U&W [you and we] Blogg

Fritidsresor hade hört talas om Plan Vivo och tyckte det systemet för klimatkompensation lät bra. Som enda leverantör av projekt certifierade enligt detta system har vi nu fått Fritidsresors förtroende att leverera trädplantering enligt konceptet 5+5 som innebär att en resenär kan välja att lägga på 5 kr för en resa, vilket då går till trädplantering i samarbete med småbönder i våra olika projekt. Den andra 5-kronan ställer Fritidsresor upp med och den går till ett vatten projekt WaterAid. Den årliga klimatnyttan som resenärerna bidrar med beräknas till 5-10 000 ton CO2, något som kommer innebära viktig social nytta och att ekosystemtjänsterna stärks.
Läs pressmeddelandet.

Nu intar klimatkompenserade konsumentprodukter butikshyllan

Stora delar av näringslivet står idag utanför regelsystem för utsläpp av växthusgaser. Fler och fler företag börjar dock analysera sin påverkan på klimatet och klimatkompenserar frivilligt. Arvid Nordquist är ett av de första livsmedelsföretagen som gör det. Classic kaffe genomför omfattande trädplantering i Nicaragua och tar ett ansvar långt bortom företagets egna utsläpp från rosteri och transporter.

Läs hela pressmeddelandet

Vårens sista klimatsalong handlade om klimatkompensation och när och hur det ska användas. Mattias Goldman från Tricorona och jag själv var inledare. Vi protesterade båda emot uppfattningen att klimatkompensation används som grönmålning, dvs att man kan ta det lugnt och slippa vidta åtgärder på hemmaplan som minskar utsläppen. Tricorona och U&W [you&we] har därför gemensamt gjort en undersökning bland ett urval av kunderna som visar att hos de flesta ökar arbetet att minska utsläppen efter att man kompenserat i stället för att minska. Det är egentligen självklart, eftersom man vill slippa extrakostnaden för kompensation så snabbt som möjligt. Båda betonade vi att få och kanske inget företag kommer att kunna nollställa sina utsläpphelt även om man (felaktigt) kallar sig klimatneutrala. Därför kommer kompensation att vara en nödvändig ingrediens i klimatarbetet. Genom att satsa på projektbaserad kompensation hjälper man utvecklingen i utvecklingsländer och de bästa projekten har också socialt värde och miljönytta. Vi diskuterade också en ofta hörd tanke att man ska effektivisera först och kompensera det som blir kvar. Tvärtom, anser vi båda! Effektivisering tar lång tid och man blir aldrig klar, så på det viset bromsas ett rejält klimatansvar. Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, var inbjuden men kunde inte komma. Mattias hade ändå en debatt med Svante genom att sätta upp ett foto av honom på en stol och på ett skickligt sätt ta upp både Svantes och sina argument. Jag avslutade med att peka på att de politiska målen med 80-90% reducering av utsläpp till 2050 kommer att innebära en spännande tid för näringslivet. Det kommer att bli stora omställningar, eftersom målet inte kan nås genom att bara spara och effektivisera. Det krävs tuffare tag!

Träffade på en fransk student som är här och hjälper bönder att få igång biodling på ett sätt som skyddar skogen. Det vanliga är att man tillverkar bikupor av bark. Man skalar av barken av ett träd och för samman barken till en cylinder eller hugger ner ett träd för att tillverka en bikupa av barken. Detta vill man ändra på genom att tillhandahålla enkla lådor och ramar. Bina är vilda och man fångar dem i fångstlådor och sedan flyttar man samhällena till kuporna. Man vill också ändra på beteendet att tända eldar för att röka ut bina som är aggressiva vid honungskörd. Sådana eldar är den vanligaste orsaken till skogsbränder i Mozambique. Här finns varoa men bina har tydligen lärt sig att leva med detta kvalster som suger näring ur bina. Honungen som är flytande säljs i vattenplastflaskor, vanligtvis av barn som står utefter vägarna. Honungsodling är ett viktigt komplement för de bönder som vi samarbetar med för trädplantering. Där bina finns ökar skördar, likaom resiliens och biologisk mångfald stöds. Dessutom ger honung en viktig extrainkomst.

Vi bor på Envirotrade’s camp i Nhambita där tekniker och annan personal också bor och arbetar. Här är så varmt året runt att husen inte behöver väggar. Vi bor i tält som står under bambutak. En generator ger el och pumpar upp vatten. Generatorn kör igång kl 7 och stängs av kl 10 på kvällen, då det blir beckmörkt. Då ligger man och lyssnar på cikador och andra ovanliga ljud, men bara en kort stund eftersom de intensiva dagarna tar ut sin rätt och alla somnar sött. Vårt värdpar Jane och Allister tillsammans med Lucy som är Technical Director tar väl hand om oss och på kvällen sitter vi runt middagsbordet och samtalar och sammanfattar våra intryck innan det är dags att gå till tältet innan allt blir svart. Här finns både teve och internet som också drivs av generatorn. Kapaciteten är låg men man är inte avstängd. Mobilen funkar också. Mobiltelefon är också bland det första bönderna köper. Att ladda är ett problem, men en del bönder skaffar en solpanel och då kan grannarna komma och ladda mot en mindre betalning.

