U&W [you and we] Blogg

Det har varit en händelserik dag för San Juan de Limay, då samhället gästats av ytterligare 14 svenskar. Arvid Nordquists kunder bestående av vendingföretag som Beans, Job meal, Mat på jobbet och Smiling faces med flera, kom nämligen på besök. Genom att ha presterat väl i en säljtävling har deltagarna vunnit en resa till landet där allt Arvid Nordquists kaffe klimatkompenseras.

Kahlil Baker på Taking Root och vi på U&We tog emot gästerna på Taking Roots kontor. Förmiddagen inleddes med en introduktion och genomgång av trädplanteringsprojektet, följt av ett besök hos Plan Vivo-bonden Ernesto.

-Problematiken, berättar Kahlil Baker för besökarna, är att 17 % av de globala växthusgasutsläppen kommer från avskogning, alltså mer än de globala transporterna tillsammans.

Här i Nicaragua beror avskogning främst på att man vill använda marken till bete och djurhållning. Människorna har inte verktyg och maskiner för att bruka sin jord, istället planterar man någon hektar med grödor och låter djuren beta på övrig mark. Det sätter ett ständigt tryck på marken och låter inga träd växa upp på nytt.

-Taking Root behövde utforma ett system som manövrerar människornas behov av avskogning. Träden behöver ses som en del av produktionen istället för något som är i vägen för den, menar han.

Kahlil och hans tekniska medarbetare Dave och Jean-Simon på Taking Root beskriver hur man med hjälp av GPS, satellitbilder och GIS (geografiska informationssystem) har skapat en databas och metod som hjälper till att planera logistiken, mäta kolbindningen samt att följa upp trädens tillväxt. Deras arbete är avancerat och högteknologiskt. Jag överhör en kommentar från en av deltagarna: ”Oj, det är lite mer jobb än att bara gå ut och plantera träd!”.

Det är dagens insikt. Att plantera ett träd i sig är lätt och kostar inte mer än ca 50 öre. Det som däremot kostar är allt arbete runt om, vilket Taking Root beskriver för oss med ord och bilder. Att säkerställa att trädet får stå kvar. Att man kan mäta och följa upp hur det växer och sköts. Att staket sätts upp och att plantskolor startas. Att nya träd av rätt art återplanteras om plantor har dött eller gallrats bort. Att bönderna får betalt för sitt arbete. All planering och logistik och allt som bidrar till en beteendeförändring hos bönderna som gör trädplanteringen LÅNGSIKTIG. Deras arbete är imponerande!

När presentationen är över åker vi och besöker Plan Vivo-bonden Ernesto.

Ernesto är en kortvuxen äldre man, med den typiska cowboyhatten på huvudet och en machete i handen.  Han berättar att han har åtta barn, men hans fru har gått bort.

Träden han planterat är endast åtta månader gamla och de snabbväxande arterna har redan hunnit bli över en meter höga, medan ädelträden som mahogny enbart nått några decimeters höjd.

- Om ett tag, berättar Ernesto, kommer jag att plantera lök under träden för att få en extra gröda i dess skugga.

Anledningen att han ville gå med i projektet var kort och koncist:

- Jag gillar träd och när Taking Root frågade om jag vill vara med sa jag ja”.

Ernesto är nog projektets mest fotograferade bonde då deltagarna ivrigt följer honom med sina kameror. När besöket är över tackar vi Ernesto och framförallt Taking Root som har tagit fantastiskt väl hand om oss sedan vi kom till San Jose de Limay. Ytterligare 14 besökare, svenska säljare och säljchefer åker vidare med personliga intryck om vad det klimatkompenserade kaffet innebär i praktiken.

Nu övergår vår fortsätta resa till Nicaraguas kafferegioner med Arvid Nordquist som vägledare. Sebilder på vår facebooksida.

//Johanna

Med anledning av Johannas och Mårtens pågående besök hos vårt trädplanteringsprojekt i Nicaragua finns det anledning att tala om trädplantering som vi inte gillar.

Allt mer aktualiseras frågan om ’land grabbing’, dvs att avtal skrivs med lokalsamhällen om att få tillgång till deras mark. Motivet är att använda marken för livsmedelsproduktion, majs, soja etc, eller trädplantering, där träden ska användas till pappersmassa eller säljas ’carbon credits’.
Det är företag, investerare och även NGOs som ligger bakom. Det som händer är att man röjer av den mark man kontrakterat, vanligtvis stora arealer. Många problem uppstår i samband med detta som motiverar uttrycket ’land grabbing’. Den lokala motparten kan inte avtalsjuridik och förstår inte vad de skriver på. Det finns exempel på att avtal skrivs på engelska eller spanska som motparten inte talar. Ett annat är att det erbjuds arbetstillfällen, men det visar sig i många fall att detta gäller endast inledningsvis. Andra problem är att man kontrakterat bort mark man använt för lokal livsmedelsförsörjning. Om det sedan visar sig att löftet inte stämmer att man ska få det gott ställt och inte behöver odla sin egen mat utan kan köpa den blir det katastrof. Anläggningen av trädplantager, vanligtvis monikulturer med eucalyptus eller andra snabbväxande arter, minskar biologisk mångfald. Eucalyptus är också vattenkrävande vilket leder till vattenbrist.
En film har gjorts från Mozambique som visar hur illa det kan gå. Det är en investeringsfond som heter Global Solidarity Forest Fund som tråkigt nog även  Svenska Lutherhjälpen, dvs Svenska kyrkan, investerat i, som anlagt en eucalyptursplantage som är den sort av trädplantering vi ogillar.
Våra Plan Vivo-projekt, som också finns i Mozambique, görs i samarbete med bönderna och på deras villkor. Där tillåts inte Eucalyptus utan endast lokala trädsorter. //Göran

