U&W [you and we] Blogg

Jag sitter och följer blogginlägg från Emma från Arla som tillsammans med Göran och Jenny från U&W [you&we] besöker klimatkompensationsprojektet i Mozambique just nu. Arla kompenserar sin Yoggi Yalla genom att plantera träd i Mozambique och Arla har därför länge velat åka ner för att se hur projektet ser ut och på vilka sätt Arla bidrar till en hållbar utveckling i regionen. Deltar gör även Antalis som säljer klimatkompenserat papper.

Plantskola i Mozambique

Envirotrade som koordinerar projektet verkar vara en mycket bra värd och researrangören Good Travel har uppenbarligen planerat besöket bra. Besök hos bönder varvas med besök i skolor och mycket annat. Intrycken verkar vara omtumlande för Emma. Hon skriver bland annat: ”Man blir rörd över alla vänliga och tacksamma människor samtidigt som man känner sig otillräcklig. Man vill hjälpa mer… Så köp mer Yoggi yalla så att vi kan plantera fler träd och hjälpa fler människor.”

Själv är jag imponerad av att man överhuvudtaget kan blogga från en så avlägsen och isolerad plats samt att Emma tar sig tid att göra det när det finns så mycket att se och uppleva.

Följ Emma och de andra äventyrarna på Emmas blogg, men även här. För Göran och Jenny fortsätter äventyret i Uganda nästa vecka då man besöker Ecotrust och klimatkompensationsprojektet där.

Läser att Max Hamburgare hamnat på tidningen Fast Companys 10 i topp lista över de mest innovativa matföretagen i världen, och det enda utanför USA, för klimatmärkningen av sin mat  - grattis! Vi känner oss naturligtvis stolta över att ha bidragit.

Vår tisdagsmorgon startade med ett frukostseminarium på kontoret. André Gonçalves, forskare från Brasilien, berättade om många års arbete med agroforestry i samarbete med småbrukare i södra och centrala Brasilien. Mot bakgrund av avskogning för monokulturer och köttdjursuppfödning, som är skrämmande både i takt och i omfattning, presenterade André en hoppingivande bild av ett av alternativen.

Forskningsstudier som jämför agroforestrygårdar med skolexempel på de bästa konventionella gårdarna i regionen visar att agroforestrysystemen ger en ökad resiliens både ekologiskt och ekonomiskt. Lantbrukare vittnar om att de klarar extrema väderfenomen som orkaner bättre. Om vissa grödor drabbas av sjukdomar eller angrepp gör den biologiska mångfalden i systemet att den ekonomiska effekten på den enskilde lantbrukarens ekonomi blir mindre än i en konventionell odling.

Medan konventionell monokultur i princip endast producerar den gröda som skördas och säljs, så närmar sig agroforestrygårdarna de naturliga ekosystemen och producerar, utöver de grödor som ger lantbrukaren en inkomst och oss andra föda på bordet, en rad viktiga ekosystemtjänster. Dessa ekosystemtjänster, som pollinering, reglering av vattenflöden, rening av luft, reglering av klimatet, reglering av sjukdomar, skadedjur m.m., är i grunden basen för vår välfärd. Energibalansen i agroforestrysystemen är också betydligt bättre, med ett en energioutput på drygt 18 gånger input (mot drygt 4 i de konventionella systemen).

Våra Plan Vivo-certifierade klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i Mexiko, Uganda, Moçambique och Nicaragua är agroforestryprojekt. Morgonens seminarium förstärkte ytterligare vår övertygelse om de ekologiska och sociala mervärdena i sådana satsningar. Vi ser fram emot att kunna bistå Centro Ecológico med partners att kunna erbjuda klimatkompensation.

Nu har Zeromission glädjen att få arbeta med ett nytt kompensationsprojekt i Nicaragua.
Projektet fokuserar på återplantering av skog och skogsjordbruk för att skapa ekonomisk utveckling i Nicaragua samtidigt som man bekämpar klimatförändringar och förbättrar den biologiska mångfalden. Genom sammanslagning av brukarnas småskaliga mark ansluter projektet dem till en internationell marknad. Trädplantering skapar nya ekonomiska möjligheter genom diversifiering av inkomst och ett motståndskraftigare jordbruk.

