U&W [you and we] Blogg

Vi har gjort ett lärorikt besök i Gorongosa National Park och gjort en walking safari. Regnet stod som spön i backen hela natten och morgonen. Men när det var dags att vandra blev det uppehåll. Vår guide Rob berättade om fjärilar, spindlar, småkryp, fåglar, ägg, visade krokodilspår, elefantbajs, berättade om hur olika växter hjälper varandra och samverkar med olika insekter och växter som används av människor för olika ändamål. Vi såg inga elefanter och lejon men fick ut mycket av vandringen. För säkerhets skull gick det en vakt allra först men den elefantstudsare över axeln och sist gick en annan vakt och hade koll bakåt. Rob har en camp med ekologiskt stuk i mitten av parken med fem tält och en träkoja, två sängar i varje tält, väggarna bestod av myggnät. Gorogosa blev hårt utnyttjat under inbördeskriget och nu försöker man återställa den biologiska mångfalden genom att införa djur och växter som hör hemma där men som försvann.
Vårt trädprojekt ligger som en buffert utanför parken. Man kallar det en ’human fence’. Genom att de som bor där får försörjning genom trädplantering och bevarande av skog minskar deras behov att gå in i parken för att tjuvskjuta, hugga ner träd eller plocka ut ved. Projektet får därmed utöver klimatnyttan en stor positiv effekt på bevarandet av biologisk mångfald. Genom försiktig ekoturism av den sorten som Rob bedriver skapas också lokal försörjning.

Genom att använda Google Earth kan man stoppa tjuvskyttar. När de tänder en eld för att laga matsyns röken via satellit och parkpolisen kan gripa dem. Man sätter kragar på djur så att man kan följa deras rörelser via satellit. En elefant blev kvar på samma ställe i två dagar vilket indikerade att den blivit skjuten. Men innan polisen hann in i skogen fick man en ny signal att elefanten var i Beira ( en stad vid kusten ). Man fångade in signalen och förstorade bilden så att man såg huset där signalen kom från. Sedan skickade man dit polisen. Då hade tjuvskyttarna huggit av fötterna (gör man bordsben av), svansen, snabeln och betarna. Tjuvskytte ger lågt straff men illegalt innehav av vapen ger rejält straff.

Vi bor på Envirotrade’s camp i Nhambita där tekniker och annan personal också bor och arbetar. Här är så varmt året runt att husen inte behöver väggar. Vi bor i tält som står under bambutak. En generator ger el och pumpar upp vatten. Generatorn kör igång kl 7 och stängs av kl 10 på kvällen, då det blir beckmörkt. Då ligger man och lyssnar på cikador och andra ovanliga ljud, men bara en kort stund eftersom de intensiva dagarna tar ut sin rätt och alla somnar sött. Vårt värdpar Jane och Allister tillsammans med Lucy som är Technical Director tar väl hand om oss och på kvällen sitter vi runt middagsbordet och samtalar och sammanfattar våra intryck innan det är dags att gå till tältet innan allt blir svart. Här finns både teve och internet som också drivs av generatorn. Kapaciteten är låg men man är inte avstängd. Mobilen funkar också. Mobiltelefon är också bland det första bönderna köper. Att ladda är ett problem, men en del bönder skaffar en solpanel och då kan grannarna komma och ladda mot en mindre betalning.

Samtidigt som FN gör 2011 till det Internationella Skogsåret uppmärksammar Conservation International, CI, att skogsekosystemen är nära en kollaps. CI understryker vikten av att öka skyddet av skogar på grund av deras oerhörda betydelse för bevarandet av biologisk mångfald, klimatstabilisering och ekonomisk utveckling

CI som arbetar i över 30 länder pekar ut de tio mest hotade skogbeklädda områdena. Dessa skogar har redan förlorat 90 % eller mer av sina  ursprungliga livsmiljöer och alla hyser minst 1500 endemiska värden (arter som inte finns någon annanstans i världen). Dessutom stödjer dessa skogar potentiellt nära en miljard människor med de naturresurser som skogsekosystemen producerar.
Två av de tio mest hotade områdena finns i kustskogarna och i Afromontane, Östafrika. Afromontane omfattar flera vitt spridda men biogeografiskt liknande bergskedjor från Saudiarabien och Jemen i norr till Zimbabwe i söder. Kustskogarna finns längs kusten från Somalia ner till Mocambique.
Här finns också två av våra kompensationsprojekt som förutom att verka för en förbättrad livssituationen för fattiga småbönder dessutom stöttar återplantering av skog som förbättrar den biologiska mångfalden.

