Nu är hösten på gång på allvar. Ett tecken på det är att klimatsalongerna är datumsatta och att inledare börjar spikas. Det känns roligt att Johan Rockström, professor och årets svensk 2009, är höstens första inledare.
Temat är vad som hänt med klimatfrågan efter Köpenhamnsmötet och känns viktig. Att klimatet är en icke-fråga i det svenska valet är oroväckande. När höstens första klimatsalong genomförs 21 september vet vi vem som vunnit valet och kan ana vad som blir de kommande fyra årens strategi. Då får vi höra om det stämmer överens med forskarnas bild av läget som Johan kommer att presentera.
Ethel Forsberg är en annan av höstens inledare. Hon lämnar i dagarna sin post som generaldirektör för KemI för att bli konsult hos oss. Välkommen Ethel! Hon kommer att prata om kopplingen mellan klimat och kemikalier.
Nu finns det en iPhone app att använda när man ska debattera med klimatskeptiker. Det är en lista med 119 typiska skeptiska argument och hur man ska bemöta dessa. De vanligaste argumenten är: Det är solen. Klimatet har ändrats tidigare. Det är ingen konsensus. 
Hur skulle du besvara dessa?
Miljöaktuellt informerar om att det går att se filmen gratis på nätet. Den tar ca 55 minuter. U&W har varit med att producera den och vi arrangerar workshops med filmen som bas för företag som vill förstå vad framtiden kommer att innebära och som vill göra något åt de risker och möjligheter som klimatförändringen innebär.
Världsmiljödagen instiftades av FN i samband med miljökonferensen i Stockholm 1972 och den hålls alltid 5 juni. Det står även i almanackan. Runt om i landet sker arangemang och manifestationer: Eskilstuna, Norrköping, Laisvall, Karlskrona, Halmstad….
I Stockholm är det samling vid Norra Bantorget för promenad til Sergels Torg där det hålls tal. Vi uppmanas att cykla denna dag och att hoppa över att äta kött. Plantera gärna ett träd också!
I mitten på maj hölls ett seminarium om personliga utsläppskvoter i riksdagen. En idé som utvecklats i England för att driva på minskningarna av klimatutsläppen. Kanske är det den enda framkomliga vägen, även om ransoneringskort inte känns så modernt och proaktivt. Du kan läsa vad Asfaltblomman tyckte efter att ha deltagit på seminariet. Även tidningen Effekt har skrivit artiklar på ämnet. Själv undrar jag över rättvisan… och för vem?!
Både igår och idag har jag haft förmånen att lyssna till Alexa Morrisson från PlanVivo, en ideell organisation med säte i Skottland. Alexa ger en intressant vinkling av värdet av att klimatkompensera genom trädplanteringsprojekten som certifierats enligt PlanVivo standarden. Man kan helt och hållet strunta i att träd fångar in kol när de växer och istället fokusera på de andra ekosystemtjänster som levereras i dessa delar av världen. Ska vi få till en rättvis lösning så måste vi stödja dem som upplever klimatförändringarna redan nu i form av bl a högre temperaturer och sena regnperioder. Vilket har förödande effekt på matproduktion och försörjningsmöjligheter. Utöver kolet som träden binder, hjälper de bland mycket annat till att minska jorderosionen, förbättra vattenkvaliteten och ge ved att hämta på nära håll
Klimatkompensation är helt enkelt bra både på kort och lite längre sikt. Kopplar man ihop det med ett ransoneringskort så kan man sannolikt styra mer pengar till trädplanteringsprojekten i östra Afrika eftersom människor tenderar att ta lång tid på sig för att förändra sitt beteende.
Nu börjar försäkringsbolagen dra öronen åt sig. Man aviserar att det kan bli dyrare att försäkra hus där översvämningsrisk finns. Detta har länge identifierats som en risk med klimatförändringen, men nu kan det bli ett faktum. I USA blev det tydligt efter Katrinaorkanen att en del försäkringsbolag vägrade att ta försäkringar på hus vid återuppbyggnaden av de drabbade område. Sjötomt i all ära, men….
