Läsplattan har blivit populär och olika märken dyker upp i handeln. Senast lanserade Apple sin iPad som är mycket mer än läsplatta. Den lagrar filmer och foton och kan användas för webläsning.
Hur miljövänlig är då läsplattan? Centre for Sustainable Communications vid KTH har gjort en livscykelananlys på en bok med hårt omslag och 360 sidor. Som kanske väntat drar läsplattan mest energi i tillverkningen och också återvinning medan miljöeffekten vid användning är försumbar (faktiskt mindre än en mobil). För bokens miljöpåverkan är det främst pappersproduktionen och sättet man får hem den på som avgör, där man har antagit att man kör bil till bokhandel eller postkontor. Går man minskar belastningen kraftigt. Själva bokproduktionen har liten påverkan, ungefär som en hamburgare.
Hur utfaller jämförelsen? Om man fokuserar på klimatpåverkan finner forskarna att en bok med hård pärm släpper ut ca 1,2 kg CO2e. Något lägre för köp via internethandel. Utsläppen via läsplattan är 0,85 kg CO2e. Då har man antagit att 48 böcker under två år läses via läsplatta (alltså en flitig läsare).
Hur ska jag själv få ner mina utsläpp för bokläsning: Promenera till posten eller bokhandeln. Låt andra läsa mina pappersböcker; låna ut, sälja eller ge bort dem. (En bekant har en korg med böcker innanför dörren, så besökande kan ta med sig en bok när de går.) Köpa pocketböcker (halv klimatpåverkan). Skulle jag köpa en läsplatta ska den ha andra funktioner, t.ex lagra foton (inga pappersfotografier eller fotoalbum), tidningsläsning (avsluta prenumeration), ladda ner filmer (inga DVD-inköp) och läsa flitigt – mer än 24 böcker per år!

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.

Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.

Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.

Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.

Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i.

Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt det är för konsumenter att jämföra produkter utifrån etik och miljökriterier. Är rubriceringen etisk fond bara ett sätt att rida på en våg och locka till sig ansvarfulla sparares pengar? Fair Trade Center har en barometer där olika fonder kan jämföras. Där kan du se om du har placerat dina pengar i rätt fond!

”Etikfond” är bara ett exempel bland många, där det är lätt att glida i sin kommunikation och låta intrycket bli bättre än uttrycket. ”Klimatneutral” är ett annat. Liksom ”grön” eller ”gör en insats för miljön”. ”Miljövänlig”  har lyckligtvis börjat försvinna sedan Konsumentverket reagerat, t.ex när det gäller bilar.

Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!

Max miljöarbete fortsätter sitt triumftåg världen över! Här är ett reportage från det lite mer närliggande grannlandet Danmark.

Se denna länk: Max dansk TV

Har precis träffat Ulla Hamilton och signerat Stockholms Stads klimatsamarbete med och för företagare, Klimatpakten. Syftet med samarbetet är att vi som lever och verkar i Stockholmsområdet kraftsamlar kring klimatfrågan och alla företag som deltar ska minska sina utsläpp med 10% till 2011. Idag har över 100 företag anslutit sig till Klimatpakten, där samarbete och utbyte mellan företag uppmuntras. Gå med du också!

Men det här räcker tyvärr inte. Vi måste bortom energieffektivisering, minskning av pappersanvändning och försöka se vad som behövs för att nå det fossilfria samhället 2050. Fossilfritt 2050 är ett utmanande mål, minst sagt. Men det kan ju delas upp och vi företagare kan ställa upp bakom EUs mer utmanande bud om 30% till 2020, på hemmaplan, som Greenpeace ber våra ledare om på Dagens Industris debattsida. Gör vi det påbörjar vi också resan bortom lagom och gör det vi så länge pratat om. Vilket Jan-Peter Bergkvist på Sleepwell så vist nämnde under Klimatpakten idag, vi måste börja leva som vi lär – ”Walk the Talk” – helt enkelt. Det räcker inte som Bo Albertsson skriver i en krönika i Dagens Media – att kommunicera sina åtaganden mer. Om kommunikationen kommer utan handling är risken att hållbarhetsfrågorna bara blir tomma ord.

Passar därför på att tipsa om två möjligheter till utveckling i rätt riktning som stora och små företagare har under 2010. Grönsamma affärer är ett program i hållbar affärsutveckling för små- och medelstora företag som U&W [you&we] genomför tillsammans med ESAM inom ramen för ett EU-finansierat projekt som drivs av Entrepreneur Sthlm.

För större företag rekommenderar jag filmen Beyond the Line. I filmen kommer både vetenskapen och de goda exemplen till tals samt att man får verktyg för att arbeta med hållbar affärsutveckling. Vill man veta mer om filmen som utvecklings seminarium är Göran Wiklund rätt person att prata med!

Under hösten har vi testat att twittra live från Klimatsalongerna på Ekoteket. Inte så svårt och framförallt väldigt roligt när interaktionen med andra twittrare kom igång. På höstens sista salong pratade vi om vad var och en av oss kan göra för att dra ned på sin energiförbrukning och därigenom sänka sin klimatbelastning.

En svensk släpper i genomsnitt ut 10 ton CO2e/år. Då är även vår konsumtion inräknad. I det första diagrammet till vänster ser man hur utsläppen fördelar sig på att bo, äta, resa och shoppa. Det andra diagrammet visar fördelningen av kostnaderna för hushållen. Källa: NV.