Vi har besökt skolor som får stöd av trädplanteringsprojektet. Eleverna lär sig vikten av att plantera träd och att inte elda upp halm och rester på åkrarna utan låta det kompostera och berika jorden. Problemet med eld är också att den ofta sprider sig och bränner ner stora skogsområden.
Trädplanteringsprojektet tillhandahåller trädplantor som eleverna planterar på marken runt skolorna. Dessa träd ingår sedan i den bindning av koldioxid som projektet säljer, bl a till våra kunder.
Skolan får inte betalt i pengar utan i vad de behöver. Tak över skolsalarna till exempel så att det inte regnar in. Eller som skolmaterial såsom böcker, pennor, skrivtavlor.
Det är viktigt att börja med barnen och lära ut vikten av trädplantering. Det är så förändring grundläggs, eftersom barnen kommer att lära sina föräldrar.
Vi skulle berätta om oss och om Sverige för skolbarnen. Har någon försökt förklara vad snö är för någon som inte har minsta föreställning om vad det är? Nåja, vi gjorde vårt bästa och delade också ut uppblåsbara jordglobar, pennor och skrivpapper som vi hade med oss. Barnen ställde upp sig för fotografering och skrattade ihjäl sig när de såg sig själva i kameran.

Jenny från U&W [you&we] syns till vänster och Emma från Arla till höger.

Tillsammans med min kollega Jenny och våra kunder Kristina från Antalis och Emma från Arla har vi anlänt till Mocambique för en veckolång studie- och fältresa. Vi reser runt på landsbygden och besöker bönder som planterar träd för våra kunders räkning. Det är hett och fuktigt, vi svettas och söker skugga, men är nyfikna och ställer massor av frågor. Ett antal av de byar vi besökt under dagen utför trädplantering just för Arlas räkning, så ni kan föreställa er att Emma har tagit massor av foton. Vi har också hunnit få en första presentation av Plan Vivo-metoden av Lucy Goodman som är Technical Director hos Envirotrade, alltså den organisation som vi slutar avtal med och som utbildar bönderna som deltar i trädplantering. Nya rapporter följer, bl a från besök i lokala skolor där vi ska försöka förklara vad snö och is är. En utmaning!

Jag sitter och följer blogginlägg från Emma från Arla som tillsammans med Göran och Jenny från U&W [you&we] besöker klimatkompensationsprojektet i Mozambique just nu. Arla kompenserar sin Yoggi Yalla genom att plantera träd i Mozambique och Arla har därför länge velat åka ner för att se hur projektet ser ut och på vilka sätt Arla bidrar till en hållbar utveckling i regionen. Deltar gör även Antalis som säljer klimatkompenserat papper.

Plantskola i Mozambique

Envirotrade som koordinerar projektet verkar vara en mycket bra värd och researrangören Good Travel har uppenbarligen planerat besöket bra. Besök hos bönder varvas med besök i skolor och mycket annat. Intrycken verkar vara omtumlande för Emma. Hon skriver bland annat: ”Man blir rörd över alla vänliga och tacksamma människor samtidigt som man känner sig otillräcklig. Man vill hjälpa mer… Så köp mer Yoggi yalla så att vi kan plantera fler träd och hjälpa fler människor.”

Själv är jag imponerad av att man överhuvudtaget kan blogga från en så avlägsen och isolerad plats samt att Emma tar sig tid att göra det när det finns så mycket att se och uppleva.

Följ Emma och de andra äventyrarna på Emmas blogg, men även här. För Göran och Jenny fortsätter äventyret i Uganda nästa vecka då man besöker Ecotrust och klimatkompensationsprojektet där.

Läser att Max Hamburgare hamnat på tidningen Fast Companys 10 i topp lista över de mest innovativa matföretagen i världen, och det enda utanför USA, för klimatmärkningen av sin mat  - grattis! Vi känner oss naturligtvis stolta över att ha bidragit.

Vår tisdagsmorgon startade med ett frukostseminarium på kontoret. André Gonçalves, forskare från Brasilien, berättade om många års arbete med agroforestry i samarbete med småbrukare i södra och centrala Brasilien. Mot bakgrund av avskogning för monokulturer och köttdjursuppfödning, som är skrämmande både i takt och i omfattning, presenterade André en hoppingivande bild av ett av alternativen.

Forskningsstudier som jämför agroforestrygårdar med skolexempel på de bästa konventionella gårdarna i regionen visar att agroforestrysystemen ger en ökad resiliens både ekologiskt och ekonomiskt. Lantbrukare vittnar om att de klarar extrema väderfenomen som orkaner bättre. Om vissa grödor drabbas av sjukdomar eller angrepp gör den biologiska mångfalden i systemet att den ekonomiska effekten på den enskilde lantbrukarens ekonomi blir mindre än i en konventionell odling.

Medan konventionell monokultur i princip endast producerar den gröda som skördas och säljs, så närmar sig agroforestrygårdarna de naturliga ekosystemen och producerar, utöver de grödor som ger lantbrukaren en inkomst och oss andra föda på bordet, en rad viktiga ekosystemtjänster. Dessa ekosystemtjänster, som pollinering, reglering av vattenflöden, rening av luft, reglering av klimatet, reglering av sjukdomar, skadedjur m.m., är i grunden basen för vår välfärd. Energibalansen i agroforestrysystemen är också betydligt bättre, med ett en energioutput på drygt 18 gånger input (mot drygt 4 i de konventionella systemen).

Våra Plan Vivo-certifierade klimatkompenserande trädplanteringsprojekt i Mexiko, Uganda, Moçambique och Nicaragua är agroforestryprojekt. Morgonens seminarium förstärkte ytterligare vår övertygelse om de ekologiska och sociala mervärdena i sådana satsningar. Vi ser fram emot att kunna bistå Centro Ecológico med partners att kunna erbjuda klimatkompensation.