Ecologistic Award 2011 går till Sveriges första och hittills enda klimatneutrala destination, Sigtuna. Ett samarbete mellan hotell- och konferensanläggningarna, Stockholm Arlanda Airport och Destination Sigtuna. Sedan 2009 har de arbetat tillsammans för att skapa en hållbar utveckling i destinationen, men redan innan dess arbetade flertalet hotellanläggningar, var för sig, med miljö- och hållbarhetsfrågor.

Juryn för Ecologistic Award skriver bland annat i sin prismotivering att pristagarna uppfyller samtliga kriterier och att de med sitt samarbete har visat på ett nytänkande inom miljöområdet. Trots att de är konkurrenter har de genom sin samverkan fokuserat på miljöförbättringar och tillsammans nått goda resultat.

I år arrangeras också för första gången Gröna November då destinationen uppmärksammar sitt miljöarbete lite extra. Sigtunastiftelsen kör t.ex Meat free Thursday under november. Som en del av Gröna November planterar de 1000 träd i Moçambique och Uganda. Vi är stolta och glada över att vara samarbetspartner med Destination Sigtuna.

Är det någon som sett senaste ICA-reklamfilmen? Butiksföreståndaren står och håller ett lödigt tal om hållbarhet, att träden och bäckarna försvinner, att man ska värna om naturen och planeten. Medarbetarna applåderar men kunderna tycks inte bry sig. Så säger han:” Nåja, vi kör plan B i stället”. Plan B står för business as usual, att enbart tänka på det kortsiktiga ekonomiska resultatet. Vad är det Stig vill säga? Att hållbarhet bara är trams? Filmen slutar med budskapet: ”Nu sänker ICA priserna på I love Eco”. Är det utförsäljning, eftersom ICA inte längre tror på dessa produkter. Av den glada musiken att döma ska dock tittaren dra en annan slutsats.

Filmen är en släng åt Marks&Spencer som presenterar sina jätteambitioner inom hållbarhet och klimat så här. ”Plan A, because there is no Plan B”. De menar att det är ett krav för företagets överlevnad att satsa på hållbarhet, något annat alternativ finns inte.
Hur skulle det vara att Stig i nästa film säger att allt går ut på att tjäna pengar och utarma jorden, då ingen gillar det byter han fot och säger: ”Nåja, då räddar vi väl planeten i stället”, varpå kunderna slänger varukorgar och rusar fram och hissar honom? Och slutbudskapet är: ”Nu klimatkompenserar ICA alla I love Eco-produkter genom att plantera träd – för vi bryr oss”.

Träffade på en fransk student som är här och hjälper bönder att få igång biodling på ett sätt som skyddar skogen. Det vanliga är att man tillverkar bikupor av bark. Man skalar av barken av ett träd och för samman barken till en cylinder eller hugger ner ett träd för att tillverka en bikupa av barken. Detta vill man ändra på genom att tillhandahålla enkla lådor och ramar. Bina är vilda och man fångar dem i fångstlådor och sedan flyttar man samhällena till kuporna. Man vill också ändra på beteendet att tända eldar för att röka ut bina som är aggressiva vid honungskörd. Sådana eldar är den vanligaste orsaken till skogsbränder i Mozambique. Här finns varoa men bina har tydligen lärt sig att leva med detta kvalster som suger näring ur bina. Honungen som är flytande säljs i vattenplastflaskor, vanligtvis av barn som står utefter vägarna. Honungsodling är ett viktigt komplement för de bönder som vi samarbetar med för trädplantering. Där bina finns ökar skördar, likaom resiliens och biologisk mångfald stöds. Dessutom ger honung en viktig extrainkomst.