Afromontane
Afromontane hyser några av världens mest extraordinära sjöar som tillsammans är hem till 617 endemiska fiskarter. I området finns Bushenyi, Uganda, där vi har ett kompensationsprojekt. Som i många andra tropiska områden hotas Ugandas skogar av avskogning på grund av jordbrukets expansion. Projektets främsta mål är därför att, genom de pengar som genereras via klimatkompensation, förbättra inkomstsituationen för fattiga småbönder. Målet är också att bidra till den biologiska mångfalden genom användandet av inhemska arter, öka kunskapen om klimatrelaterade frågor samt bidra med assistans och teknisk support för att bönderna ska komma in på marknader för exempelvis timmer, biobränslen, frukt och djurfoder.

Kustskogarna i Östra Afrika
På grund av dålig jordkvalitet och ökad befolkning som livnär sig på jordbruk och kommersiella jordbruk tas mer och mer av regionens skogar i anspråk. I dagsläget finns endast 10 procent av den ursprungliga skogen kvar. Trots att det bara är fragment kvar av den ursprungliga skogen återfinns dock anmärkningsvärda nivåer av biologisk mångfald.
Här finns Nationalparken Gorongosa i Mozambique. Området har länge varit utsatt för avskogning och skövling på grund av de flyktingströmmar och bosättningar som orsakades av inbördeskriget. Vårt kompensationsprojekt har som mål att vända den negativa trenden. Tillsammans med lokalinvånarna som lever intill nationalparken, utvecklas och implementeras en affärsmodell för ett hållbart skogsbruk. Skogsjordbruk är en kombination jord-och skogsbruk, det vill säga odling av grödor med träd och buskar. Denna teknik skapar bättre produktiva jordar och främjar den biologisk mångfald.

Idag har vi haft två aktiviteter med våra afrikanska gäster. Dels ett möte med Map Sverige och deras kunder (som erbjuds klimatkompenserade pappersprodukter) och dels ZeroMission Forum för vårt eget nätverk.
Det som blir tydligt är att de bönder som deltar i projekten i Uganda och Mocambique får det bättre ekonomiskt. Man kan köpa djur och förbättra sina hus. Vår bonde från Mocambique använde sin första betalning av ”Carbon money ” att betala hemgift, så att han kunde gifta sig. De visade bilder på skolor som byggs, skolbarn fått datorer. Dessutom levererar projekten viktiga ekosystemtjänster utöver klimatkompensationen såsom vattenrening, vattenhållning, minskad erosion, biologisk mångfald, mindre slitage på skyddsvärda naturskogar. Det var tydligt att många som lyssnade fastnade för att trädplantering är ett sätt att betala tillbaka för de resursuttag vi gör från skog och mark. Genom att plantera träd ger man tillbaka och på så vis sluts cirkeln. Samtidigt som man tillgodoräknar sig den kolbinding som träden åstadkommer. Att höra böndernas berättelser ger oss ännu mer energi att skapa affärsrelationer med dessa lokalsamhällen och bönder.

U&W [you&we] har besök av bönder från Afrika som deltar i trädplanteringsprojekten som binder koldioxid. Vår kund Arla Foods, som klimatkompenserar Yoggi Yalla-dryckerna, arrangerade igår ett besökt hos en svensk bonde, tillika ekologisk, Elin Rydström på Lövö Prästgård. Att en svensk ko producerar 40 l mjölk om dagen förvånade, när en ko i Uganda ger 2 liter. Hållbarhet blev ett tema i samtalen. I Afrika är hållbart jordbruk en nödvändighet för att överleva. Vi har inte fått kniven på strupen ännu. Där är kemikalier alltför dyra. Insekter och sjukdomar måste hanteras med mångfald, ”companion planting” och biologiska metoder. Kväve måste tillföras genom träd och växter. I våra projekt tillämpas inte längre ”slach and burn”. I stället får bönderna hjälp att inkludera trädplantering i jordbruket, vilket ger ved till matlagning, timmer och brädor och medicin från bark, liksom honung. Och också ”carbon money”.

”Så här mjölkar vi.”

Elin Rydström med långväga besökare.

En annorlunda och oförglömlig afton bjöd konstnärskooperativet Candyland oss på i torsdagseftermiddag och kväll då U&W [you&we] firade 15 år som miljökonsult. Vi har sedan start haft en förkärlek till kameler, starka värderingar och lärande resor med naturmöten. Allt detta lyckades Candycrew fånga in och mer därtill på den CandyTour som vi fick vara med om.

Alla ni som av olika skäl inte var med kommer så småningom att få se filmen. Men jag bjuder på en bild från båtturen med CandyLine över till Hammarby Sjöstad. Redan nu finns en filmsnutt på Facebook från nedslaget i Ältaskogen.

