U&W [you and we] Blogg

Nu är andra gruppen företagare igång i affärsutvecklingsprogrammet Grönsamma affärer! Vilket härligt gäng företagare! Många har de elva framgångsfaktorerna som gemensam nämnare, som forskaren Ingrid Tollgerdt-Andersson skriver om i sin bok Passion, Nyckeln till framgång. Boken kommer ut imorgon. Läs artikeln i SvD.

Några av de elva framgångsfaktorerna som jag uppmärksammade igår var; entreprenörskap, mod, engagemang och hög energinivå, lusten och passionen.

Företagarna som ni bör hålla ett öga på är; Streamtel erbjuder smartare telefoni för små- och medelstora företag , Stiftelsen Skillebyholm utbildar trädgårdsmästare sedan 70-talet nu en godkänd yrkesutbildning och därmed studiemedelsberättigad, People People design- och hållbarhetsbyrå med utgångspunkt i människa och miljö, Nyfiken-Grön miljöekonomer med ekosystemtjänster i fokus, Sunfleet den miljöanpassade bilpoolen, EkoCharter ekologisk och klimatsmart båtcharter, Bonkelidesign designar och producerar barnkläder enligt vagga-till-vagga konceptet, Sjölunda gård Ekogrossisten säljer gott ekologiskt godis under namnet Ekorrens, Green Plum Consultancy sysslar med hållbar kommunikation med erfarenhet från de stora företagen och Ecool ekoreko shopping med stil.

Vi kör två program till i höst. Har du miljötjänst eller produkt, anmäl dig nu!

Miljöförbundet Jordens Vänner har publicerat en rapport som heter Greenwash – grönmålning av svarta miljösamveten. Författare är Karin Nielsen. Den kan laddas ner som pdf utan kostnad.
Den är välskriven, har många exempel, är lärorik och ger en bred överblick över området miljökommunikation. Även av juridiken i sammanhanget och historiskt hur miljöargumenten använts. Det finns en avdelning med detaljerade beskrivningar av några av de värsta grönmålarna, bl a Vattenfall.

Samtidigt kommer nya internationella regler mot greenwash att tas fram och vara klara mot slutet av 2010. Det gäller en översyn av ISO 14021-standarden ”Egna miljöuttalanden”. Bland annat kommer man att titta på sådana uttalanden som ”koldioxidneutral”och ”förnybar energi”.

Viktigt att följa med i dessa frågor, eftersom miljöaspekter blir allt viktigare när man vill särskilja sig. Då  gäller det att veta hur man ska kommunicera utan att vilseleda kunderna.

Affärstidningen CSR i Praktiken har en artikel som handlar om Nike och hur de bedriver sitt hållbarhetsarbete, bla genom att involvera sina medarbetare. Tidningens reporter intervjuar en kvinna som jobbar på en avdelning som heter Sustainability & Innovation. Är inte det intressant? En organisationenhet där man har ansvar för både hållbarhet och produktutveckling. Har någon sett en sådan ansvarsfördelning i ett svenskt företag? Vanligtvis finns det hållbarhetsansvariga resp produkt/affärsutvecklare, men de medarbetarna finns på olika ställen i organistionen. Men i framtiden är det självklar att dessa omrdåden ingår under ett gemensamt ansvar.

BAE Systems är enligt en rapport från Sipri som DN citerar numera störst på den internationella vapenmarknaden. BAE Systems är ett engelskt företag men som också finns i Sverige genom BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors och som också samarbetar med SAAB när det gäller försäljning av JAS Gripen. Tidigare har alltid ett amerikanskt företag toppat listan som största vapenföretag. Försäljningen uppgick 2008 234 miljarder kr och ökade 2009 till 262 miljarder.
Kan det vara företagets nya hållbarhets- och etikstrategi från 2006 som gör BAE Systems så framgångrikt? Man satsar på ekodesign, grön ammunition, splitterbomber som komposterar efter att de exploderat och stridsflygplan med mindre störande bullrar. Man strävar också att reducera CO2-utsläppen från sin produktion.

Försäljningen av ekologiska produkter ökar. Totalt ökade den med 18 % under 2009 trots recessionen. Axfood ökade 30%. Systembolaget 54%. COOP har 1 700 ekologiska produkter. Totalt svarar ekologiska produkter för 3,4% av livsmedelsförsäljningen. Rättvisemärkt ökade med 25% under 2009.

I takt med att fler företag lanserar ekologiska och rättvisemärkta produkter skärps konkurrensen. Det kommer helt enkelt att bli en hygienfaktor att ha dessa märkningar, annars riskerar man att tappa marknadsandelar. För t.ex. kaffe, choklad, müsli, vin, frukt är urvalet så stort att man konkurrerar mer med andra miljö- och rättvisemärkta produkter än övriga produkter inom sortimentet.
Hur ska man då ta täten och bli unik?
Att sälja lokalt odlat är ett sätt att stå fram i konkurrensen. För mejeri- och köttprodukter har det fungerat bra. Klimatkompensation som komplement till övriga certifieringar  är ett sätt att skilja ut sig. Här finns biluthyrning, papper, Saltå Kvarn, Kung Markatta, konferensanläggningar. U&W hjälper en rad företag med detta.
Härnäst kommer märkningar som visar att tillverkningen av produkterna inte tömmer jordens begränsade resurser, inte förstör ekosystem utan till och med har positiva effekter på de livsupphållande ekosystemen som planeten tillhandahåller. Att ha små vattenfotavtryck liksom skogsfotavtryck kommer redan inom något år att vara en produktegenskap som kommer att kunna driva affärerna.
Det blir tufft för dem som inte ens har miljö- eller rättvisemärkning!