Vi bor på Envirotrade’s camp i Nhambita där tekniker och annan personal också bor och arbetar. Här är så varmt året runt att husen inte behöver väggar. Vi bor i tält som står under bambutak. En generator ger el och pumpar upp vatten. Generatorn kör igång kl 7 och stängs av kl 10 på kvällen, då det blir beckmörkt. Då ligger man och lyssnar på cikador och andra ovanliga ljud, men bara en kort stund eftersom de intensiva dagarna tar ut sin rätt och alla somnar sött. Vårt värdpar Jane och Allister tillsammans med Lucy som är Technical Director tar väl hand om oss och på kvällen sitter vi runt middagsbordet och samtalar och sammanfattar våra intryck innan det är dags att gå till tältet innan allt blir svart. Här finns både teve och internet som också drivs av generatorn. Kapaciteten är låg men man är inte avstängd. Mobilen funkar också. Mobiltelefon är också bland det första bönderna köper. Att ladda är ett problem, men en del bönder skaffar en solpanel och då kan grannarna komma och ladda mot en mindre betalning.

Vår tisdagsmorgon startade med ett frukostseminarium på kontoret. André Gonçalves, forskare från Brasilien, berättade om många års arbete med agroforestry i samarbete med småbrukare i södra och centrala Brasilien. Mot bakgrund av avskogning för monokulturer och köttdjursuppfödning, som är skrämmande både i takt och i omfattning, presenterade André en hoppingivande bild av ett av alternativen.

Forskningsstudier som jämför agroforestrygårdar med skolexempel på de bästa konventionella gårdarna i regionen visar att agroforestrysystemen ger en ökad resiliens både ekologiskt och ekonomiskt. Lantbrukare vittnar om att de klarar extrema väderfenomen som orkaner bättre. Om vissa grödor drabbas av sjukdomar eller angrepp gör den biologiska mångfalden i systemet att den ekonomiska effekten på den enskilde lantbrukarens ekonomi blir mindre än i en konventionell odling.

Medan konventionell monokultur i princip endast producerar den gröda som skördas och säljs, så närmar sig agroforestrygårdarna de naturliga ekosystemen och producerar, utöver de grödor som ger lantbrukaren en inkomst och oss andra föda på bordet, en rad viktiga ekosystemtjänster. Dessa ekosystemtjänster, som pollinering, reglering av vattenflöden, rening av luft, reglering av klimatet, reglering av sjukdomar, skadedjur m.m., är i grunden basen för vår välfärd. Energibalansen i agroforestrysystemen är också betydligt bättre, med ett en energioutput på drygt 18 gånger input (mot drygt 4 i de konventionella systemen).

Våra Plan Vivo-certifierade klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i Mexiko, Uganda, Moçambique och Nicaragua är agroforestryprojekt. Morgonens seminarium förstärkte ytterligare vår övertygelse om de ekologiska och sociala mervärdena i sådana satsningar. Vi ser fram emot att kunna bistå Centro Ecológico med partners att kunna erbjuda klimatkompensation.

Allt mer landområden används för jordbruk. Mark tas i anspråk som tidigare var gräsmark, savann eller skog, dvs bevuxen. Resultatet är jorderosion, när vatten och vind kommer åt jorden, att det tunna mullager som omger jordklotet uttunnas och att öknar breder ut sig. Att mark betas för hårt ger samma effekt; markvegetationen försvinner och jordlagret blir åtkomligt för erosion. I Kina har på femtio år 24 000 byar övergetts pga sand. I USA har prärierna plogats upp vilket till och från resulterar i stora stoftmoln. I forna Sovjet plogades en gräsbevuxen yta upp stor som Australiens och Kanadas sammanlagda veteodlingsmark. Det har lett till jättelika stoftmoln och ekologisk katastrof. Avkastningen på marken har minskat dramatiskt. Nästa land på tur är Brasilien. Tidigare regnskog riskerar att bli savann eller i värst fall öken.
Människan är beroende av bördig jord. Jordens hälsa hänger ihop med människans hälsa. Lester Brown, tidigare chef för Worldwatch Institute, har skrivit boken Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization, där han tar upp frågan om Peak Soil och hur jordbruksmark kan konserveras och restaureras. Bördig mark är en ekosystemtjänst som vi är beroende av men kanske inte alltid tänker på. För livsmedelsföretag är detta dock en riskfaktor som måste tas in i affärsstrategin.
Själva medverkar vi med att erbjuda företag att klimatkompensera genom trädplantering.

Mitt i eländet med rapporter om att detta är USAs största miljökatatrof och att oljefontänen sprutar ut dubbelt så mycket som man tidigare trott frodas humorn. Senast en film från BPs huvudkontor som jag skrattade rått åt.

De trädplanterande bönder från Mocambique och Ugada som vi samarbetar med berättade under sitt besök om den tveksamhet som måste övervinnas innan bönderna går med i projekten. En av dem berättade: ”Nu har vi förstått att ni inte kommer att ta vår mark när träden växt upp och ni kommer inte att komma och ta träden som vi sköter, men hur ska ni kunna ta hem kolet som finns i träden som ni betalt för?”
Trots sådana farhågor står nu afrikanska bönder på kö för att få vara med i projekten. Redan är flera tusen engagerade. Fler koldioxidkunder behövs här hemma för att dessa bönder ska få det ekonomiskt bättre.

Plantskola