U&W [you and we] Blogg

Nu har lobbyisterna för majsodlarna fått medvind: Här har vi ett förnybart energislag som inte är lika riskabelt som oljan. Nu gäller det att öka odlingsarealerna. Men vad man samtidigt förtiger är att majsodlingen i amerikanska mellanvästern för etanolframställning leder till stora utsläpp av kväve i Mississippi (genom konstgödsling) och fått till följd att omfattande områden i Mexikanska bukten är helt döda på liv. Oljan gör att uppmärksamheten dras bort ifrån kväveutsläppen.

Har du tänkt på att i så gott som alla naturprogram på teve med forskare som är ute i svåra förhållanden, antingen de studerar pingviner i Arktis, alligatorer i Florida, fladdermöss på Borneo, gorillor i Uganda, eller snöleoparder i Himalaya, så säger en speakerröst ”they are running out of time”. Uppenbarligen är det ett försök att öka spänningen och att man ska förstå vilken press forskarna har på sig. Det är bara det att när det händer i program efter program blir det lätt skrattretande. Men samtidigt, när man reflekterar, fastnar skrattet i halsen: det är bråttom att fixa en hel rad miljöfrågor.

Jamie Oliver, känd som den nakna kocken, har tagit sig an skolmaten för att bekämpa fetma hos barn. Han startade i England för några år sedan och har fortsatt i USA. I England bekräftar nu forskare att barn som äter enligt Jamie’s mer hälsobetonade kost dels har mindre sjukfrånvaro och dels får bättre resultat på prov.

I USA är det trögare. Han står i begrepp att lansera sin TV-serie om skolmat och började i Huntington, West Virginia. Där föll han i gråt när han mötte lokala skolrepresentanter som gjorde klart för honom att de ville ha kvar pizza och milkshake till skolfrukost. Han fick också veta att pommes frites betraktas som grönsak. Huntington har nyligen av Centres for Desease Control benämnts den minst hälsosamma staden i den minst hälsosamma staten i USA, så Jamie gör det inte lätt för sig.

En skollärare i USA har väckt stort mediaintresse. Hon kommer att äta skolmat varje dag under ett år och hon bloggar om vad som serveras, lägger ut foton på  och vad hon tycker om maten. Hon har klarat 60 dagar, men är inte säker på att hon kommer att stå ut. Eftersom hon är rädd att förlora jobbet om hon blir avslöjad så bloggar hon anonymt.

Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en ny grön revolution efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem.
Jonathan Lynch har forskat för att se hur växter kan klara tuffare förhållanden med torka och jordar som är fattiga på näringsämnen. Svaret är rotsystemen. Genom växtförädling (obs ingen genmodifiering) har han lyckats ta fram sorter med djupa eller grunda rötter, smala eller tjocka, med långa hår, borstliknande rötter etc. Växters rötter har stor variation och det gör att det möjligt att förädla fram vissa rotegenskaper. Rötter som kräver mycket vatten måste växa ner djupt. Samma sak med mineralämnen: rötterna måste finnas där mineralerna finns. På det här sättet kan lokala sorter användas och bönderna behöver inte ändra kulturella mönster genom att importera utsäde från tex USA.
Lynch tror att skördar kan dubbleras eller tredubblas på detta sätt.
Det här tycker jag låter som en fantastisk möjlighet för småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Installation av elmätare för att minska hushållens förbrukning har inte gett önskat resultat. Det har inte gett något resultat alls, trots en investering av 12 miljarder. En rapport visar att ingen minskning av förbrukningen skett.
Jag undrar om inte en förklaring är att människor måste koppla ihop att mätaren faktiskt kan användas för att hålla koll på elkonsumtionen och inte bara för att kolla att elräkningen stämmer. Liksom att alla förstår det bakomliggande syftet med att spara på elen, dvs miljöaspekten. Sedan skulle det väl inte skada om taxorna sätts så att minskning av förbrukningen återverkar på elräkningen. Men då måste man göra som telebolagen; ge möjlighet att välja bort fasta kostnaden och betala mer för förbrukningen.

…de har betydelse på jorden. I DI Weekends artikel om professor Malin Falkenmark får jag upp ögonen för vikten av ord och ordval igen. Nu utifrån att vi måste ha ord på det vi vill berätta. Utan ord så blir det svårt att förklara. Nobelpristagaren, britten Sir Georg Thomson, har sagt att: ”Begrepp är mycket viktigare än teorier” och är det som styrt Malin Falkenmark och att intressera sig för orden.

Hon har således skapat ord för sitt ämne internationell hydrologi för att bl a kunna prata om vattnet i rotzonen. Skillnaden på blått och grönt vatten är exempel på det. Det blåa vattnet är det vi ser i floder och vattendrag medan de gröna vattnet är det vatten som är bundet i marken som bara växterna kommer åt.

Själv funderar jag på slumpen över att det skrivits så mycket om vatten de senaste veckorna. Självklart beroende på World Water Day men förhoppningsvis också för att medierna har fortsatt att intressera sig och vill ta upp vattenfrågan samt personerna bakom.

Ännu mer kanske det kommer att skrivas om Naturskyddsföreningens årsbok: Planeten Havet som i dagarna landade i medlemmarnas brevlådor. Vackra bilder ackompanjerade av Stefan Edmans texter. Som jag skrev häromdagen, att all energi kommer från solen, så gäller det även för vattnet. Ska vatten fås att lyfta och ge regn så behövs solen.

Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto tillstått att detta inte stämmer. I bomullsodlingar i Indien har en larv (pink bollworm) överlevt och blivit resistent. Resistens har också påvisats i majs i Nordamerika.

Evolutionen är smartare än Monsanto!

Men inte nog med detta. I Manila har Greenpeace ockuperat jordbruksdepartementet och hävdar att BT majs inte fungerar som utlovat. Det skulle ge högre avkastning och kräva mindre konstgödsel. I själva verket ger det lika skördar men kräver med gödsel. Dessutom är det dyrare än alternativt utsäde. Så bönderna får ökade kostnader utan att kunna skörda mer

Vid årsskiftet slopades skatten på handelsgödsel som ett sätt att kompensera bönderna för den ökade dieselskatten. Flera bedömare, bl a Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket, är rädda för att det kommer att leda till högre halter av tungmetallen kadmium i importgödsel och därmed i jordarna och därmed i maten. Man menar att skatten verkligen fungerade så att halten av kadmium hölls nere.

Samtidigt pågår en debatt om slamspridning på våra åkrar. Reningsverken vill kunna göra sig av med slam genom att kostnadsfritt erbjuda det till bönderna att lägga på åkrarna. Man anser sig göra en miljögärning genom att fosfor som finns i slammet återförs till åkrarna. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett certifieringssystem REVAC, som röner mycken kritik, eftersom det sätter gränsvärden för endast vissa av de gifter tusentals gifter som slammet innehåller. LRF har efter mycket motstånd gett med sig och tillåter nu slamspridning. För att dölja sin kovändning säger de sig nu vara en av initiativtagarna till REVAC.  Slam innehåller även kadmium som är ett starkt gift som inte bryts ner i naturen. Halterna i jorden ökar alltså. Antingen det kommer från handelsgödsel eller slam.
Nu oroar sig läkare för vad kadmium gör med människokroppen. Det är känt att det kan orsaka njurskador, cancer bl a livmodercancer, och skelettskörhet. I en artikel i DN igår säger professor Björn Fagerberg vid Sahlgrenska: ”Kadmium är mycket farligare än vad vi trott.”
Kritiker mot slamspridning menar att det utomlands finns exempel på att slam hanteras på ett säkrare sätt genom att bränna det och sedan återvinna fosfor ur askan som sedan kan gödslas.

Det pågår en massiv kampanj runt om i världen för att visa att vetenskapsmän ljuger som påstår att människans utsläpp av växthusgaser påverkar jordens temperatur. I en artikel i The Guardian frågar George Monbiot vad det skulle krävas för att en klimatförnekare skulle ändra ståndpunkt. Hans svar är ingenting. Dvs det går inte. Han refererar till psykologisk forskning som visar att i många fall blir man ännu mer övertygad i sin åsikt ju mer fakta på motsatsen som man tar del av. Som till exempel att IPCCs rapport kraftigt underskattar klimatfaran. Han undrar om det som pågår är ett totalkrig mot all vetenskap och vetenskapsinformation. Vetenskap har blivit så specialiserad att inte ens vetenskapsmän inom angränsande områden förstår varandra. Mycket mindre journalister. Resultatet kan bli en allmän misstro mot vetenskap och då kan man undra vad som ersätter den. Mystik? Religion? Politiska åsikter? När jag läser artikeln kommer jag att tänka på vad som pågår i USA när det gäller kreationism, dvs kravet att skapelseläran ska ingå i undervisningen på samma nivå som evolutionsläran. Inte lätt att vara vetenskapsman i dessa tider!

Politiker blir glada när de hör ordet biogas. Det ger energi med minsta möjliga klimatpåverkan. I Tyskland får bönder som ställer om till att odla grödor för biogas, främst majs och energigräs, 20 års garanterat leveranspris. Omfattande arealer odlas nu upp. Men biodlare har lagt märke till att bisamhällena går under i områden där dessa grödor odlas. Nu slår de tillsammans med forskare larm. När bina under sommaren ska dra in nektar finns det inga blommor. Den GMO-majsen ger nämligen ingen blomning och bina svälter ihjäl och binäringen likaså. Biodlare flyttar sina kupor in till städerna för att få honung från trädgårdar och parker, landsbygden fungerar inte längre. Gamla majssorter har försvunnit eller finns möjligtvis i genbanker. Solros skulle kunna vara en alternativ biogasgröda, men den industriella solrosen ger ingen nektar. De gamla sorterna har också försvunnit. Det är inget mindre än en katastrof för biodlingen som nu uppdagas.  I Sverige bör vi noggrant följa det som sker, eftersom vi kommer att hamna i samma fälla i de stora jordbruksområdena i Sydsverige, Östergötland och Västergötland, när politikerna ska stödja produktionen av grödor för  biogas. Finns det en lösning så att vi får både bi och gas? Annars kommer det att bli “Tyst sommar”.