Varje företags mardröm är att bli synat och uthängt i media. Unilever har blivit hudflängt (det gäller hudvård) av Greenpeace på ett otroligt skickligt och emotionellt påverkande sätt. Det handlar om deras tvål Dove som innehåller palmolja. Framställningen av palmolja innebär att regnskog huggs ner i stor skala. Titta på filmen! Den tar bara en och en halv minut.
Unilevers hållbarhetspolicy ligger på mycket hög nivå liksom deras kommunikation; hög tranparens, mycket substans. Men ändå har de en del kvar att göra. Och det är inte så lätt att dölja. Nya media gör att det finns ett informationsflöde som företagen inte längre styr. Ideella organisationer är dessutom lika skickliga på kommunikation som de företag de synar.

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.

Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.

Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.

Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.

Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!

Var och varannan dag står det att läsa om miljonbonusar som betalas ut både av privata och statliga företag. I något fall var bonusbeloppen större än utdelningen till aktieägare. Ordet tondöv har fått en ny innebörd, dvs. styrelser och ledningar som inte inser vilken negativ effekt dessa utbetalningar har på kunder och allmänhet och de risker det innebär för varumärket. Om denna tondövhet är så stor inom detta område kan man fråga sig hur det står till med förmågan att läsa av vad som sker inom CSR, miljö, etik, klimat, mångfald, ekosystemtjänster osv. och förstå vad som förväntas av bolagen. Är tondövheten lika utbredd här?

Att klimatarbete kan vara en lönsam affär har vi belyst flera gånger på vår blogg. I lördags skrev Jan Joel Andersson och Harry McNeil från Utrikespolitiska Institutet på SvD Brännpunkt om att ”klimathotet erbjuder aldrig tidigare skådade affärsmöjligheter. Deras inlägg gör mig hoppfull inför 2010 efter bakslaget i Köpenhamn. De undrar var de visionära svenska företagsledarna är som med nya affärsmodeller, innovativa produkter med en hållbar design kan bidra till en bättre värld?

Tänk om vi i Sverige efter det politiska misslyckandet i Köpenhamn kan se nya svenska industriella kluster växa fram likt det som hände i Sverige under slutet av 1800-talet. Jag tänker på idag svenska stoltheter som Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, ASEA, SKF med flera. Andersson och McNeil menar att det är dags för Sverige och svenskt näringsliv att ta ledningen i en av vår tids viktigaste frågor – global uppvärmning. Om nya bolag tillåts att växa fram och gamla reformerar sig till de nya förutsättningarna vi står inför, med resursbrist och försvagade ekosystemtjänster, kan vi samtidigt sluta halka efter i OECDs välfärdslista. Svenska företag kan bli världsledande på hållbara produkter och tjänster, och innovativ teknik.

Då som nu krävs förstås lite hjälp på traven. Då fanns Johan August Gripenstedt, en liberal finansminister, skriver Per Gudmunsson på Signerat i SVD. Idag har vi istället politiker som slår undan fötterna för de nya bolagen! För vindkraftsbolag som O2 Vindel och Falkenberg är bifallet till tilläggsskatt på vindkraftskooperativ ett bakslag. De erbjuder en ny affärsmodell som inte går att jämföra med Vattenfall och EON, läser jag i Dagens Industri. Vi behöver således både modiga politiker och framsynta företagsledare.

Andersson och McNeil ger svenska industri- och företagsledare fyra tips som jag återger i sin helhet nedan:

• Ta aktiv ställning i denna viktiga fråga
• Gå samman och arbeta för en klimatneutral näringslivssektor i Sverige och världen
• Utveckla innovativa affärsmodeller för dagens låginkomstmarknader – framtidens tillväxtmarknader
• Reformera gårdagens affärsmodeller och bli världsledande med innovationer för tjänster och service, energisnåla processer, återanvändande, mer kvalitet och mindre slit och släng

För att detta ska hända behövs en radikal förändring byggd på fakta. Det är stora förändringar inom företag som måste till, omvärdering av befintliga strukturer och modeller. Förändringar har dock en tendens att mötas av motstånd. Med hjälp av filmen och workshopen Beyond the Line ges företag en god start i omställningen till ett hållbart företagande på riktigt. Vi kallar denna nya industriella revolution Eco-transition. Klimatkompensation och energieffektivisering i alla ära, men det räcker inte. Vi talar om att gå bortom lagomlinjen.

För mindre företag finns under 2010 ett program i hållbar affärsutveckling som kallas Grönsamma affärer. Det genomförs med stöd av Entrepreneur Sthlm och EU. Min förhoppning är att företag som genomgår detta program också kommer att vara framtidens vinnare i ett hållbart samhälle.