På bilden ses vår reseledare Silvia som sålde tax-free under båtfärden. Ord som pantomim och äventyrsbanan har fått ny innebörd och känslan för vad som är dikt och verklighet har suddats ut. Ett tack från en av våra gäster:

”Stort tack för en fantastisk upplevelse! Skön blandning av känslor som lämnade djupa intryck!” Martin Schmidt, Serious Nature

Jag vill också passa på att tacka våra kunder som bidragit till innehåll i matlådor och Beauty Free på bussen, kaffemuggar under buffén samt frukostbidrag till dagen efter. Tack Arla Foods, Coop, DUNI, Max, Sackeus, Saltå Kvarn, Sjölunda Gård & Weleda.

Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!

Så här års är det inte utan att man drömmer sig bort till sol och värme och kanske till en ångande regnskog med färgsprakande fåglar, spännande djur och en bedövande grönska.

Risken är bara större och större att denna dröm blir omöjlig att uppfylla. Avskogningen fortgår med oförminskad styrka och förlusten av biologisk mångfald är i många fall oåterkallelig. Dessutom står avskogningen för upp till 20% av utsläppen av växthusgaser.

Man kan bli deprimerad för mindre, speciellt när man vadar i snömodd och våren känns långt långt borta…

Då kan det vara upplyftande att veta att det händer positiva saker. Nyligen presenterades första rapporten från Forest Footprint Disclosure, ett initiativ skapat för att driva på företag att redovisa indirekt påverkan från träprodukter, kött, sojabönor, palmolja och biobränslen i sina produkter. De flesta kossor äter ju sojabönor för att växa fort. Glass, kosmetika och mat innehåller ofta palmolja och biodiesel kommer från växter som har vuxit någonstans. Allt detta bidrar till avskogningen.

När det gäller palmolja så finns det idag tillgång till certifierad palmolja enligt RSPO. 1 miljon ton har producerats – nu gäller det bara att denna palmolja efterfrågas. Fråga i butiken om den produkt ni köper innehåller palmolja och om den i så fall är certifierad. Oftast står det bara vegetabilisk olja i innehållsförteckningen som kan betyda allt från rapsolja och olivolja till palmolja. Ställ krav, producenterna har alternativ!

Jens Johanssons reseberättelse går vidare. Tidigare blogginlägg nr 1 och 2 finns att läsa längre ned.

Nicolas Hernandez Lopez, Ulysses Ramirez, Elsa Esquivel och jag möttes redan kl 7 för att börja resan till byn Arroyos Palenque. Färden tog 5 timmar, en sträcka på mindre än 20 mil.

Först besokte vi Nicolas Rodriguez Lopez som varit med från starten och nu är regional tekniker, dvs driver projekten lokalt. I Arroyos Palenque deltar 27 av 95 bönder i Plan Vivo. Nicolas visade hur dom går tillväga när de har utbildning och introduktion för nya bönder. En mycket viktig del i projektet eftersom det är då man bygger upp kunskap och stämmer av värderingar. Att få in rätt personer i projekten är avgörande för om det ska lyckas eller inte. Man vill inte få personer som bara är ute efter ersättningen för kol utan som vill mer. Nicolas lägger hellre mer tid i början med fler diskussioner och besök, som kan ta timmar att gå till, än att folk hoppar av när arbetet börjar. Han beskriver också vad det innebär att plantera och sköta plantorna utifrån sin egen erfarenhet. Teknikerna trycker också på att de som planterar måste ha tillräckligt med mark för att kunna odla vad de behöver för mat och försäljning, annars kommer man bara att röja bort träd när det kniper.

Det som är underligt är att varken han eller andra tidigare planterat alls och inte ens kommit på idén. Bönder har alltid röjt och tagit ned träd, att plantera har inte funnits på kartan.

Nicolas tog med oss till sin mark som låg ca 10 minuter från byn där han hade tre områden, 0,5 ha med kaffe, 0,5 med majs och 1 ha för boskap. Dessutom har han mark som inte är en del av Plan Vivo. Desas områden planterades 2001 och visar på en häpnadsväckande spännvidd. En del träd är tjocka som 80-åriga svenska träd, medan andra är smala. Vilket helt beror på vilka arter som planterats. Plantorna sköttes och ansades så att de skulle ta sig och växa rakt och högt.

Kaffeområdet har höga träd som skuggar, minskar skörden men ger anda utbyten. Majsområdet kan de ha majs på under de första 4 åren, därefter skuggar träden för mycket och nu är det bara träd. Boskapsområdet betas av djur som helst inte ska skrapa hornen mot stammarna. Så djuren kom först efter några år då trädplantorna vuxit på sig.

Fortsättning följer…

Såg en intressant dokumentär om skogen, klimatet och pengar igår.

Ekosystemtjänster

Hur kan man rädda regnskogen från att bli soja, palmolja och annat och istället stå kvar och ge oss syre, bra klimat och vatten som trots allt är det vi verkligen behöver. Dags att betala för naturens tjänster! Kan ses på SVT play till den 24 augusti.