U&W [you and we] Blogg

I dagarna har de skrivits och pratats om duvorna som åker tunnelbana mellan Farsta Strand och Farsta. Många är roligheterna om plankning, tåg istället för flyg och så vidare. Jag är själv uppvuxen i Farsta så jag vet att duvorna där är företagsamma. Dessutom hade jag en papegoja som hette Alex under min uppväxt. I andra nyhetsinslag har det rapporterats om att EU-beslutet om förbud mot att hålla hönor i oinredda burar nu ska genomföras till årsskiftet. Detta efter 12 års dispens…

Inslagen får mig att fundera kring djuromsorg och vad djur uppfattar och om de kan känna lidande.

Glädjande i allafall att EU äntligen genomför sitt beslut. Nu väntar vi bara på att barnen i våra skolor ska kunna få bestämma att deras pannkakor inte kommer från ägg från hönor som sitter i bur (någon annanstans i världen där det inte är förbjudet).

Vid vårt frukostseminarium i Almedalen i morse presenterade vi en färsk Novus-undersökning om allmänhetens kunskap och attityder till klimatfrågor. Av resultaten kan man se att drygt hälften av alla tillfrågade föredrar att köpa från företag som tar ansvar för att minska klimatpåverkan. Här finns en potential som företag kan lita på och utnyttja i större utsträckning.

Att klimatfrågorna är viktiga framgår av att 40 procent känner oro för att klimatförändringarna kommer att drabba dem själva och deras familjer. Hela två tredjedelar känner till begreppet klimatkompensation. När frågan ställdes vilka företag man känner till som klimatkompenserar och som man kan namnge är det lite sämre ställt. Hela 60 procent kände inte till något företag som klimatkompenserar. Känner man till något företag är det Max Hamburgare som nämndes oftast, mer än företag som till exempel Volvo, SJ, Fortum och HM. Det är glädjande för oss eftersom Max är en av våra kunder.
Vill du läsa mer om vår undersökning, gå till vårt pressmeddelande.

Vi har precis fått smaka på Sommarens Blommiga Blandning ifrån Ekorrens Ekologiska. Förstår inte varför man måste använda artificiella smaker när de naturliga smakar så mycket. Rekommenderas varmt!

Ensam på kontoret denna regniga fredag muntrar jag upp mig med godisprovning! Inför gårdagens besök från Brasilien köptes Ekorrens fyra olika godispåsar in. Igår kväll lånades lokalen av bostadrättsföreningen i huset och kvar står en skål med Eldorados gelehallon och godismix med bl.a. sega råttor.

Geléhallonen smakar mest sött, aromämnena ger ingen upplevelse av hallon… När jag därefter provar Vilda bär med smak av blåbär, lingon och havtorn blir smakskillnaden stor. Havtorn är bäst, underbart sötsyrlig orange godisbit. Smakar det så kostar det, helt enkelt.

Fler borde prova och flytta handen i hyllan. Ekorrens godis finns både på ICA & Coop, hos medvetna handlare som vill erbjuda mer än det traditionella artificiella smågodiset. Konstigt är det också att det schyssta godiset på påsen måste informera om allt den inte innehåller – ”Inga konstgjorda färg- och smakämnen. Inga syntetiska sötnings- och konserveringsmedel.” Vad innehåller vanligt godis egentligen?

Nyligen gjordes dessutom en studie om godisets klimatpåverkan av SIK, Institutet för Livsmedel & Bioteknik, på uppdrag av Livsmedelsverket som kan laddas ned här. Där framkom att skumgodiset klimatpåverkan var lika stor som en portion fläskkött!

Undrar vad en studie på ekologiskt godis, chips & läsk skulle visa för klimatutsläpp?

Konkurrensen om att få förenkla vardagspusslet hårdnar. Originalet, som middagsfrid kallar sig, har varit igång i tre år och satsar hårt på att få ut sitt budskap. Varje måndag kan man få Kicki Theanders tips för den kommande veckan i Stockholm City. Bra tips och i vissa fall stark opinionsbildning. Idag är det en artikel i Livets Goda om expansionen till Danmark. God mat var det också för drygt ett år sedan då jag senast var prenumerant.

