U&W [you and we] Blogg

Vår blogg gick till final i tävlingen om Sveriges grönaste blogg i avdelningen för organisationer. Om du vill får du gärna lägga en röst på oss!

Nu publicerar MiljöAktuellt filmer från Beyond the Line, videoproduktionen som vi medverkat till att ta fram. På tidningens hemsida kan olika företagscase laddas ner vilka alla visar samma sak: ”Business as usual” är inte ett alternativ om man ska klara sig i konkurrensen liksom att hållbarhet är affärsdrivande.
Filmerna kan också laddas ner från Beyond the Lines hemsida. Där finns också en beskrivning av workshops som vi genomför för företag som vill ta tag i klimat- och miljöfrågorna och ge inspiration till hela organisationen.

Ensam på kontoret denna regniga fredag muntrar jag upp mig med godisprovning! Inför gårdagens besök från Brasilien köptes Ekorrens fyra olika godispåsar in. Igår kväll lånades lokalen av bostadrättsföreningen i huset och kvar står en skål med Eldorados gelehallon och godismix med bl.a. sega råttor.

Geléhallonen smakar mest sött, aromämnena ger ingen upplevelse av hallon… När jag därefter provar Vilda bär med smak av blåbär, lingon och havtorn blir smakskillnaden stor. Havtorn är bäst, underbart sötsyrlig orange godisbit. Smakar det så kostar det, helt enkelt.

Fler borde prova och flytta handen i hyllan. Ekorrens godis finns både på ICA & Coop, hos medvetna handlare som vill erbjuda mer än det traditionella artificiella smågodiset. Konstigt är det också att det schyssta godiset på påsen måste informera om allt den inte innehåller – ”Inga konstgjorda färg- och smakämnen. Inga syntetiska sötnings- och konserveringsmedel.” Vad innehåller vanligt godis egentligen?

Nyligen gjordes dessutom en studie om godisets klimatpåverkan av SIK, Institutet för Livsmedel & Bioteknik, på uppdrag av Livsmedelsverket som kan laddas ned här. Där framkom att skumgodiset klimatpåverkan var lika stor som en portion fläskkött!

Undrar vad en studie på ekologiskt godis, chips & läsk skulle visa för klimatutsläpp?

Ur varumärkessynpunkt har de senaste dagarna varit intressanta. COOP berättade i sin hållbarhetsredovisning att de har problem med flera av sina underleverantörer. Bland annat förekom barnarbete och låsta branddörrar. Det fick stort utrymme i media. Man är öppet om det och säger att man vill göra något åt det. Det inger förtroende. Den självklara slutsatsen för en journalist blir då att de andra företagen i branschen borde ha motsvarande problem. Följaktligen kontaktas ICA och Åhlén och då kommer det fram att det är så. Men Ica är inte villig att berätta om hur många fall av arbetsmiljöanmärkningar man har på sina leverantörer och man svara defensivt och undvikande.
Alltså: Genom att berätta öppet tjänar COOP varumärkespoäng och uppnår samtidigt att konkurrenterna förlorar genom att de blir tagna på sängen och pressas att lämna svar. Bilden blir att dessa velat förtiga fakta, vilket inte inger förtroende. Skickligt av COOP! Ett renodlat case av hur transparens kan fungera.

Nu överger Vattenfall sin miljöprofil. Man ska inte längre kommunicera att man är ett miljöföretag. Klokt, eftersom klyftan mellan vad man påstått och och vad man är varit vid. Nu kommer man att slippa vinna tävlingen om värsta ”green wash”-företag. Men det som är bekymmersamt är att nya VDn Øysten Løseth säger att man ska inrikta sig på lönsamhet. Det är väl en självklarhet och det får inte tas som en intäkt för att fortsätta med otidsenliga kolinvesteringar

Det sker en spridning av gifter, läkemedelsrester och tungmetaller på vår jordbruksmark. Det slam från reningsverken som tillförs kan innehålla 100 000 olika substanser. Ingen vet. Ingen vet heller vilka nya ämnen som bildas i den kemikaliecoctail som rinner genom avloppsrören.
Genom ett certifieringssystem garanteras innehållet i slammet, men man mäter endast ett fåtal ingående substanser, så där finns ett stort mörkertal. LRF säger ja till denna spridning. Miljödepartement och Naturvårdsverket likaså.

Idag är lokalproducerat ett starkt profileringskoncept när det gäller mat. Det skapar en trygghet i form av att man vet att det man stoppar i sig kommer från Sverige (alltså ren mat) och man vet till och med ibland vilken bonde som odlat eller fött upp. Livsmedelsföretagen har ansvar för sin leverantörskedja. Det kommer aldrig att fungera om Semper eller Findus barnmat säger att vi inte vet vad bönderna gör och det är inte vårt bord. Tvärtom, om det blir en giftskandal, som slås upp stort i media och som har sin orsak i slamanvändningen på svenska åkrar kommer det att drabba svenska matvarumärken. Då kommer konkurrensstyrkan i lokalodlat att försvinna. De bönder som har slamjordar kommer naturligtvis att bojkottas. Då gäller det att snabbt skaffa råvaror från andra länder med strängare regler för kemitillförsel till jordar. Svensk mat blir detsamma som mat som är farlig för hälsan. Positivt är att efterfrågan på ekologiskt odlat kommer att öka.