För att nå en hållbar nivå bör vi ligga på ca 1-1,5 ton CO2e och år. Den nivån hittar man enbart bland länder i Afrika idag, där somliga ligger så lågt som på 600 kg CO2e per person och år.

Den kollektiva känslan både bland de fysiskt närvarande på salongen och våra vänner på Twitter var att det kändes rätt hopplöst. Vad kan man göra då? Susanna Elfors på Asfaltblomman tyckte det var viktigt att fokusera på de stora frågorna, resorna, och inte fastna i detaljer, som vilken mat som var bäst. Avstår du en långresa så sänker du dina utsläpp långt mer än maten. Några av oss hade dock snöat in på maten och ekonomin. Diskussionerna handlade bl a om pengar, potatis och ris! Kalla fakta är att potatis är bättre för klimatet än ris. Men potatis som inte är ekologisk påverkar Östersjön och övergödningen. Ny kunskap för många av oss var att det finns klimatsmart ris. Sumpris som är vanligt i våra butiker, släpper ut massor av metan. Bergsris däremot är fin-fint för klimatet. Är tyvärr inte så vanligt i Sverige.

Vi pratade också om att det är fråga om värderingar, inte bara pengar. Hade vi suttit här på 70-talet hade många av oss rökt runt bordet. Det gör vi inte idag. En förändring som har gått väldigt fort. Kommentarer från Twitterflödet var bl a mindre produkter, mer tjänster. För vi vill ju hålla ekonomin igång, trots allt.

Idéer kom upp att klimatsalongerna framöver skulle bli mer av samtalssalonger där vi i grupp kan prata av oss om vår klimatångest. Låt oss se vad vi hittar på till våren när Klimatsalongerna drar igång igen i samarbete med SVN på Ekoteket.

Pär Larshans, Max och Kaj Török, Det Naturliga Steget med Green Awards 2009

Max Hamburger vann den ärofyllda engelska Green Awards 2009! Det är ett pris i ”kreativ hållbarhet” och Max har utsetts som det bästa globala exemplet på kommunikation av hållbarhet! Det är stora ord.

Det känns fantastiskt kul när vi på U&W [you&we] har jobbat så hårt och så länge med allt ifrån redovisning av Max alla produkters klimatpåverkan till att klimatkompensera alla Max restauranger, hamburgare, leverantörer, rapande kor och tomater. Det har varit ett mycket intensivt arbete, men väldigt stimulerande! Inte minst på grund av det kreativa samarbetet med de två på bilden intill: Pär Larshans, Max mycket driftiga HR-chef samt Kaj Török, Det Naturliga Stegets mycket nytänkande och kloka kommunikatör!

Se även en annan bekräftelse på miljöarbetets genomslag för Max affärer, här beskriver BBC World News vårt klimatkompensationsprojekt i Moçambique, ZeroMission, och Max koppling till det.

Vi skickar ett enormt stort grattis till Pär och Kaj i London där de tar emot the Green Award 2009! Och ett stort tack för ett mycket stimulerande samarbete!

I ett meddelande från Göteborgs kommun framgår det att man ska klimatkompensera flyg och bilåkning för sina tjänstemän, något som Karlstads redan gör. Man tar ut en avgift för de kolioxidutsläpp som resandet ger upphov till och pengarna ska användas för att reducera kommunens klimatpåverkan, tex genom att sätta upp cykelställ för att underlätta cyklandet.
Det låter bra. Men finns det någon hake? Ja, det man borde ta sig en funderare på är om de pengar man på detta sätt kan använda för investeringar gör största möjliga klimatnytta. Det är naturligtvis svårt att säkra klimatnyttan av ett cykelställ, men även om det var möjligt skulle det nog vara så att pengarna skulle åstadkomma mycket mer CO2-reducering om de investeras i ett utvecklingsland med ett annat kostnadsläge än vårt. Precis samma skäl som gör att företag flyttar ut sin tillverkning till lågprisländer. Man får ut mer för pengarna. Dessutom, om man ska se på frågan globalt, måste vi i Nord vara beredda att medverka till att länder i Syd får finansiering av klimatreducerande åtgärder, eftersom de annars kommer att riskera att hamna ytterligare på efterkälken.

Om allt fler kommuner väljer att gå denna väg ställer de sig för det första utanför Kyotoprotokollet och för det andra minskas kraften i det svenska klimatarbetet.

Det är förresten lite komiskt att det exempel Göteborg nämner i sitt pressmeddelade är just cykelställ. Detta gör att man kommer att tänka på ”cykelställsfrågor”, alltså frågor som man ältar i det oändliga men som egentligen är oväsentliga!

Jag är i södra England och igår gjorde jag mina vanliga inköp av strumpor och kallingar hos Marks&Spencer i Chichester. M&S är ett märkligt företag. Efter att tidigare varit ett företag med starkt varumärke gick något mycket snett. För bara några år sedan var de på fallrepet. Nu är de på offensiven igen. Och de driver affärerna med CSR. I filmen Beyond the Line, som U&W [you&we] varit med att producera, får man en inblick i vad de gör. Deras satsning heter Plan A, och som man säger ”därför att det finns ingen Plan B”. Deras hemsida är mycket informativ och välgjord och Plan A kan man gå direkt till; inte gömd flera nivåer ner. Där visar de alla sina  åtaganden och de engagerar också kunderna att göra åtaganden för att förbättra miljö och hälsa. Ett mycket kreativt sätt att stödja Köpenhamnskonferensen är att låta människor sätta samman en stor virtuell pläd av foton och bilder. Det här är ett företag som har bestämt sig och vågar visa det!