U&W [you and we] Blogg » klimatneutral

Kompensation, neutralitet och additionalitet

Marten Lind — Wed, 09 Jun 2010 14:54:48 +0000

U&W [you&we] har länge uppmanat företag och organisationer som aktivt kommunicerar sitt klimatengagemang att undvika ordet ”klimatneutral”, vilket är ett mycket problematiskt begrepp. Det signalerar exempelvis att man kommit till vägs ände trots att många företag som kallar sig klimatneutrala bara påbörjat en lång resa mot hållbarhet, liksom övriga samhället. Att det är problematiskt bekräftas nu i en ny studie från Yttra där det visar sig att 6 av 10 svenskar tycker att begreppet används på ett förvirrande sätt och rent av missbrukas. Detsamma gäller tyvärr också ordet ”klimatkompenserad” vilket jag tycker är olyckligt. Klimatkompensation fungerar nämligen ofta som en katalysator som ökar medvetenheten kring klimatfrågan inom företag och organisationer samt hos kunder, och dessutom skyndar det på omställningen i och med att det fungerar som en intern skatt på deras klimatbelastning. Klimatkompenserar man genom projekt i u-länder sprider man dessutom hållbar teknik samt bidrar till utsläppsminskningar alternativt upptag av koldioxid i växande biomassa.

: Antonio och Joao från vårt klimatkompensationsprojekt i Mozambique samt Alexa från Plan Vivo på besök i Stockholm

Det gäller dock att välja projekt med omsorg. En enkel sak man kan tänka på är att vända sig till etablerade och trovärdiga leverantörer. En annan sak är att välja projekt som är ”additionella”, det vill säga sådana som inte skulle kommit till stånd utan kompensationspengar. Till projekt som har väldigt låg grad av additionalitet, och som man därför bör undvika, hör vind- och vattenkraftsprojekt i Kina. CDM Executive Board har exempelvis under våren avslagit ansökningar till flera vindkraftprojekt i Kina med motivationen att de är kommersiellt gångbara på egen hand. Michael Wara, en expert på området från Stanford University sa nyligen till Financial Times att: “It is hard to believe that there is additionality in many of the energy projects in China right now”. I andra änden av skalan har vi trädplanteringsprojekt certifierade enligt Plan Vivo som fungerar som stöd till småskaligt jord- och skogsbruk i u-länder. Där involveras inga nya bönder och det planteras heller inga träd såvida det inte finns en ny kompensationskund. Bönder står i kö för att få delta, och pengarna går i många fall till Afrika som i hög grad står lottlös i klimatkompensationssammanhang då bara någon enstaka procent av alla CDM-projekt och utställda certifikat kommer från Afrika. Detta trots att Afrika kan komma att drabbas värst av klimatförändringarna.

Slutsats: Börja klimatkompensera, gärna i Afrika och genom projekt med hög grad av additionalitet och positiva mervärden såsom fattigdomsbekämpning. Undvik ordet klimatneutral och se upp med vindkraft och vattenkraft i Kina som inte är dåligt i sig, men som klarar sig bra på egna meriter.

Wal-Mart imponerar

Goran Wiklund — Mon, 01 Mar 2010 11:29:36 +0000

Vi är mycket imponerade av klimatarbetet hos Wal-Mart, världens största livsmedelskedja. Nu har de meddelat att de ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 milj ton (!) till 2015. Det är detsamma som att ta bort 3,8 milj bilar från vägarna.

Det ska de göra genom att arbeta med sina kameler, som vi brukar kalla det. Det vill säga där man får störst effekt, där det biter bäst. I deras fall är det med sina leverantörer och de produkter som under sin livscykel orsaker mest utsläpp. Leverantörerna får ett klart besked; antingen minskar ni era utsläpp eller så får ni se er om efter en annan kund. Wal-Mart väntar inte på att plitikerna ska sätta mål.