Nicaragua är det näst fattigaste landet på västra halvklotet och har upplevt en av den värsta avskogningen i regionen. Årtionden av destruktiv markanvändning och överexploatering har lett till improduktiva jordar för traditionella jordbruksmetoder och djurhållning. San Juan de Limay, Esteli ligger i norra Nicaragua nära gränsen mot Honduras.

Till skillnad ifrån många andra fattiga områden med hög avskogningen, har Nicaragua en relativt låg befolkningstäthet och en hel del av marken är underutnyttjade Dessutom skapar den låga höjden och närheten till ekvatorn goda villkor för träd som växer upp till tio gånger snabbare än i de nordliga länderna.
Genom fotosyntesen är träd ett av det mest effektiva sätt att undanröja koldioxid från atmosfären. Hållbart förvaltade skogar förbättrar dessutom vatten- och jordkvaliteten, djurs naturliga livsmiljöer och livet för människor som lever omkring dem.

Samtidigt som FN gör 2011 till det Internationella Skogsåret uppmärksammar Conservation International, CI, att skogsekosystemen är nära en kollaps. CI understryker vikten av att öka skyddet av skogar på grund av deras oerhörda betydelse för bevarandet av biologisk mångfald, klimatstabilisering och ekonomisk utveckling

CI som arbetar i över 30 länder pekar ut de tio mest hotade skogbeklädda områdena. Dessa skogar har redan förlorat 90 % eller mer av sina  ursprungliga livsmiljöer och alla hyser minst 1500 endemiska värden (arter som inte finns någon annanstans i världen). Dessutom stödjer dessa skogar potentiellt nära en miljard människor med de naturresurser som skogsekosystemen producerar.
Två av de tio mest hotade områdena finns i kustskogarna och i Afromontane, Östafrika. Afromontane omfattar flera vitt spridda men biogeografiskt liknande bergskedjor från Saudiarabien och Jemen i norr till Zimbabwe i söder. Kustskogarna finns längs kusten från Somalia ner till Mocambique.
Här finns också två av våra kompensationsprojekt som förutom att verka för en förbättrad livssituationen för fattiga småbönder dessutom stöttar återplantering av skog som förbättrar den biologiska mångfalden.

Afromontane
Afromontane hyser några av världens mest extraordinära sjöar som tillsammans är hem till 617 endemiska fiskarter. I området finns Bushenyi, Uganda, där vi har ett kompensationsprojekt. Som i många andra tropiska områden hotas Ugandas skogar av avskogning på grund av jordbrukets expansion. Projektets främsta mål är därför att, genom de pengar som genereras via klimatkompensation, förbättra inkomstsituationen för fattiga småbönder. Målet är också att bidra till den biologiska mångfalden genom användandet av inhemska arter, öka kunskapen om klimatrelaterade frågor samt bidra med assistans och teknisk support för att bönderna ska komma in på marknader för exempelvis timmer, biobränslen, frukt och djurfoder.

Kustskogarna i Östra Afrika
På grund av dålig jordkvalitet och ökad befolkning som livnär sig på jordbruk och kommersiella jordbruk tas mer och mer av regionens skogar i anspråk. I dagsläget finns endast 10 procent av den ursprungliga skogen kvar. Trots att det bara är fragment kvar av den ursprungliga skogen återfinns dock anmärkningsvärda nivåer av biologisk mångfald.
Här finns Nationalparken Gorongosa i Mozambique. Området har länge varit utsatt för avskogning och skövling på grund av de flyktingströmmar och bosättningar som orsakades av inbördeskriget. Vårt kompensationsprojekt har som mål att vända den negativa trenden. Tillsammans med lokalinvånarna som lever intill nationalparken, utvecklas och implementeras en affärsmodell för ett hållbart skogsbruk. Skogsjordbruk är en kombination jord-och skogsbruk, det vill säga odling av grödor med träd och buskar. Denna teknik skapar bättre produktiva jordar och främjar den biologisk mångfald.

Välkommen att följa med på en resa till Moçambique för att besöka vårt trädplanteringsprojekt. Den äger rum mellan 2-9 april. Vi kommer att besöka bönder, byar, skolor och småindustrier och se med egna ögon den positiva effekt som klimatkompensationen har. Med jeep åker vi ut på landsbygden till områden man aldrig kommer som vanlig turist.
Kontakta oss om det låter intressant!