Ett argument för att tillåta slamspridning är att fosfor från gruvor är en ändlig resurs och att vi måste vara försiktiga så att den inte tar slut. Men fosfor tar inte slut, den finns hela tiden kvar, till skillnad mot oljan. Slammet innehåller dessutom endast 3% fosfor. 97% är onödigt och farligt. Det finns också tekniker för att utvinna fosfor ur slam som används i andra länder. Mitt intryck är att vi hjälper reningsverken att hålla nere driftskostnaderna genom att lagra upp de gifter i våra kroppar som skulle separerats ut eller aldrig kommit ut på jordarna. Här har vi ett kretslopp som inte är av godo utan som bör stoppas!

Den som vill sätta sig in i denna systematiska giftlagring kan läsa vad initiativet Ren Åker Ren Mat säger.

Miljöförbundet Jordens Vänner har publicerat en rapport som heter Greenwash – grönmålning av svarta miljösamveten. Författare är Karin Nielsen. Den kan laddas ner som pdf utan kostnad.
Den är välskriven, har många exempel, är lärorik och ger en bred överblick över området miljökommunikation. Även av juridiken i sammanhanget och historiskt hur miljöargumenten använts. Det finns en avdelning med detaljerade beskrivningar av några av de värsta grönmålarna, bl a Vattenfall.

Samtidigt kommer nya internationella regler mot greenwash att tas fram och vara klara mot slutet av 2010. Det gäller en översyn av ISO 14021-standarden ”Egna miljöuttalanden”. Bland annat kommer man att titta på sådana uttalanden som ”koldioxidneutral”och ”förnybar energi”.

Viktigt att följa med i dessa frågor, eftersom miljöaspekter blir allt viktigare när man vill särskilja sig. Då  gäller det att veta hur man ska kommunicera utan att vilseleda kunderna.

Försäljningen av ekologiska produkter ökar. Totalt ökade den med 18 % under 2009 trots recessionen. Axfood ökade 30%. Systembolaget 54%. COOP har 1 700 ekologiska produkter. Totalt svarar ekologiska produkter för 3,4% av livsmedelsförsäljningen. Rättvisemärkt ökade med 25% under 2009.

I takt med att fler företag lanserar ekologiska och rättvisemärkta produkter skärps konkurrensen. Det kommer helt enkelt att bli en hygienfaktor att ha dessa märkningar, annars riskerar man att tappa marknadsandelar. För t.ex. kaffe, choklad, müsli, vin, frukt är urvalet så stort att man konkurrerar mer med andra miljö- och rättvisemärkta produkter än övriga produkter inom sortimentet.
Hur ska man då ta täten och bli unik?
Att sälja lokalt odlat är ett sätt att stå fram i konkurrensen. För mejeri- och köttprodukter har det fungerat bra. Klimatkompensation som komplement till övriga certifieringar  är ett sätt att skilja ut sig. Här finns biluthyrning, papper, Saltå Kvarn, Kung Markatta, konferensanläggningar. U&W hjälper en rad företag med detta.
Härnäst kommer märkningar som visar att tillverkningen av produkterna inte tömmer jordens begränsade resurser, inte förstör ekosystem utan till och med har positiva effekter på de livsupphållande ekosystemen som planeten tillhandahåller. Att ha små vattenfotavtryck liksom skogsfotavtryck kommer redan inom något år att vara en produktegenskap som kommer att kunna driva affärerna.
Det blir tufft för dem som inte ens har miljö- eller rättvisemärkning!

Installation av elmätare för att minska hushållens förbrukning har inte gett önskat resultat. Det har inte gett något resultat alls, trots en investering av 12 miljarder. En rapport visar att ingen minskning av förbrukningen skett.
Jag undrar om inte en förklaring är att människor måste koppla ihop att mätaren faktiskt kan användas för att hålla koll på elkonsumtionen och inte bara för att kolla att elräkningen stämmer. Liksom att alla förstår det bakomliggande syftet med att spara på elen, dvs miljöaspekten. Sedan skulle det väl inte skada om taxorna sätts så att minskning av förbrukningen återverkar på elräkningen. Men då måste man göra som telebolagen; ge möjlighet att välja bort fasta kostnaden och betala mer för förbrukningen.

…de har betydelse på jorden. I DI Weekends artikel om professor Malin Falkenmark får jag upp ögonen för vikten av ord och ordval igen. Nu utifrån att vi måste ha ord på det vi vill berätta. Utan ord så blir det svårt att förklara. Nobelpristagaren, britten Sir Georg Thomson, har sagt att: ”Begrepp är mycket viktigare än teorier” och är det som styrt Malin Falkenmark och att intressera sig för orden.

Hon har således skapat ord för sitt ämne internationell hydrologi för att bl a kunna prata om vattnet i rotzonen. Skillnaden på blått och grönt vatten är exempel på det. Det blåa vattnet är det vi ser i floder och vattendrag medan de gröna vattnet är det vatten som är bundet i marken som bara växterna kommer åt.

Själv funderar jag på slumpen över att det skrivits så mycket om vatten de senaste veckorna. Självklart beroende på World Water Day men förhoppningsvis också för att medierna har fortsatt att intressera sig och vill ta upp vattenfrågan samt personerna bakom.

Ännu mer kanske det kommer att skrivas om Naturskyddsföreningens årsbok: Planeten Havet som i dagarna landade i medlemmarnas brevlådor. Vackra bilder ackompanjerade av Stefan Edmans texter. Som jag skrev häromdagen, att all energi kommer från solen, så gäller det även för vattnet. Ska vatten fås att lyfta och ge regn så behövs solen.