I Testfakta har man gjort en undersökning på åtta företag som levererar matkassar till familjer, främst i Stockholmområdet. På Testfaktas hemsida hittar man fakta om ytterligare 16 matkasseleverantörer. Jag undrar om denna tjänst kan komma ännu bättre ut om det blir möjligt att ses som Rutavdragsberättigat?!

Flera av testkassarna nämner att abonnera på matkasse är bra för miljön. Kassen hjälper oss att få rätt mängd mat hemma, vilket leder till att mindre mat slängs. Det är självklart ett plus. Själv väljer jag dock matkasse i första hand utifrån mängden ekologiska varor i påsen och då är Ecovivas kasse det enda möjliga valet. Där är alla kött-, fågel- och fiskproteiner KRAV-märkta, normalt är 70-80% av kassens innehåll eko. Dessutom är det väldigt praktiskt att någon annan handlar åt mig. Framtidens mat kan också vara ett alternativ för den starkt miljömedvetne, där minst hälften av varorna ska vara ekologiska. De erbjuder också en kasse för vegetarianer.

Varannan vecka är rätt lagom! Ena veckan styrd, inspirerade och överraskad och andra veckan blir det familjens önskemål som råder. Jag rekommenderar alla att prova! Många av leverantörerna som testats har prova-på-rabatter och inga bindningstider. I en artikel i DN kan du läsa om en annan kunds upplevelser av två av leverantörerna.

Tillhör du dem som tycker om att handla själv, kommer Mita Magnusson från GI-boden och food for life inom kort att släppa ett nytt koncept i ICA-butikerna som hjälper dig att handla lagom med mat, så att svinnet minskar.

Mats-Erik Nilsson ger en snabbkurs till vad ekologiskt betyder i SvD med hjälp av KRAVs regler. Många konsumenter har enligt samma artikel vaga uppfattningar om vad det betyder. Synd tänker jag, att inte fler av livsmedelskedjorna berättar mer i sina butikshyllor.

Redan 2005 togs det fram ett sätt att kommunicera 15 st vanliga produkter med hjälp av ett ekokvitto. Det är inga ”vanliga” kvitton, utan sätter siffror på de förbättringar som sker i lantbruket tack vare att vi väljer ekologiska livsmedel. I arbetet med att synliggöra miljöpåverkan inom dialogprojektet Framtida handel deltog Arla, Coop, ICA , Skånemejerier, Jordbruksdepartementet, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, KRAV, Ekologiska lantbrukarna och Svensk Dagligvaruhandel. Så man var och är också överens om vad man får säga om de ekologiska mervärdena!!

Vill du veta mer hittar du Konsumentverkets broschyr om Ekokvitton här. U&W [you&we] hjälper företag att räkna fram dessa ekokvitton, t ex för kaffe, bananer och mjölk.

Andelen konsumenter som köper ekologiskt ökar. Oavsett Marit Paulsens motpropaganda. Jag har emellertid en farhåga: Det är allmänt känt att ekologiskt blir något dyrare att producera pga mindre kvantiteter. Är det så att handlarna utnyttjar detta för att ta ut högre marginaler? Jag köpte ekolgogisk socker hos COOP Forum för 18.70 per kilo. Motsvarande pris ICA-butik var över 23,50 kr. Alltså över 25% dyrare. Priserna på oekologisk var snarlika, runt 10 kr. På mig ger det intrycket att det går att ta ut rövarpriser!
Har någon annan liknande prisexempel?

En nyutkommen bok om handlar om kött har fått George Monbiot i The Guardian att ändra ståndpunkt när det gäller synen på kött i ett globalt perspektiv. Boken heter Meat: A Benign Extravagance skriven av Simon Fairlie. Där påstås att kött inte är det stora globala problem som det gjorts till. Fairlie vänder sig mot en demoniseringen av köttproduktion som en ineffektiv form av matproduktion som tar i anspråk mark som annars kunnat föda många människor med växtproduktion. Fairlie menar att det överallt finns landområden som inte lämpar sig för odling och där innebär djuruppfödning inte någon konkurrens med vegetarisk föda. Djur äter också restprodukter från hushåll och jordbruk som annars slängs. Matrester har till exempel alltid getts grisar. Djur bidrar också till att ge öppna landskap och hålla biosystem i balans, när det sker i liten skala. Djurhållning har alltid gett värdefull naturlig gödsel och i ekologiskt lantbruk är därför djur önskvärt för att slippa konstgödsel. Fairlie menar att djurhållning i dessa fall inte belastar de globala trånga resurserna utan i stället blir en effektiv form av omvandling av växtmaterial till kött. Han är dock kritisk till det sätt västvärlden proppar i djur säd, soja och andra växter för kött- och mjölkproduktion, något som minskar den totala tillgången på föda, eftersom där mark tas i anspråk som i stället kan föda oss direkt på ett effektivare sätt.

Enligt Fairlie har jordbrukets bidrag till växthuseffekten också kraftigt överskattats: 18 % av alla utsläpp. Han menar att detta baserar sig på felräkningar och är i stället 10%. Felet är att tillskriva köttproduktion som orsak till avverkningen av tropiska skogar. Avverkningen drivs inte i första hand av behovet av mark för djur och djurmat utan av markspekulation och timmerförsäljning. På samma sätt har vattenåtgången som påstås vara 100 000 liter för ett kilo kött kraftigt överskattats. Borde vara en tredjedel.

Dessa nya uppgifter står inte oemotsagda. Poorva Joshipura, director of People for the Ethical Treatment of Animals (Peta) Europe, kritiserar Monbiot  för att låta sig övertygas alltför lättvindigt. Även 10 % är för mycket. Och 30 000 liter vatten likaså. Det oetiska sätt som djur hålls på och det lidande de utsätts borde han också ha beaktat enligt henne.

Det ska bli intressant att se hur debatten går vidare..

Vi hade en av våra Kuldagar häromdagen. Det ska vara något roligt, lärorikt och hemligt. Denna gång startade vi på Tehuset Chaikhana på Svartmangatan i Gamla Stan, där vi var med om en teprovning och fick smaka olika sorter, bl a vitt te med ett kilopris som slår guld.
Tehusets ägare är en fantastisk kunnig och inspirerande person som tog oss med på en teresa genom smaker, historia och geografi. Han berättade att te är ett område där inte bara ekologiskt utan biodynamiskt odlat te är vanligt därför att det ger så stor smakkvalitet. Vi bestämde oss samfällt för att upphöra med påsteblaskandet, gjorde kollektivt inköp av ett antal burkar med olika spännande smaker, en liten tekanna (te ska bryggas för ett par koppar och inte stå och dra för länge) samt utsåg två personer, som dagligen färdas genom Gamla Stan till jobbet, till införskaffare när teförråden sinar. För nu duger inte dagligvaruhandeln. Vi fick också klart för oss att kaffe kan man dricka vid sitt skrivbord på jobbet, men inte te. Det ska intas tillsammans.
På Chaikhanas hemsida framgår det att ”A murderer can possibly be forgiven, but never unpoliteness while drinking tea”.

Box för 5 fotoböcker om Hunger

Till sist kom Göran in på kontoret och min nyfikenhet fick stillas. Jag sitter här med del ett av

Beskuren bild av bok 1

fem i Jens Assurs och LRFs bokserie om Hunger, If you love global warming – honk!

LRF gör detta för att söka ”helhetsperspektiv, långsiktigt tänkande och ansvarstagande från politiker, forskare, beslutsfattare, organisarioner, allmänhet och oss i näringslivet”. Jens Assur har fått stor konstnärlig frihet och ger med sina fotografier i första boken en skrämmande bild av den värld och tid vi lever i. Omskakande foton på temat konsumtion och energiförbrukning.

Vill du följa kampanjen innan böckerna finns i handeln och utställningen på Kulturhuset öppnar i maj, gå in på LRFs kampanjsida.

Det jag fortfarande är intresserad av att veta är hur Göran blev utvald? Jag är så glad, stolt och tacksam… bara lite avundsjuk.