U&W [you&we] har ingått ett avtal med Solvatten som innebär att vi medverkar till att Solvatten som klimatkompensationsprojekt introduceras i Indien och Uganda. Solvatten är Petra Wadströms omtalade innovation för att rena och värma vatten med hjälp av solenergi och som redan idag ger människor tillgång till rent vatten och bättre hälsa i olika delar av världen. Läs artikel i SvD här och Teknik 360 här.

Solvatten reducerar dessutom användarnas behov av bränsle, som ofta består av ohållbart producerat trädbränsle, eftersom vattnet värms upp med hjälp av solenergi. Det betyder bland annat minskad arbetsbelastning på framför allt kvinnor och barn för insamling av ved och en minskad belastning på skogen. Se filmer om hur det går till på Solvattens hemsida.

Den minskade användningen av ved och andra bränslen gör att det uppstår en klimatnytta och vi kommer på sikt att kunna erbjuda våra kunder Solvatten som en form av klimatkompensation. Genom att investera i distribution av Solvatten till landsbygden i Indien och Uganda medverkar våra kunder till att småbönder får tillgång till denna vattenreningsteknik. Solvatten ger både social miljömässig nytta och projekten som nu utvecklas kommer att vara certifierade i enlighet med Gold Standard.

Ett av de resultat som uppnåddes i Cancún är att utvecklingsländer får ersättning för att bevara och plantera skog. Redan i Sternrapporten som kom för några år sedan framhölls att trädplantering är dels nödvändig och dels en av de minst kostnadskrävande åtgärderna för att minska CO2-utsläppen. Sternrapporten nämner som ett exempel på ett lyckat projekt vårt projekt i Sofala i Mocambique.
Det är troligtvis ett av de bästa i sitt slag eftersom det är Plan Vivo-certifierat, vilket säkrar klimatnyttan, och det är också certifierat för sin förmåga att leverera social nytta och biologisk mångfald genom Climate, Community and Biodiversity Standard (CCB). Det finns billigare skogsprojekt än detta men det är som med bilar, vill man ha ha hög kvalitet kostar det lite mer. En FAO-rapport som kom ut under året framhåller också Sofala-projektet som ett lysande exempel på hur man genom klimatkompensation kan stödja hållbar landsbygdsutveckling och ge verifierbar klimatnytta.
Det är intressant att notera att den reglerade CDM-marknaden inte gjort det möjligt att stödja detta och andra nödvändiga skogsprojekt. Det har hittills möjliggörs enbart genom de företag som agerar på frivilligmarknaden varav en stor finns i Sverige bland våra kunder.

Idag kommer Carbon Disclosure Project Nordic ut med sin fjärde årsrapport över de största börsföretagens klimatpåverkan inkl deras klimatmål och vidtagna åtgärder. CDP har vuxit till att vara den största databasen i världen med klimatinformation om börsföretag. Arbetet görs på uppdrag av investerare som vill veta mer om företagen och de risker och möjligheter som finns i samband med aktieplacering. Totalt har dessa investerare ett placeringskapital av 450000000000000 kronor.
U&W [you&we] har hjälpt flera av företagen att mäta upp sina  klimatutsläpp och att besvara CDPs frågeformulär, bla SEB som placerade sig i topp på Carbon Performance Leadership Index.
Genom ZeroMission har vi också klimatkompenserat utsläppen från produktionen av den skriftliga rapporten, dvs. allt från skogsavverkning till tryck inkl distribution. Det har gjorts genom trädplantering i Afrika. På så vis hjälper CDP Nordic småbönder till en bättre tillvaro och förbättrar samtidigt lokal miljö och biologisk mångfald.

Byggföretaget NCC har lanserat ett unikt projekt, kanske ett av de första i Europa. Det går ut på att när man lämnar ett bygganbud man parallellt också lämna ett Grönt anbud som innebär att man på olika sätt minskar koldioxidutsläppen under själva byggprocessen, det inkluderar byggmaterial, transporter och själva byggarbetsplatsen. Man åtar sig också att klimatkompensera alla återstående utsläpp. Det görs som en kombination att energiprojekt, trädplantering och dessutom sätter man av till en fond som kan användas för energieffektivisering på hemmaplan. Vi glädjer oss över att NCC valt att arbeta med oss för klimatkompensationen