U&W [you and we] Blogg

Ja, då blev det en överenskommelse till sist efter långa nattmanglingar på övertid, men det satt hårt åt. Resultatet är fyllt med kompromisser för att de motspänstiga nationerna skulle kunna gå med. Kyotoprotokollet får en förlängning. Men det ställer inte större krav utöver det som undertecknade länder redan beslutat om som nationella mål. Ett avtal som binder alla länder från 2020 kompromissades fram med där finns inga utsläppsmål angivna. Och 2020 ligger långt fram. Den gröna klimatfonden beslutades också, den fond som ska spara skogarna från att huggas ner, men där återstår frågan hur den ska finansieras.

Lyssna på EUs presskonferens från Durban efter att beslutet fattats.

Enligt SvD säger miljöminister Lena Ek att  värdarna använde en dialogteknik hämtad från de sydafrikanska byråden, vilken gett resultat. Indaba kallas tekniken som betyder möte eller samling.

Det talas i klimatsammanhang om ”decoupling”, dvs att ekonomin växer utan att utsläppen gör det. En annan decoupling kan vi nu konstatera. Det är att det politiska klimatbeslutet på intet sätt kopplar till den vetenskapliga realiteten. Klimatvetenskapens varningar har inte fått genomslag. Durbanpaketet, som det kallas, kommer inte att göra att temperaturhöjningen på jorden hålls inom plus två grader.
Inför nationers oförmåga att inom FN-systemet fatta de nödvändiga besluten för jordens framtid kan andra träda fram? Kan näringslivet driva på? Kommer EU att bli ett föredöme? Kan enskilda stater, deltstater, städer och kommuner sätta egna nödvändiga mål? Kommer politiska partier att fånga upp medborgarnas oro? Ett önskescenario är, eftersom FN inte klarar vår framtid, att insikten nu sprids att alla på alla nivåer måste vara med att ta ansvar.

//Göran

Förra veckan pratades det mycket om mat – i bloggar, i dagstidningar och på tv. Och nu menar jag inte i matlagningsprogram eller för lansering av nya kokböcker inför julen. Nej, diskussionen handlar om vår köttkonsumtion. Om att äta eller inte äta kött eller att helt enkelt äta ”lagom” med kött. ”Lagom” är enligt australiensisk forskning ungefär tio salamiskivor (80-85 gram var tredje dag) om dagen, om klimatutsläppen från köttproduktion ska stabiliseras till år 2050. I söndags gav LRF med en debattartikel i SvD ett annat perspektiv. Enligt LRF är ”köttfria måndagar inte lösningen på klimatfrågan”. I stället ska vi satsa på kött producerat i Sverige, eftersom svensk kött enligt Helena Jonsson är bland det mest klimatsmarta i världen. På Agenda i SVT gavs ännu ett annat perspektiv på hur vi kan äta. Där diskuterades menyer i form av syrsor och larver som en alternativ lösning på världens matbrist. När sju miljarder människor ska ha mat på bordet kanske köttfärslimpan måste drygas ut med proteinrika insekter? Enligt Marcel Dicke motsvarar ett kilo insekter ungefär tio varmkorvar eller sex Big Mac.

Ett annat alternativ, som personligen känns lite mer lockande än att äta insekter, är att sluta äta kött som en häst och i stället börja äta som en gorilla…

Just idag måndagen 31 oktober 2011 gick jordens befolkning igenom 7 miljardersvallen. Många munnar att mätta. Många går redan hungriga.

Vi har hört på nyheterna att under sommarperioderna de senaste åren både nordostpassagen och nordvästpassagen varit öppen för sjöfart utan att isbrytare behövts. Men vad är det ett tecken på? Jo, att de arktiska isarna drar sig tillbaka. Klimatforskarna har skapat modeller som mäter tjocklek och utbredning, dvs volymen av de arktiska isarna. Medelsiffran för augusti 2011 visar en minskning med 62 % jämfört med mätdata under tiden 1979 – 2010. Isarnas volym är en god indikator på klimatförändringen. Siffrorna är dramatiska. Jorden befinner sig på tunna is. Vad mer är, när istäcket försvinner minskar jordens förmåga att reflektera tillbaka inkommande solstrålning vilket ytterligare accelererar  temperaturökningen på jorden.

Carl-Henric Svanberg, nuvarande styrelseordförande hos BP har gett en av fåtaliga intervjuer. Han har ju varit återhållsam efter ”small people”.

Han överraskar dock igen med nya grodor och en feghet att ta ställning och man börjar undra om han gör vad som helst för pengar. Han vill inte uttala sig om Libyen och han tycker att jorden nog klarar ett par graders temperaturökning.

Lätt att säga med 600 miljoner på banken. Klimateffekterna kan han väl bara ta en privatjet och flyga iväg ifrån – en sällsynt cynisk inställning. Nej – han är definitivt inte smartare än en femteklassare.

Ensam på kontoret denna regniga fredag muntrar jag upp mig med godisprovning! Inför gårdagens besök från Brasilien köptes Ekorrens fyra olika godispåsar in. Igår kväll lånades lokalen av bostadrättsföreningen i huset och kvar står en skål med Eldorados gelehallon och godismix med bl.a. sega råttor.

