U&W [you and we] Blogg

Det multinationella företaget Nestlé har fått utstå mycket kritik för att deras produkter innebär att regnskog skövlas i Indonesien för tillverkning palmolja. Det är framför allt Greenpeace som attackerat företaget.
Attacken har varit välplanerad. Greenpeace har producerat en rapport där kritiken framförs.
Man har demonstrerat utanför Nestlés huvudkontor utklädda till orangutanger. Kampanjen har omfattat 24 länder. Greenpeace har producerat flera filmer som ligger ute på Youtube som fått hundratusentals besökare. Bland annat har förpackningen för produkten Kitkat förvanskats till Killer.

Greenpeace har också producerat en suggestiv film om tvålen Dove som mäter sig med vilken reklambyråproduktion som helst.
Det som också hänt är att Nestlés Facebook-sida haft besök av 90 000 “vänner” som uttryckt sitt missnöje. Nestlé har försökt bemöta kritiken på Facebook men det har inte gått att stoppa inflödet av kritik. Man har också övervägt att stänga ner sin Facebooksida.

Idag har Nestlé meddelat att man kommer att ändra sin policy när det gäller leverantörskontrakt i Indonesien. Inga av deras produkter ska ha några “deforestation footprints”. Med tanke på att Indonesien är den största utsläpparen av koldioxid efter Kina och USA regnskogen skövlas i snabb takt (trehundra fotbollsplaner försvinner varje timme) är detta ett välkommet besked.

Vi kommer under vinjetten onsdagsord förklara ord inom miljö- och hållbarhet som saknas när man söker på t ex NE och Wikipedia. Jag börjar denna vecka med några ord om vatten.

Blått vatten: Det vatten vi kan se i floder och vattendrag.

Grönt vatten: Allt vatten som är bundet i marken och som enbart växterna kommer åt.

Vattensolidaritet: Att samsas om samma vatten, t ex längs en flod och det regn som faller över ett  område.

Vattenträngsel: Antal människor per kubikmeter vatten som finns tillgängligt i en region.

För att få till en smartare användning av vårt gemensamma vatten måste hänsyn tas till både blått och grönt vatten. Idag läggs ofta mest fokus på det synliga blå vattnet. Läs mer i pressrelease om förvaltning av vatten från Stockholms Universitet.

Är du intresserad av att veta mer om vårt livsviktiga vatten kan du också läsa april månads utgåva av National Geographic.

Har du tänkt på att i så gott som alla naturprogram på teve med forskare som är ute i svåra förhållanden, antingen de studerar pingviner i Arktis, alligatorer i Florida, fladdermöss på Borneo, gorillor i Uganda, eller snöleoparder i Himalaya, så säger en speakerröst ”they are running out of time”. Uppenbarligen är det ett försök att öka spänningen och att man ska förstå vilken press forskarna har på sig. Det är bara det att när det händer i program efter program blir det lätt skrattretande. Men samtidigt, när man reflekterar, fastnar skrattet i halsen: det är bråttom att fixa en hel rad miljöfrågor.

Häromdagen tog vi upp frågan om vatten som en allt knappare resurs och att vi behöver öka kunskapen om vatten. Det finns en film som på ett pedagogiskt sätt förklarar vattnets cirkulation och vad vi måste göra för att skydda tillgången på färskt vatten. Filmen heter The Cycle of Insanity: The Real Story of Water.

Det är med sorg i hjärtat man läser om att FN’s organisation mot handel av utrotningshotade djur (CITES) inte kunnat besluta om att stoppa all handel av blåfenad tonfisk.

Anledningen är att det skulle drabba fisket för hårt? Har vi hört det förut? Nationer som Japan och Kanada stoppade det beslut som forskare rekommenderar för att se till sina egna kortsiktiga intressen.

Lite fakta om tonfisk från Wikipedia som kanske stämmer till eftertanke nu när vi verkar bli den sista generationen som lever samtidigt som tonfisk. För våra barnbarn riskerar den att bli ännu en dront.

Tonfisken var vanlig längs svenska västkusten på 1940-50 talet och besökte på 1960 talet fortfarande Skagerrak och Kattegatt  regelbundet under juli-september men har under senare år inte påträffats i svenska vatten.

Den är en av de största havsfiskarna och uppges kunna nå en längd på upp till 3 meter, samt en vikt på upp till 600 kilogram.

Varje företags mardröm är att bli synat och uthängt i media. Unilever har blivit hudflängt (det gäller hudvård) av Greenpeace på ett otroligt skickligt och emotionellt påverkande sätt. Det handlar om deras tvål Dove som innehåller palmolja. Framställningen av palmolja innebär att regnskog huggs ner i stor skala. Titta på filmen! Den tar bara en och en halv minut.
Unilevers hållbarhetspolicy ligger på mycket hög nivå liksom deras kommunikation; hög tranparens, mycket substans. Men ändå har de en del kvar att göra. Och det är inte så lätt att dölja. Nya media gör att det finns ett informationsflöde som företagen inte längre styr. Ideella organisationer är dessutom lika skickliga på kommunikation som de företag de synar.

