<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>U&#38;W [you and we] Blogg &#187; Forskning</title>
	<atom:link href="http://blog.uwab.se/Klimat/forskning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://blog.uwab.se</link>
	<description>Catalyst for Good Business</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Sep 2010 08:19:03 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0.1</generator>
		<item>
		<title>Mer koldioxid minskar växtligheten</title>
		<link>http://blog.uwab.se/mer-koldioxid-minskar-vaxtligheten/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/mer-koldioxid-minskar-vaxtligheten/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 20 Aug 2010 08:14:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Klimatförändring]]></category>
		<category><![CDATA[Resiliens, ekosystemtjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1706</guid>
		<description><![CDATA[Ett argument som klimatskeptiker ofta framför, bland andra tidigare Sandvikchefen Per-Olof Eriksson, är att det är bara bra med mer koldioxid i luften för då gynnas växtligheten. På norra halvklotet kan det stämma i och med att växtsäsongen blir längre. På andra ställen leder klimatförändringen till vattenstress (t.ex. minskad nederbörd) och det begränsar växtlighetens förmåga [...]


No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Ett argument som klimatskeptiker ofta framför, bland andra tidigare Sandvikchefen Per-Olof Eriksson, är att det är bara bra med mer koldioxid i luften för då gynnas växtligheten. På norra halvklotet kan det stämma i och med att växtsäsongen blir längre. På andra ställen leder klimatförändringen till vattenstress (t.ex. minskad nederbörd) och det begränsar växtlighetens förmåga att ta upp koldioxiden. Forskaren <a href="http://earthsky.org/earth/steve-running-‘plants-cant-counter-global-warming">Steven Running</a> vid universitetet i Montana har nu visat att den globala nettoeffekten alltså inte är positiv. Så där faller  ytterligare ett av klimatskeptikernas argument. I Australien har tidigare gröna områden nu blivit öken. Och i delar av Afrika, där monsunregnen inte kommer när de ska, minskar skördar. I Ryssland gör värmen att jordbruket drabbas. För mycket regn torde också slå mot växtligheten såsom i Pakistan. Den pågående avskogningen minskar också den bevuxna ytan.<br />
Vad kan man göra? Tänker man klimatkompensera kan man lämpligen göra det genom att stödja småbönder att plantera träd och hindra avskogning. Kontakta oss så berättar vi mer.</p>
<p><img class="qtl" title="Copy selction" src="http://www.qtl.co.il/img/copy.png" alt="" /><a title="Search With Google" href="http://www.google.com/search?q=Steven%20Running" target="_blank"><img class="qtl" src="http://www.google.com/favicon.ico" alt="" /></a><img class="qtl" title="Translate With Google" src="http://www.qtl.co.il/img/trans.png" alt="" /></p>


<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/mer-koldioxid-minskar-vaxtligheten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Valfångst i liten skala</title>
		<link>http://blog.uwab.se/valfangst-i-liten-skala/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/valfangst-i-liten-skala/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 Jun 2010 03:32:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hav, sjö, fiske]]></category>
		<category><![CDATA[Biologisk Mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1560</guid>
		<description><![CDATA[Vår miljöminister kan tänka sig att Sverige röstar för att en begränsad valjakt ska få förekomma. Anledningen är att Norge, Island och Japan inte följer det förbud som finns utan fångar valar men kallar det forskning. Är det rätt att internationella samfundet sanktionerar att dessa länder struntar i överenskommelser och valfuskar? Carlgren själv tror att [...]


No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vår miljöminister kan tänka sig att Sverige röstar för att en <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-oppnar-for-valfangst-1.1120741">begränsad valjakt</a> ska få förekomma. Anledningen är att Norge, Island och Japan inte följer det förbud som finns utan fångar valar men kallar det forskning. Är det rätt att internationella samfundet sanktionerar att dessa länder struntar i överenskommelser och valfuskar? Carlgren själv tror att på detta sätt valjakten ska minska. Men vad säger att de tre länder som bedriver tjyvjakt inte kommer att fortsätta med sin ”forskning” utöver den kvot som de nu med det här förslaget kommer att tilldelas? Vore det inte bättre att i kraftigare tonläge fördöma det som pågår? Och kräva att de tre länderna redovisar sin forskning?  Jag hoppas att det internationella samfundet går emot Sveriges förslag!<a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/06/Valbild.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-1563" title="CB036305" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/06/Valbild-300x199.jpg" alt="" width="300" height="199" /></a></p>


<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/valfangst-i-liten-skala/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Oljekatastrofen ger nya möjligheter?</title>
		<link>http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-ger-nya-mojligheter/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-ger-nya-mojligheter/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 05 May 2010 03:43:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energitekniker]]></category>
		<category><![CDATA[Övergödning]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[oljeberoende]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1383</guid>
		<description><![CDATA[Nu har lobbyisterna för majsodlarna fått medvind: Här har vi ett förnybart energislag som inte är lika riskabelt som oljan. Nu gäller det att öka odlingsarealerna. Men vad man samtidigt förtiger är att majsodlingen i amerikanska mellanvästern för etanolframställning leder till stora utsläpp av kväve i Mississippi (genom konstgödsling) och fått till följd att omfattande [...]


Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-i-mexikanska-golfen/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Oljekatastrofen i Mexikanska golfen'>Oljekatastrofen i Mexikanska golfen</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nu har lobbyisterna för <a href="http://www.biofuelsjournal.com/articles/Nebraska_Corn_Board__Gulf_Oil_Spill_Highlights_Need_to_Increase_Use_of_Ethanol-93237.html">majsodlarna fått medvind</a>: Här har vi ett förnybart energislag som inte är lika riskabelt som oljan. Nu gäller det att öka odlingsarealerna. Men vad man samtidigt förtiger är att majsodlingen i amerikanska mellanvästern för etanolframställning leder till <a href="http://www.pnas.org/content/105/11/4513.abstract">stora utsläpp av kväve</a> i Mississippi (genom konstgödsling) och fått till följd att omfattande områden i Mexikanska bukten är helt döda på liv. Oljan gör att uppmärksamheten dras bort ifrån kväveutsläppen.</p>


<p>Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-i-mexikanska-golfen/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Oljekatastrofen i Mexikanska golfen'>Oljekatastrofen i Mexikanska golfen</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-ger-nya-mojligheter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Running out of time</title>
		<link>http://blog.uwab.se/running-out-of-time/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/running-out-of-time/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 27 Apr 2010 18:56:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöåtgärder]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1350</guid>
		<description><![CDATA[Har du tänkt på att i så gott som alla naturprogram på teve med forskare som är ute i svåra förhållanden, antingen de studerar pingviner i Arktis, alligatorer i Florida, fladdermöss på Borneo, gorillor i Uganda, eller snöleoparder i Himalaya, så säger en speakerröst &#8221;they are running out of time&#8221;. Uppenbarligen är det ett försök [...]


No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Har du tänkt på att i så gott som alla naturprogram på teve med forskare som är ute i svåra förhållanden, antingen de studerar  pingviner i Arktis, alligatorer i Florida, fladdermöss på Borneo, gorillor i Uganda, eller snöleoparder i Himalaya, så säger en speakerröst &#8221;they are running out of time&#8221;. Uppenbarligen är det ett försök att öka spänningen och att man ska förstå vilken press forskarna har på sig. Det är bara det att när det händer i program efter program blir det lätt skrattretande. Men samtidigt, när man reflekterar, fastnar skrattet i halsen: det är bråttom att fixa en hel rad miljöfrågor.</p>


<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/running-out-of-time/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Skolmat och fetma</title>
		<link>http://blog.uwab.se/skolmat-och-fetma/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/skolmat-och-fetma/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 17 Apr 2010 11:37:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[European Environmental Bureau]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1324</guid>
		<description><![CDATA[Jamie Oliver, känd som den nakna kocken, har tagit sig an skolmaten för att bekämpa fetma hos barn. Han startade i England för några år sedan och har fortsatt i USA. I England bekräftar nu forskare att barn som äter enligt Jamie’s mer hälsobetonade kost dels har mindre sjukfrånvaro och dels får bättre resultat på [...]


No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jamie Oliver, känd som den nakna kocken, har tagit sig an skolmaten för att bekämpa fetma hos barn. Han startade i England för några år sedan och har fortsatt i USA. I England <a href="http://www.guardian.co.uk/education/2010/mar/29/jamie-oliver-school-dinners-meals">bekräftar nu forskare </a>att barn som äter enligt Jamie’s mer hälsobetonade kost dels har mindre sjukfrånvaro och dels får bättre resultat på prov.</p>
<p>I USA är det trögare. Han står i begrepp att lansera sin TV-serie om skolmat och började i Huntington, West Virginia. Där <a href="http://www.independent.co.uk/news/people/news/west-virginia-eats-jamie-oliver-for-breakfast-1925393.html">föll han i gråt</a> när han mötte lokala skolrepresentanter som gjorde klart för honom att de ville ha kvar pizza och milkshake till skolfrukost. Han fick också veta att pommes frites betraktas som grönsak. Huntington har nyligen av Centres for Desease Control benämnts den minst hälsosamma staden i den minst hälsosamma staten i USA, så Jamie gör det inte lätt för sig.</p>
<p>En <a href="http://fedupwithschoollunch.blogspot.com/2010/04/day-53-salisbury-steak.html">skollärare i USA</a> har väckt stort mediaintresse. Hon kommer att äta skolmat varje dag under ett år och hon bloggar om vad som serveras, lägger ut foton på  och vad hon tycker om maten. Hon har klarat 60 dagar, men är inte säker på att hon kommer att stå ut. Eftersom hon är rädd att förlora jobbet om hon blir avslöjad så bloggar hon anonymt.</p>


<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/skolmat-och-fetma/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Grön Revolution 2.0</title>
		<link>http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Apr 2010 14:37:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Goda exempel]]></category>
		<category><![CDATA[Hållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Resiliens, ekosystemtjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1307</guid>
		<description><![CDATA[Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en ny grön revolution efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem. Jonathan Lynch har forskat för att se hur [...]


Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Tedrickning med omfattande konsekvenser'>Tedrickning med omfattande konsekvenser</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en<a href="http://earthsky.org/agriculture/jonathan-lynch-envisions-a-second-green-revolution"> ny grön revolution</a> efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem.<br />
Jonathan Lynch har forskat för att se hur växter kan klara tuffare förhållanden med torka och jordar som är fattiga på näringsämnen. Svaret är rotsystemen. Genom växtförädling (obs ingen genmodifiering) har han lyckats ta fram sorter med djupa eller grunda rötter, smala eller tjocka, med långa hår, borstliknande rötter etc. Växters rötter har stor variation och det gör att det möjligt att förädla fram vissa rotegenskaper. Rötter som kräver mycket vatten måste växa ner djupt. Samma sak med mineralämnen: rötterna måste finnas där mineralerna finns. På det här sättet kan lokala sorter användas och bönderna behöver inte ändra kulturella mönster genom att importera utsäde från tex USA.<br />
Lynch tror att skördar kan dubbleras eller tredubblas på detta sätt.<br />
Det här tycker jag låter som en fantastisk möjlighet för småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika.</p>
<p><img class="qtl" title="Copy selction" src="http://www.qtl.co.il/img/copy.png" alt="" /><a title="Search With Google" href="http://www.google.com/search?q=ny%20gr%C3%B6n%20revolution" target="_blank"><img class="qtl" src="http://www.google.com/favicon.ico" alt="" /></a><img class="qtl" title="Translate With Babylon" src="http://www.babylon.com/favicon.ico" alt="" /></p>


<p>Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Tedrickning med omfattande konsekvenser'>Tedrickning med omfattande konsekvenser</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Elmätning sparar inte energi</title>
		<link>http://blog.uwab.se/elmatning-sparar-inte-energi/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/elmatning-sparar-inte-energi/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 08 Apr 2010 15:39:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energitekniker]]></category>
		<category><![CDATA[miljökommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[politik]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1261</guid>
		<description><![CDATA[Installation av elmätare för att minska hushållens förbrukning har inte gett önskat resultat. Det har inte gett något resultat alls, trots en investering av 12 miljarder. En rapport visar att ingen minskning av förbrukningen skett. Jag undrar om inte en förklaring är att människor måste koppla ihop att mätaren faktiskt kan användas för att hålla [...]


No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Installation av elmätare för att minska hushållens förbrukning har inte gett önskat resultat. Det har inte gett något resultat alls, trots en investering av 12 miljarder. En <a href="http://www.dn.se/nyheter/de-nya-elmatarna-minskade-inte-forbrukningen-1.1074593">rapport</a> visar att ingen minskning av förbrukningen skett.<br />
Jag undrar om inte en förklaring är att människor måste koppla ihop att mätaren faktiskt kan användas för att hålla koll på elkonsumtionen och inte bara för att kolla att elräkningen stämmer. Liksom att alla förstår det bakomliggande syftet med att spara på elen, dvs miljöaspekten. Sedan skulle det väl inte skada om taxorna sätts så att minskning av förbrukningen återverkar på elräkningen. Men då måste man göra som telebolagen; ge möjlighet att välja bort fasta kostnaden och betala mer för förbrukningen.</p>
<p><img class="qtl" title="Copy selction" src="http://www.qtl.co.il/img/copy.png" alt="" /><a title="Search With Google" href="http://www.google.com/search?q=rapport" target="_blank"><img class="qtl" src="http://www.google.com/favicon.ico" alt="" /></a><img class="qtl" title="Translate With Babylon" src="http://www.babylon.com/favicon.ico" alt="" /></p>


<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/elmatning-sparar-inte-energi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Man måste vara rädd om orden&#8230;</title>
		<link>http://blog.uwab.se/man-maste-vara-radd-om-orden/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/man-maste-vara-radd-om-orden/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 29 Mar 2010 14:50:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellinor Eke</dc:creator>
				<category><![CDATA[Resiliens, ekosystemtjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Vatten]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[miljökommunikation]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1207</guid>
		<description><![CDATA[&#8230;de har betydelse på jorden. I DI Weekends artikel om professor Malin Falkenmark får jag upp ögonen för vikten av ord och ordval igen. