Tillsammans med Max Hamburgare kommer vi att delta med en monter vid miljömässan Eco Now 2-4 september på Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand och berätta om klimatkompensation genom trädplantering och speciellt de projekt som Max är engagerade i som finns i Uganda och Mocambique. Välkommen att besöka oss. Vi står precis när du kommit upp för trappan till utställningsområdet.
Dagens U&W [you&we]-seminarium i Almedalen handlade om klimatkompensation genom att plantera träd som binder koldioxid. Medverkande var Christina Nordfeldt, Map Sverige, Pär Larshans, Max Hamburgerrestauranger och vår egen Göran Wiklund. Modererade gjorde Niclas Ihrén som bl a arbetar med Global Utmaning och Tällberg Foundation. Han konstaterade att trädplantering fungerar, träden finns på plats, de binder koldioxid. Agroforestrymetoden gör att bönderna ökar sin inkomst och att den lokala miljön förbättras. Diskussionen med åhörarna kom att handla om green wash: Kompenserar företag för att enbart förbättra sin image utan att vidta andra åtgärder? Detta gällde dock inte de medverkande företagen. Göran trodde det skulle vara svårt att få acceptans på en kompensationskostnad om den inte ingår i ett bredare miljöarbete. Vilka utsläpp bör man kompensera? Svaret på det är att det beror på vilken bransch man är i, men att det bör vara de värsta utsläppen. Ordet klimatneutral diskuterades också. Kommande riktlinjer för hur detta uttrycks ska få användas i marknadsföring innebär att man ska kompensera alla egna utsläpp men också de som uppstår hos leverantörer och kunder, något som gör att kraven ställs högt. Till sist konstaterades att trädplantering visserligen innebär att man köper kompensation men att man i själva verket bidrar till att stärka de ekosystemtjänster vi är beroende av.
Ecosecurities rapport Forest Carbon Offsetting Report 2010, som bygger på intervjuer med över 150 multinationella företag och organisationer samt 50 företag som sysslar med klimatkompensation, visar att klimatkompensation genom stöd till skogsprojekt helt har omvärderats, och detta på otroligt kort tid. I synnerhet i Europa. Så här står det bland annat:
För oss som länge insett skogsprojektens betydelse för att förhindra fortsatt avskogning, för att sprida och etablera kunskap kring hur man bedriver ett hållbart skogsbruk i utvecklingsländer samt för att inspirera och stimulera politiska åtgärder på området är detta mycket glädjande. Hela REDD-debatten under klimatförhandlingarna har säkert bidragit till detta uppsving. Jag tror också att det beror på att insikten kring begränsningarna i CDM har växt, vilket inte bara har gynnat anseendet för skogsprojekt utan också för frivilligmarknaden över lag.
Studien visar att det knappt finns några aktörer av vikt kvar som är kritiska till skogsprojekt (endast 16% i Europa). Om det ändå gör det beror det säkerligen på okunskap eller att man har särintressen. Det bör stå klart för alla att ett trovärdigt och komplett paket för att minska utsläppen av växthusgaser inte bara kan hanteras genom utsläppsminskningar i energi- och industrisektorn utan också i jord- och skogsbruket som står för 1/3 av våra växthusgasutsläpp. Tar man hänsyn även till andra miljöaspekter överskuggar jord- och skogsbruksproblemen ofta problemen med fossilbränsleanvändningen (läs nya UNEP-rapporten samt Miljöaktuellt), vilket ökar motivet än mer för att inkludera skogsprojekt i alla klimatkompensationsportföljer.
U&W [you&we] har länge uppmanat företag och organisationer som aktivt kommunicerar sitt klimatengagemang att undvika ordet ”klimatneutral”, vilket är ett mycket problematiskt begrepp. Det signalerar exempelvis att man kommit till vägs ände trots att många företag som kallar sig klimatneutrala bara påbörjat en lång resa mot hållbarhet, liksom övriga samhället. Att det är problematiskt bekräftas nu i en ny studie från Yttra där det visar sig att 6 av 10 svenskar tycker att begreppet används på ett förvirrande sätt och rent av missbrukas. Detsamma gäller tyvärr också ordet ”klimatkompenserad” vilket jag tycker är olyckligt. Klimatkompensation fungerar nämligen ofta som en katalysator som ökar medvetenheten kring klimatfrågan inom företag och organisationer samt hos kunder, och dessutom skyndar det på omställningen i och med att det fungerar som en intern skatt på deras klimatbelastning. Klimatkompenserar man genom projekt i u-länder sprider man dessutom hållbar teknik samt bidrar till utsläppsminskningar alternativt upptag av koldioxid i växande biomassa.