Det är ett tydligt mönster att företag börjar bekymra sig över sina sk Scope 3 emissioner, dvs de som uppstår utanför den egna verksamheten. På så vis uppstår en dynamik som innebär att leverantörer måste konkurrera med andra leverantörer och visa upp klimatstrategier som inte bara är pärmar i bokhyllan.

Vad Wal-Mart gör är att effektivisera sin nuvarande verksamhet. I det långa loppet kommer verkligheten i fatt deras köplador som slår ut lokal handel och lokala leverantörer, liksom kravet på infrastruktur med bilåkning för att handla mat. Då räcker det inte med att bli klimatDå måste själva affärsidén omprövas.

Är etikfonder etiska?

Goran Wiklund — Sat, 27 Feb 2010 09:39:01 +0000

Fair Trade Center har granskat fonder som säger sig vara etiska. Man konstaterar att det inte finns någon tydlig definition på vad etisk är. Alla fonder har sina egna kriterier. Det kan vara fråga om att utesluta en hel bransch, såsom tobak eller alkohol, eller vissa företag som missköter sig när det gäller arbetslagstiftning eller miljö. Det kan också vara att inkludera vissa företag som har ett gott etiskt agerande. I stället för att avveckla innehav i vissa företag säger sig flera fonder föra dialog med företagen för att förmå dem att ända sitt agerande, men man rapporterar inte vad dialogerna resulterar i.

Detta är ytterligare ett exempel på hur svårt det är för konsumenter att jämföra produkter utifrån etik och miljökriterier. Är rubriceringen etisk fond bara ett sätt att rida på en våg och locka till sig ansvarfulla sparares pengar? Fair Trade Center har en barometer där olika fonder kan jämföras. Där kan du se om du har placerat dina pengar i rätt fond!

”Etikfond” är bara ett exempel bland många, där det är lätt att glida i sin kommunikation och låta intrycket bli bättre än uttrycket. ”Klimatneutral” är ett annat. Liksom ”grön” eller ”gör en insats för miljön”. ”Miljövänlig” har lyckligtvis börjat försvinna sedan Konsumentverket reagerat, t.ex när det gäller bilar.

No related posts.

Skarpt klimatmål

Goran Wiklund — Tue, 02 Feb 2010 07:56:43 +0000

Sista januari var dead-line för alla länder att enligt den urvattnade överenskommelsen i Köpenhamn lämna in bindande klimatmål. Det verkar inte som att särskilt många länder hållit denna tidsram. En som dock gjort det är Maldiverna. De lovar 100 % minskning av nettoutsläppen redan till 2020. Maldivernas president säger att detta löfte är ett frivilligt åtagande och inte villkorat. Han säger vidare att han tillåter internationell kontroll och verifiering av mätningar, något som till exempel Kina kraftigt motsatt sig. Törs man hoppas att andra följer i Maldivernas (klimat)fotspår?

Vad kommer Köpenhamn att ge för resultat?

Klimatarbete är lönsamt

Ellinor Eke — Tue, 12 Jan 2010 13:56:41 +0000

Att klimatarbete kan vara en lönsam affär har vi belyst flera gånger på vår blogg. I lördags skrev Jan Joel Andersson och Harry McNeil från Utrikespolitiska Institutet på SvD Brännpunkt om att ”klimathotet erbjuder aldrig tidigare skådade affärsmöjligheter. Deras inlägg gör mig hoppfull inför 2010 efter bakslaget i Köpenhamn. De undrar var de visionära svenska företagsledarna är som med nya affärsmodeller, innovativa produkter med en hållbar design kan bidra till en bättre värld?

Tänk om vi i Sverige efter det politiska misslyckandet i Köpenhamn kan se nya svenska industriella kluster växa fram likt det som hände i Sverige under slutet av 1800-talet. Jag tänker på idag svenska stoltheter som Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, ASEA, SKF med flera. Andersson och McNeil menar att det är dags för Sverige och svenskt näringsliv att ta ledningen i en av vår tids viktigaste frågor – global uppvärmning. Om nya bolag tillåts att växa fram och gamla reformerar sig till de nya förutsättningarna vi står inför, med resursbrist och försvagade ekosystemtjänster, kan vi samtidigt sluta halka efter i OECDs välfärdslista. Svenska företag kan bli världsledande på hållbara produkter och tjänster, och innovativ teknik.

Då som nu krävs förstås lite hjälp på traven. Då fanns Johan August Gripenstedt, en liberal finansminister, skriver Per Gudmunsson på Signerat i SVD. Idag har vi istället politiker som slår undan fötterna för de nya bolagen! För vindkraftsbolag som O2 Vindel och Falkenberg är bifallet till tilläggsskatt på vindkraftskooperativ ett bakslag. De erbjuder en ny affärsmodell som inte går att jämföra med Vattenfall och EON, läser jag i Dagens Industri. Vi behöver således både modiga politiker och framsynta företagsledare.

Andersson och McNeil ger svenska industri- och företagsledare fyra tips som jag återger i sin helhet nedan:

Ta aktiv ställning i denna viktiga fråga
Gå samman och arbeta för en klimatneutral näringslivssektor i Sverige och världen
Utveckla innovativa affärsmodeller för dagens låginkomstmarknader – framtidens tillväxtmarknader
Reformera gårdagens affärsmodeller och bli världsledande med innovationer för tjänster och service, energisnåla processer, återanvändande, mer kvalitet och mindre slit och släng

För att detta ska hända behövs en radikal förändring byggd på fakta. Det är stora förändringar inom företag som måste till, omvärdering av befintliga strukturer och modeller. Förändringar har dock en tendens att mötas av motstånd. Med hjälp av filmen och workshopen Beyond the Line ges företag en god start i omställningen till ett hållbart företagande på riktigt. Vi kallar denna nya industriella revolution Eco-transition. Klimatkompensation och energieffektivisering i alla ära, men det räcker inte. Vi talar om att gå bortom lagomlinjen.

För mindre företag finns under 2010 ett program i hållbar affärsutveckling som kallas Grönsamma affärer. Det genomförs med stöd av Entrepreneur Sthlm och EU. Min förhoppning är att företag som genomgår detta program också kommer att vara framtidens vinnare i ett hållbart samhälle.

No related posts.

SEB kompenserar sina utsläpp

Goran Wiklund — Sun, 18 Oct 2009 08:12:13 +0000

Affärstidningen CSR i Praktiken har intervjuat SEBs hållbarhetschef Ingrid Jansson, som enligt tidningen berättar att banken är först med bli klimatneutral. Två sparbanker har reagerat och sagt att de redan är klimatneutrala.

Eftersom U&W [you&we] genom klimattjänsten ZeroMission hjälper SEB att kompensera sina utsläpp har vi kommenterat det inträffade. Vi avråder alla företag att kalla sig klimatneutrala, eftersom det är omöjligt att vara neutral. Man har alltid utsläpp som inte inräknas och man har en gammal utsläppsskuld som man först måste betala av innan man är neutral. Uttrycket ger dessutom intryck av att man redan gjort allt som behövs, men det har man inte så länge man måste kompensera sina utsläpp.
Ingrid Jansson påpekar också i artikeln att uttrycket klimatneutral är besvärligt och att man hellre väljer att säga att ”utsläppen kompenseras”, vilket vi tycker är mer hovsamt och inte lovar för mycket.

Klimatkompensation, en åtgärd på kort sikt

Ellinor Eke — Mon, 12 Oct 2009 13:17:02 +0000

Läser i CSRiPraktiken om deras tvehågsenhet till klimatneutralitet. På U&W [you&we] är vi inte lika tvehågsna. Det gäller dock att vara försiktig med ordvalet, vilket Alf Henriksson fångat på pricken i en av sina dikter:

Ett ord som en människa fäster sig vid, kan verka i oberäkneliga tid.