SvD har studerat de tio största producerande svenska börsbolagen för att se hur de lyckats minska sin klimatpåverkan. Tyvärr har det inte skett någon minskning i realtion till bolagen minskade produktion till följd av finanskrisen. Detta förklaras med att energikostnader till stor del är fasta kostnader. Detta kan vara både positivt och negativt. Att frikoppla energikostnaderna från produktionsvolym skulle ínnebära att man också kan växa utan att dessa kostnader ökar i motsvarande grad. Men det kan också vara så som ofta är fallet: kostnaderna ökar vid ökad produktion men minskar inte vid minskad produktion.
Av rapporten framgår att alla dessa stora bolag inte har ett klimatmål som ligger på den nivå som politikerna beslutat om. Carbon Disclosure Project har räknat ut vad som krävs globalt av näringslivet för att det ska ta sin del av de utsläppsreduceringar som är nödvändiga för att nå det politiska målet om 80% reduktion till år 2050. Kravet är att man ska minska sina utsläpp med 4% varje år i relation till föregående års utsläpp. Beräkningarna bygger på en genomsnittlig ökning av BNP på 2,5 %. CDP har funnit vid en analys av de 100 största engelska företagen och även de 100 största amerikanska att deras mål ligger på ca 2%. Med denna ambitionsnivå kommer det politiska målet vad gäller näringslivet inte att nås 2050 utan först runt 2080. Ribban måste alltså höjas!
Ur nyhetsflödet under veckan framgår att Swedbank är första företaget som klimatkompenserar lokalt. Det man menar med det är att den negativa klimateffekt som bankens verksamhet ger upphov till kompenseras genom att sätta ett pris på utsläppen och låta motsvarande belopp gå till satsningar på hållbarhetsföretag lokalt, dvs antagligen i Sverige.
Det är ju bra att man vill satsa på hållbara företag. Men klimatkompensation? Idag är det oerhört viktigt att kommunicera miljöargument på ett korrekt sätt. I fråga om klimatkompensation är det rigorösa krav som ställs. För att kunna hävda att man klimatkompenserar krävs till att börja med att man kan påvisa att det man satsar på inte skulle ha ägt rum utan de satsade pengarna, att klimatnyttan alltså kan säkerställas. Det kallas additionalitet och det kräver en certifieringsprocess och verifiering av tredje part. För det andra ska klimatkompensationen vara kvantifierbar. Hur ska detta beräknas för nystartade företag? Ska utsläppen från dessa företag dras av? För det tredje ska effekten vara bestående. Hur kan man veta att de hållbara företagen lever vidare? För det fjärde innebär det att Swedbank ställer sig utanför det mycket seriösa arbete som bedrivs för att skapa ett regelverk för klimatkompensation och som bygger på de olika mekanismer som finns i Kyotoprotokollet och där ideella organisationer också är delaktiga.
Tyvärr kapar Swedbank uttrycket klimatkompensation. Nu kan man börja kalla en massa åtgärder klimatkompensation utan att de uppfyller några som helst vedertagna kriterier. Råd till Swedbank: Stöd hållbara företag, men blanda inte ihop det med den egna verksamhetens klimatutsläpp! Hoppas Swedbank blir både först och sist med detta.
Själv har jag känning av vulkanutbrottet eftersom jag befinner mig i försommargrönt England och försöker hitta ett sätt att ta mig hem.
Under tiden roar jag mig med att undersöka effekten av vulkanutbrottet. Beräkningar som gjorts indikerar att vulkanen spyr ut 150 000 ton CO2 per dag. Flyget skulle ha släppt ut 344 000 ton CO2 per dag (obs inga andra växthusgaser eller växthusgaseffekter inräknade). En rejäl besparing med andra ord.
Blir effekten bestående? Det förutsätter i så fall att alla som sitter fast någonstans tar sig hem på annat sätt med mindre klimatutsläpp och att alla flyg blir mer fyllda. Kommer en effekt bli att man flyger mindre? Möjligtvis om människor nu hittat andra trevliga färdsätt som till deras förvåning också fungerar och om rädslan för att bli strandad i någon avlägsen håla gör att man tar hemester eller väljer videokonferenser.
Vattenfall släppte under 2009 ut 90 milj ton CO2. Det är mer än Sveriges samlade utsläpp. För att förstå vad det rör sig om är det lika mycket som 30 000 000 bensinbilar släpper ut. Lars Joseffson avgår nu. Under hans tid som VD har Vattenfall släppt ut 700 milj ton CO2.
Undrar om han sover gott om nätterna?
Senaste kommentarer