Deltog igår på det nystartade nätverket Footsteps mingel i So Sthlms lokaler i Kungsträdgården. Deras uttalade målsättning är att dela med sig till alla av kontakter, lokaler, leverantörer, samarbetspartners, erfarenheter och principer. På plats fanns de tolv kvinnliga företagarna som alla anser att ett ekologiskt tänkande och etiska principer är självklara ingredienser för ett lyckat företagande.

Jag blev inspirerad och kommer att följa nätverket och de tolv företagen. Nätverket bjuder på inspiration och bra produkter för olika skeden i livet. Går du i giftastankar? Spana in Ecobrides hemsida och beställ ringarna hos Ekoguld. Har du småbarn (vilket många av företagarna i nätverket har) finner du schyssta ekokläder för de små hos ecoloco, bellio och by jezz. Småbarnstiden föder även andra behov som att bära barn och ostörd sömn. Kolla in Drottning Enar som snart lanserar en modern bärsele och Kurtis som bl a gör insynsskydd för barnvagnar.

Själv är jag i ett annat skede i livet! Är sugen på att börja prenumerera på en matkasse igen. Inser att Ecoviva uppfyller alla mina önskemål med 84% ekologiskt i kassarna! Nu även med biogasdrivna transporter. Har även saknat ekologiska dofter i parfymdisken. Ska skynda mig till MoonSun i Gamla Stan där Turkos dofter från Florascent säljs. Söker även efter Rich Hippie-återförsäljare i stan. Deras dofter ska också var ekoreko.

hildur.se "Grönt i alla former och färger"

Det jag nog brottas mest med i mitt ekoliv är kläder. Jag gillar kläder men vill shoppa lagom. Köpa kläder av god kvalitet som håller länge – s k slow fashion. Hoppas kunna hitta det hos Hildur, ekovaruhuset på nätet som också är återförsäljare till Dandelion och Erica Laurell.

Gemensamt för alla tolv är att de kombinerar affärer med miljö och etik. Det ligger helt i linje med vad vi på U&W [you&we] arbetat med sedan starten 1995 – miljödriven affärsutveckling.

Just nu erbjuder vi programmet Grönsamma affärer för små och medelstora företag, med fokus på kvinnor! Hoppas vi kan samverka framöver!

Läsplattan har blivit populär och olika märken dyker upp i handeln. Senast lanserade Apple sin iPad som är mycket mer än läsplatta. Den lagrar filmer och foton och kan användas för webläsning.
Hur miljövänlig är då läsplattan? Centre for Sustainable Communications vid KTH har gjort en livscykelananlys på en bok med hårt omslag och 360 sidor. Som kanske väntat drar läsplattan mest energi i tillverkningen och också återvinning medan miljöeffekten vid användning är försumbar (faktiskt mindre än en mobil). För bokens miljöpåverkan är det främst pappersproduktionen och sättet man får hem den på som avgör, där man har antagit att man kör bil till bokhandel eller postkontor. Går man minskar belastningen kraftigt. Själva bokproduktionen har liten påverkan, ungefär som en hamburgare.
Hur utfaller jämförelsen? Om man fokuserar på klimatpåverkan finner forskarna att en bok med hård pärm släpper ut ca 1,2 kg CO2e. Något lägre för köp via internethandel. Utsläppen via läsplattan är 0,85 kg CO2e. Då har man antagit att 48 böcker under två år läses via läsplatta (alltså en flitig läsare).
Hur ska jag själv få ner mina utsläpp för bokläsning: Promenera till posten eller bokhandeln. Låt andra läsa mina pappersböcker; låna ut, sälja eller ge bort dem. (En bekant har en korg med böcker innanför dörren, så besökande kan ta med sig en bok när de går.) Köpa pocketböcker (halv klimatpåverkan). Skulle jag köpa en läsplatta ska den ha andra funktioner, t.ex lagra foton (inga pappersfotografier eller fotoalbum), tidningsläsning (avsluta prenumeration), ladda ner filmer (inga DVD-inköp) och läsa flitigt – mer än 24 böcker per år!

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.

Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.

Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.

Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.

Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i.

Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt det är för konsumenter att jämföra produkter utifrån etik och miljökriterier. Är rubriceringen etisk fond bara ett sätt att rida på en våg och locka till sig ansvarfulla sparares pengar? Fair Trade Center har en barometer där olika fonder kan jämföras. Där kan du se om du har placerat dina pengar i rätt fond!

”Etikfond” är bara ett exempel bland många, där det är lätt att glida i sin kommunikation och låta intrycket bli bättre än uttrycket. ”Klimatneutral” är ett annat. Liksom ”grön” eller ”gör en insats för miljön”. ”Miljövänlig”  har lyckligtvis börjat försvinna sedan Konsumentverket reagerat, t.ex när det gäller bilar.