Det gäller dock att välja projekt med omsorg. En enkel sak man kan tänka på är att vända sig till etablerade och trovärdiga leverantörer. En annan sak är att välja projekt som är ”additionella”, det vill säga sådana som inte skulle kommit till stånd utan kompensationspengar. Till projekt som har väldigt låg grad av additionalitet, och som man därför bör undvika, hör vind- och vattenkraftsprojekt i Kina. CDM Executive Board har exempelvis under våren avslagit ansökningar till flera vindkraftprojekt i Kina med motivationen att de är kommersiellt gångbara på egen hand. Michael Wara, en expert på området från Stanford University sa nyligen till Financial Times att: “It is hard to believe that there is additionality in many of the energy projects in China right now”. I andra änden av skalan har vi trädplanteringsprojekt certifierade enligt Plan Vivo som fungerar som stöd till småskaligt jord- och skogsbruk i u-länder. Där involveras inga nya bönder och det planteras heller inga träd såvida det inte finns en ny kompensationskund. Bönder står i kö för att få delta, och pengarna går i många fall till Afrika som i hög grad står lottlös i klimatkompensationssammanhang då bara någon enstaka procent av alla CDM-projekt och utställda certifikat kommer från Afrika. Detta trots att Afrika kan komma att drabbas värst av klimatförändringarna.
Slutsats: Börja klimatkompensera, gärna i Afrika och genom projekt med hög grad av additionalitet och positiva mervärden såsom fattigdomsbekämpning. Undvik ordet klimatneutral och se upp med vindkraft och vattenkraft i Kina som inte är dåligt i sig, men som klarar sig bra på egna meriter.
My "sweet spot"
Rework the World dag 1: En strålande morgon som började med frukost invid Siljans strand med en ny bekantskap från Malawi följdes upp av en inspirerande och avslappnande tur i skogen med en naturguide. Alla sinnen är nu kalibrerade för att ta in viktiga budskap från ex. Elinor Ostrom och andra under dagen. Vi själva deltar med våra besökare från Envirotrade, Ecotrust och Plan Vivo samt vår kund Max i ett seminarium om hållbar mat. För er som är i Leksand så äger seminariet rum i Svea PK klockan 16.30. Jag påminns efter samtal med människor från hela världen att den är liten och att vi på många sätt sitter i samma båt. Dessutom, även om utmaningarna vi står inför på hållbarhetsområdet är komplexa är lösningarna ofta enkla (något omformulerat citat från Mohan Munasinghe under morgonens Plenary Session). Plantera träd är ett sådant exempel.
Ur nyhetsflödet under veckan framgår att Swedbank är första företaget som klimatkompenserar lokalt. Det man menar med det är att den negativa klimateffekt som bankens verksamhet ger upphov till kompenseras genom att sätta ett pris på utsläppen och låta motsvarande belopp gå till satsningar på hållbarhetsföretag lokalt, dvs antagligen i Sverige.
Det är ju bra att man vill satsa på hållbara företag. Men klimatkompensation? Idag är det oerhört viktigt att kommunicera miljöargument på ett korrekt sätt. I fråga om klimatkompensation är det rigorösa krav som ställs. För att kunna hävda att man klimatkompenserar krävs till att börja med att man kan påvisa att det man satsar på inte skulle ha ägt rum utan de satsade pengarna, att klimatnyttan alltså kan säkerställas. Det kallas additionalitet och det kräver en certifieringsprocess och verifiering av tredje part. För det andra ska klimatkompensationen vara kvantifierbar. Hur ska detta beräknas för nystartade företag? Ska utsläppen från dessa företag dras av? För det tredje ska effekten vara bestående. Hur kan man veta att de hållbara företagen lever vidare? För det fjärde innebär det att Swedbank ställer sig utanför det mycket seriösa arbete som bedrivs för att skapa ett regelverk för klimatkompensation och som bygger på de olika mekanismer som finns i Kyotoprotokollet och där ideella organisationer också är delaktiga.
