknad som sysslar med kolbindning (koldioxid bindning). Genom våra trädplanteringsprojekt samarbetar vi med lantbrukare i fattiga länder som t ex Moçambique och Nicaragua. De får tack vare trädplanteringen en inkomst utöver den från sitt småskaliga jordbruk samtidigt som det bidrar till ett uthålligare jordbruk.

Dessutom är många av småbrukarna kvinnor och ägare av kontrakt. Våra projekt bidrar därför också till att kvinnors ställning stärks och att deras kunskap tas tillvara på. Man vet att fattigdomsbekämpning och ett hållbart lantbruk underlättas genom att satsa på kvinnor.

Visst låter det grymt? Det är det också.

Fritidsresor hade hört talas om Plan Vivo och tyckte det systemet för klimatkompensation lät bra. Som enda leverantör av projekt certifierade enligt detta system har vi nu fått Fritidsresors förtroende att leverera trädplantering enligt konceptet 5+5 som innebär att en resenär kan välja att lägga på 5 kr för en resa, vilket då går till trädplantering i samarbete med småbönder i våra olika projekt. Den andra 5-kronan ställer Fritidsresor upp med och den går till ett vatten projekt WaterAid. Den årliga klimatnyttan som resenärerna bidrar med beräknas till 5-10 000 ton CO2, något som kommer innebära viktig social nytta och att ekosystemtjänsterna stärks.
Läs pressmeddelandet.

Nu intar klimatkompenserade konsumentprodukter butikshyllan

Stora delar av näringslivet står idag utanför regelsystem för utsläpp av växthusgaser. Fler och fler företag börjar dock analysera sin påverkan på klimatet och klimatkompenserar frivilligt. Arvid Nordquist är ett av de första livsmedelsföretagen som gör det. Classic kaffe genomför omfattande trädplantering i Nicaragua och tar ett ansvar långt bortom företagets egna utsläpp från rosteri och transporter.

Läs hela pressmeddelandet

Träffade på en fransk student som är här och hjälper bönder att få igång biodling på ett sätt som skyddar skogen. Det vanliga är att man tillverkar bikupor av bark. Man skalar av barken av ett träd och för samman barken till en cylinder eller hugger ner ett träd för att tillverka en bikupa av barken. Detta vill man ändra på genom att tillhandahålla enkla lådor och ramar. Bina är vilda och man fångar dem i fångstlådor och sedan flyttar man samhällena till kuporna. Man vill också ändra på beteendet att tända eldar för att röka ut bina som är aggressiva vid honungskörd. Sådana eldar är den vanligaste orsaken till skogsbränder i Mozambique. Här finns varoa men bina har tydligen lärt sig att leva med detta kvalster som suger näring ur bina. Honungen som är flytande säljs i vattenplastflaskor, vanligtvis av barn som står utefter vägarna. Honungsodling är ett viktigt komplement för de bönder som vi samarbetar med för trädplantering. Där bina finns ökar skördar, likaom resiliens och biologisk mångfald stöds. Dessutom ger honung en viktig extrainkomst.

Vi bor på Envirotrade’s camp i Nhambita där tekniker och annan personal också bor och arbetar. Här är så varmt året runt att husen inte behöver väggar. Vi bor i tält som står under bambutak. En generator ger el och pumpar upp vatten. Generatorn kör igång kl 7 och stängs av kl 10 på kvällen, då det blir beckmörkt. Då ligger man och lyssnar på cikador och andra ovanliga ljud, men bara en kort stund eftersom de intensiva dagarna tar ut sin rätt och alla somnar sött. Vårt värdpar Jane och Allister tillsammans med Lucy som är Technical Director tar väl hand om oss och på kvällen sitter vi runt middagsbordet och samtalar och sammanfattar våra intryck innan det är dags att gå till tältet innan allt blir svart. Här finns både teve och internet som också drivs av generatorn. Kapaciteten är låg men man är inte avstängd. Mobilen funkar också. Mobiltelefon är också bland det första bönderna köper. Att ladda är ett problem, men en del bönder skaffar en solpanel och då kan grannarna komma och ladda mot en mindre betalning.

Vi har besökt skolor som får stöd av trädplanteringsprojektet. Eleverna lär sig vikten av att plantera träd och att inte elda upp halm och rester på åkrarna utan låta det kompostera och berika jorden. Problemet med eld är också att den ofta sprider sig och bränner ner stora skogsområden.
Trädplanteringsprojektet tillhandahåller trädplantor som eleverna planterar på marken runt skolorna. Dessa träd ingår sedan i den bindning av koldioxid som projektet säljer, bl a till våra kunder.
Skolan får inte betalt i pengar utan i vad de behöver. Tak över skolsalarna till exempel så att det inte regnar in. Eller som skolmaterial såsom böcker, pennor, skrivtavlor.
Det är viktigt att börja med barnen och lära ut vikten av trädplantering. Det är så förändring grundläggs, eftersom barnen kommer att lära sina föräldrar.
Vi skulle berätta om oss och om Sverige för skolbarnen. Har någon försökt förklara vad snö är för någon som inte har minsta föreställning om vad det är? Nåja, vi gjorde vårt bästa och delade också ut uppblåsbara jordglobar, pennor och skrivpapper som vi hade med oss. Barnen ställde upp sig för fotografering och skrattade ihjäl sig när de såg sig själva i kameran.

Jenny från U&W [you&we] syns till vänster och Emma från Arla till höger.

Tillsammans med min kollega Jenny och våra kunder Kristina från Antalis och Emma från Arla har vi anlänt till Mocambique för en veckolång studie- och fältresa. Vi reser runt på landsbygden och besöker bönder som planterar träd för våra kunders räkning. Det är hett och fuktigt, vi svettas och söker skugga, men är nyfikna och ställer massor av frågor. Ett antal av de byar vi besökt under dagen utför trädplantering just för Arlas räkning, så ni kan föreställa er att Emma har tagit massor av foton. Vi har också hunnit få en första presentation av Plan Vivo-metoden av Lucy Goodman som är Technical Director hos Envirotrade, alltså den organisation som vi slutar avtal med och som utbildar bönderna som deltar i trädplantering. Nya rapporter följer, bl a från besök i lokala skolor där vi ska försöka förklara vad snö och is är. En utmaning!

Vår tisdagsmorgon startade med ett frukostseminarium på kontoret. André Gonçalves, forskare från Brasilien, berättade om många års arbete med agroforestry i samarbete med småbrukare i södra och centrala Brasilien. Mot bakgrund av avskogning för monokulturer och köttdjursuppfödning, som är skrämmande både i takt och i omfattning, presenterade André en hoppingivande bild av ett av alternativen.

Forskningsstudier som jämför agroforestrygårdar med skolexempel på de bästa konventionella gårdarna i regionen visar att agroforestrysystemen ger en ökad resiliens både ekologiskt och ekonomiskt. Lantbrukare vittnar om att de klarar extrema väderfenomen som orkaner bättre. Om vissa grödor drabbas av sjukdomar eller angrepp gör den biologiska mångfalden i systemet att den ekonomiska effekten på den enskilde lantbrukarens ekonomi blir mindre än i en konventionell odling.

Medan konventionell monokultur i princip endast producerar den gröda som skördas och säljs, så närmar sig agroforestrygårdarna de naturliga ekosystemen och producerar, utöver de grödor som ger lantbrukaren en inkomst och oss andra föda på bordet, en rad viktiga ekosystemtjänster. Dessa ekosystemtjänster, som pollinering, reglering av vattenflöden, rening av luft, reglering av klimatet, reglering av sjukdomar, skadedjur m.m., är i grunden basen för vår välfärd. Energibalansen i agroforestrysystemen är också betydligt bättre, med ett en energioutput på drygt 18 gånger input (mot drygt 4 i de konventionella systemen).

Våra Plan Vivo-certifierade klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i Mexiko, Uganda, Moçambique och Nicaragua är agroforestryprojekt. Morgonens seminarium förstärkte ytterligare vår övertygelse om de ekologiska och sociala mervärdena i sådana satsningar. Vi ser fram emot att kunna bistå Centro Ecológico med partners att kunna erbjuda klimatkompensation.

Nu har Zeromission glädjen att få arbeta med ett nytt kompensationsprojekt i Nicaragua.
Projektet fokuserar på återplantering av skog och skogsjordbruk för att skapa ekonomisk utveckling i Nicaragua samtidigt som man bekämpar klimatförändringar och förbättrar den biologiska mångfalden. Genom sammanslagning av brukarnas småskaliga mark ansluter projektet dem till en internationell marknad. Trädplantering skapar nya ekonomiska möjligheter genom diversifiering av inkomst och ett motståndskraftigare jordbruk.

Nicaragua är det näst fattigaste landet på västra halvklotet och har upplevt en av den värsta avskogningen i regionen. Årtionden av destruktiv markanvändning och överexploatering har lett till improduktiva jordar för traditionella jordbruksmetoder och djurhållning. San Juan de Limay, Esteli ligger i norra Nicaragua nära gränsen mot Honduras.

Till skillnad ifrån många andra fattiga områden med hög avskogningen, har Nicaragua en relativt låg befolkningstäthet och en hel del av marken är underutnyttjade Dessutom skapar den låga höjden och närheten till ekvatorn goda villkor för träd som växer upp till tio gånger snabbare än i de nordliga länderna.
Genom fotosyntesen är träd ett av det mest effektiva sätt att undanröja koldioxid från atmosfären. Hållbart förvaltade skogar förbättrar dessutom vatten- och jordkvaliteten, djurs naturliga livsmiljöer och livet för människor som lever omkring dem.