Geléhallonen smakar mest sött, aromämnena ger ingen upplevelse av hallon… När jag därefter provar Vilda bär med smak av blåbär, lingon och havtorn blir smakskillnaden stor. Havtorn är bäst, underbart sötsyrlig orange godisbit. Smakar det så kostar det, helt enkelt.

Fler borde prova och flytta handen i hyllan. Ekorrens godis finns både på ICA & Coop, hos medvetna handlare som vill erbjuda mer än det traditionella artificiella smågodiset. Konstigt är det också att det schyssta godiset på påsen måste informera om allt den inte innehåller – ”Inga konstgjorda färg- och smakämnen. Inga syntetiska sötnings- och konserveringsmedel.” Vad innehåller vanligt godis egentligen?

Nyligen gjordes dessutom en studie om godisets klimatpåverkan av SIK, Institutet för Livsmedel & Bioteknik, på uppdrag av Livsmedelsverket som kan laddas ned här. Där framkom att skumgodiset klimatpåverkan var lika stor som en portion fläskkött!

Undrar vad en studie på ekologiskt godis, chips & läsk skulle visa för klimatutsläpp?

Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman har en intressant artikel i New York Times om orsaken till de kraftigt stigande livsmedelspriserna i världen. Bland annat har råvarupriset på vete fördubblats på kort tid. De som drabbas är de fattiga i världen. Han pekar på att en grund för det som händer i länderna i Nordafrika är just stigande matpriser.
Han kopplar prisökningen med de extrema väderförhållanden som ägt runt på olika håll – värmeböljan i Ryssland i somras, översvämningarna i Australien, torka i Brasilien. Hans slutsats är att det inte går att förklara enskilda sådana händelser med klimatförändring, men han menar att när de läggs ihop tecknar sig ett mönster, ett första smakprov på de ekonomiska och politiska störningar som kommer att inträffa i en allt varmare värld.

Det blev ett avtal i Cancún, men det satt långt inne och det är långt ifrån 2°-målet. Bolivia och några andra länder krävde längre gående åtaganden men blev i slutrundan överkörda. Japan, Ryssland och Kanada gav med sig när det gällde kraven att inte förnya Kyotoprotokollet efter 2012. Kina gick med på att tillåta inspektion av deras klimatåtgärder, vilket var ett krav främst från USA. Här har Kina mjukat upp sedan Köpenhamn. Överenskommelser betyder att den FN-ledda processen inte är död.
Miljöorganisationer var dock bekymrade. Friends of the Earth menar att överenskommelsen bäddar för en temperaturökning av 5°.

Ett resultat är att näringslivet kan utgå från att det kommer att vara ett politiskt tryck att minska utsläppen. Det går alltså inte längre att använda metoden vänta och se.

Något som vi glädjer oss åt är att man nådde en överenskommelse när det gäller skogen. Avskogning står för 20 procent av utsläppen. Länder som undviker emissioner genom förhindrad avskogning i tropikerna ska få betalt för denna insats. Åtgärder för att minska avskogning och plantera ny skog, är bland de mest kostnadseffektiva investeringarna för att minska utsläppen. Genom att dessa åtgärder räknas som carbon ceredits kommer näringslivet att kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i form av klimatkompensation.

UN World Food Progamme provar en annorlunda metod för att väcka engagemang för världens fattiga. De har ett frågeformulär om ordku nskap där de åtar sig att donera 10 riskorn för varje fråga som du besvarar korrekt. Det finns också en test på hur mycket du vet om hunger..

Kor, grisar och får upptar 2/3 av all jordbruksmark i världen och orsakar 20 % av växthusgaserna. För 20 år sedan åt vi 20 kg kött, nu 50 kg, om 20 år 80 kg. Befolkningen ökar från 6 miljoner till 9 år 2050. Den ekvationen går inte ihop. Det är uppenbart att köttätandet måste minska. Det säger också FN. Men vad ska då ligga på tallrikarna? FAO överväger att ta fram ett policydokument som går ut på att vi ska äta insekter. Det gör man redan runt om i världen men inte i väst. Antagligen är det ett psykologiskt motstånd mot allt som kryper och krälar. Men det finns fördelar med insekter ur näringssynpunkt. De innehåller höga halter av protein, vitaminer och mineraler. Maskar och gräshoppor släpper ut 10 gånger mindre metan än boskap. Långt mindre med nitrösa gaser och ammoniak. Och de omvandlar växtmaterial till protein på ett energieffektivt sätt. FAO har satt upp en försöksanläggning i Laos för gräshoppsodling. Gräshoppor kan vara ett sätt att möta kalciumbristen hos befolkning i asiatiska länder, eftersom de inte kan dricka mjölk på grund av laktosintolerans. Insekter kan också vara ett sätt att skydda skogar eftersom de naturligt lever där. Alltså en ny inkomstkälla i stället för att kapa träden. Insekter kan också användas vid kycklinguppfödning och fiskodling. Kanske den slutliga lösningen på problemet med mördarsniglar är att äta upp dem?
Det är alltså dags för svenska kocklandslaget och matlagningsprogrammen på teve att presentera nya kulinariska anrättningar och vända våra negativa attityder. Jag känner att jag har en del problem med mina egna känslor. Alltsedan en grabb åt daggmaskar för att imponera på oss småpojkar.