Det kan framkalla glädje till livets slut. Det kan uppväcka obehag livet ut.

Ja det kan påverka livet på jorden. Så slarva inte med orden.

Vi förordar att man använder ordet klimatkompensation istället för klimatneutralitet. Det är också viktigt att se klimatkompensation som en del i en genomgripande klimatstrategi som har åtgärder för effektivisering och omställning till förnybar energi. På så vis blir klimatkompensation en kortsiktig åtgärd som på längre sikt inte kommer att behövas.

Mårten Lind pratar klimatkompensation på Almedalen

Växer pengar på träd?

Jens Johansson — Tue, 18 Aug 2009 06:39:12 +0000

Såg en intressant dokumentär om skogen, klimatet och pengar igår.

Ekosystemtjänster

Hur kan man rädda regnskogen från att bli soja, palmolja och annat och istället stå kvar och ge oss syre, bra klimat och vatten som trots allt är det vi verkligen behöver. Dags att betala för naturens tjänster! Kan ses på SVT play till den 24 augusti.

Mårten Lind pratar klimatkompensation på Almedalen

Ellinor Eke — Thu, 18 Jun 2009 10:36:43 +0000

Miljöaktuellt har gjort en sammanställning över föredrag och seminarier under Almedalsveckan. Nästan vart tredje registrerat program handlar om miljö och hållbarhet. På Miljöaktuellts egen Arena Almedalen kommer ett 60-tal seminarier att hållas. Den 1 juli kommer Mårten Lind att delta på ett av seminarierna tillsammans med Scan. Klimatsmart köttkonsumtion kommer att avhandlas.

Klimatförhandlingar, utsläppsrätter och klimatneutralitet

Goran Wiklund — Thu, 11 Jun 2009 03:04:56 +0000

Nu pågår förhandlingarna inför klimatkonferensen i Köpenhamn som bäst. Sverige har föreslagit att alla EU-länder ska införa en CO2-skatt. Vi har ett starkt argument här, nämligen att vi kan visa att vi haft en kraftig ekonomisk tillväxt sedan denna skatt infördes samtidigt som vår klimatpåverkan stadigt gått ner. Dock inte så mycket som regeringen berömmer sig för, eftersom vi flyttat ut så mycket produktion utomlands och då får andra länder redovisa de utsläppen.
Nu utvärderas också CDM-systemet, dvs. att investera i utvecklingsländer och få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar där. Tyvärr framträder en obalans som måste rättas till. Av alla projekt hamnar 95 % i fyra länder (Kina, Indien, Sydkorea och Brasilien in nämnd ordning). Här finns ett inbyggt systemfel: Fattiga länder saknar den infrastruktur som gör att det går att starta CDM-projekt (har man inga fabriker finns det ingen smutsig fossilbaserad tillverkning att effektivisera). Sådana länder har just inga utsläpp, men ska de bestraffas för detta genom att inte få utvecklingshjälp?
I USA pågår de politiska turerna omkring att införa ett handelsystem med utsläppsrätter och om vilka åtaganden internationellt USA ska göra. Konservativa vill inte att USA ska göra åtaganden om inte Kina gör det. Och det verkar som att Kina passerat USA som största utsläppare. Men USA har en ganska stor skuldbörda att betala av: 29 % av alla utsläpp under senaste 150 åren kommer från USA. Det är tre gånger mer än vad Kina medverkat till. Och det ju den totala utsläppsmängden som orsakat klimatproblemen.
Det är ju samma sak med alla företag som hävdar att de är klimatneutrala. Det låter förrädiskt enkelt och bra. Men neutral blir man först när man betalt av sina gamla klimatskulder. Att man ett visst år kompenserar för lika mycket som man släpper ut innebär att man inte amorterar av utan bibehåller skulden.