Tyvärr kapar Swedbank uttrycket klimatkompensation. Nu kan man börja kalla en massa åtgärder klimatkompensation utan att de uppfyller några som helst vedertagna kriterier. Råd till Swedbank: Stöd hållbara företag, men blanda inte ihop det med den egna verksamhetens klimatutsläpp! Hoppas Swedbank blir både först och sist med detta.
Förra veckans klimatsalong bjöd på många olika infallsvinklar kring resandets väl och ve. Stanna i Sverige och försök uppleva det exotiska på hemmaplan. Eller åk ut i vida världen, upplev nya kulturer samtidigt som du lär dig något nytt och dina pengar stärker den lokala ekonomin.
Pia Gillsäter
Våra två inledare gav olika aspekter på resandet. Pia Gillsäter som rest mycket som barn tillsammans med sin far fotografen och upptäcksresanden Sven Gillsäter, uppskattar numera att resa i Sverige. Vad sägs om att besöka Växthuset i Söderhamn. En underbar plats där du kan bo på vandrarhemmet, bara ta en fika i kaféet och lära vad en hönstraktor, ett jordkylskåp och ett jordskepp är. Pia poängterade också att tänka efter före, vad är det du vill uppleva med din resa. Kanske finner du det lika väl här hemma, genom att se på din nära omgivning med nya ”glasögon”.
Birgitta Westerberg, redaktionschef på Allt om Resor, vittnade 
om det som många av deltagarna på salongen kände igen sig i när det kommer till att göra en klimatberäkning av de egna utsläppen. När det kommer till att åka kollektivt, kompostera och källsortera, äta ekologiskt och klimatsmart så är vi ”klimatänglar” – men så fort semestern ska räknas in så slår hela vår klimatbudget i taket och vi blir klimatbovar. Birgitta gjorde det inte lättare för oss att välja rätt, för charterresor som går med fulla flyg som genererar lägre klimatusläpp per passagerare kanske inte i samma utsträckning ser till att hålla den lokala ekonomin i det land du besöker i gång. Planerar du din resa själv, flyger reguljärt med flera mellanlandningar så blir utsläppen högre men dina pengar kommer förhoppningsvis lokalbefolkningen till godo.
Diskussionerna var livliga men ganska samstämmiga. Inte ens Kalle som ansåg att flygresor inte är en mänsklig rättighet och borde beskattas precis som andra transportslag blev emotsagd. Även från Twitter kom en del inlägg. Kanske blir många gotlänningar tvingade att fira hemester i påsk med anledning av den eventuella strejken på båtarna? Vi på salongen ansåg dock att en hemester på Gotland var något mycket trevligt!
I mitt sökande efter definition på hemester fick jag istället förslag på nya ordvändningar. Lina Stjern tipsade om ”frimester”, en semester med elektroniken avslagen. xcmankan föreslår en inre resa, som jag raskt förkortade till ”inresa”.
Kvällen avslutades med tips till hemsidor med annorlunda, exotiska och spännande resmål i Sverige. Naturens Bästa är en sådan site. Scandic lanserar under året ”staycation” – en semester på hemmaplan där du har möjlighet att bryta vardagsmönstret. Knappa in ditt postnummer på kampanjsiten och finn ett hotell nära dig!
Viktigt när man reser är förstås att se till mer än klimatet. Vill du ha koll på vart det är schyst att resa? Kolla in Schyst resande som är ett samarbete mellan bland andra Ecpat, Fair Trade center och Hotell- och restaurangfacket. De sistnämnda har även lanserat en lista över hotell och restauranger som i Sverige drivs med schysta villkor.
Avslutningsvis tackar jag också för det tack vi fick från Camilla som var fysiskt på salongen och som också följer oss på Twitter och driver EkoLifestyle. Camilla tycker att vi får satsa på att marknadsföra allt fint och häftigt i Sverige! Jag håller med och hoppas vi kan hjälpas åt!
Papper är något alla företag behöver. De som förbrukar stora mängder börjar allt mer bekymra sig över hur mycket man gör av med. Storbolag har slutat att automatiskt skicka ut bokslut och periodrapporter till aktieägare. Allt mer brev och information läggs ut på nätet i stället för att läggas i lådor. På så vis spar man både kol och kulor. I fråga om koldioxid är en grov måttstock 1 à 2 kg CO2 per kg papper.
U&W [you&we] har nu ett avtal med Map Sverige, den största pappersgrossisten, som innebär att tryckerier kan erbjuda kunderna papper som klimatkompeseras av oss genom vårt initiativ ZeroMission. Det sker genom att träd planteras i Moçambique i samarbete med småbönder under strikt kontrollerade former. Så nästa gång du nödvändigtvis måste lägga en beställning av kataloger eller broschyrer kräv att de ska vara klimatkompenserade!
Kung Mark
attas VD Peter Enberg berättade i DI igår om varför företaget klimatkompenserar för sina transporter och personalens tjänsteresor. Peter säger bland annat att tanken bakom Kung Markattas klimatkompensation är att: ”Våra kunder ska slippa välja mellan närproducerat och ekologiskt producerat”.
Peter berättar vidare att klimatkompensationen är en del av en större klimat- och miljöstrategi. En tanke är exempelvis att Kung Markatta-produkter såsom sojamjölk och tofu kan ersätta mjölk och kött och på så sätt generera en positiv klimateffekt. Man försöker också se över transportslag och har sedan en tid lagt om transport av 300 ton ekologiska Italienska konserver till tåg istället för lastbil.
Det vi har sett på U&W [you&we] efter att ha jobbat många år med klimatkompensation för företag är att kompensationskostnaden kan bli ett starkt incitament och en ekonomisk drivkraft att minska sin klimatpåverkan. Det här är ett bra exempel. Kompensationen för Kung Markattas transporter sker genom trädplantering i Chiapas, Mexiko, ett projekt som Jens Johansson på U&W [you&we] besökte innan jul. Läs mer här.
Nyheten togs även upp igår av Icanyheter.
Att klimatarbete kan vara en lönsam affär har vi belyst flera gånger på vår blogg. I lördags skrev Jan Joel Andersson och Harry McNeil från Utrikespolitiska Institutet på SvD Brännpunkt om att ”klimathotet erbjuder aldrig tidigare skådade affärsmöjligheter. Deras inlägg gör mig hoppfull inför 2010 efter bakslaget i Köpenhamn. De undrar var de visionära svenska företagsledarna är som med nya affärsmodeller, innovativa produkter med en hållbar design kan bidra till en bättre värld?
Tänk om vi i Sverige efter det politiska misslyckandet i Köpenhamn kan se nya svenska industriella kluster växa fram likt det som hände i Sverige under slutet av 1800-talet. Jag tänker på idag svenska stoltheter som Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, ASEA, SKF med flera. Andersson och McNeil menar att det är dags för Sverige och svenskt näringsliv att ta ledningen i en av vår tids viktigaste frågor – global uppvärmning. Om nya bolag tillåts att växa fram och gamla reformerar sig till de nya förutsättningarna vi står inför, med resursbrist och försvagade ekosystemtjänster, kan vi samtidigt sluta halka efter i OECDs välfärdslista. Svenska företag kan bli världsledande på hållbara produkter och tjänster, och innovativ teknik.
Då som nu krävs förstås lite hjälp på traven. Då fanns Johan August Gripenstedt, en liberal finansminister, skriver Per Gudmunsson på Signerat i SVD. Idag har vi istället politiker som slår undan fötterna för de nya bolagen! För vindkraftsbolag som O2 Vindel och Falkenberg är bifallet till tilläggsskatt på vindkraftskooperativ ett bakslag. De erbjuder en ny affärsmodell som inte går att jämföra med Vattenfall och EON, läser jag i Dagens Industri. Vi behöver således både modiga politiker och framsynta företagsledare.
Andersson och McNeil ger svenska industri- och företagsledare fyra tips som jag återger i sin helhet nedan:
För att detta ska hända behövs en radikal förändring byggd på fakta. Det är stora förändringar inom företag som måste till, omvärdering av befintliga strukturer och modeller. Förändringar har dock en tendens att mötas av motstånd. Med hjälp av filmen och workshopen Beyond the Line ges företag en god start i omställningen till ett hållbart företagande på riktigt. Vi kallar denna nya industriella revolution Eco-transition. Klimatkompensation och energieffektivisering i alla ära, men det räcker inte. Vi talar om att gå bortom lagomlinjen.
För mindre företag finns under 2010 ett program i hållbar affärsutveckling som kallas Grönsamma affärer. Det genomförs med stöd av Entrepreneur Sthlm och EU. Min förhoppning är att företag som genomgår detta program också kommer att vara framtidens vinnare i ett hållbart samhälle.
Senaste kommentarer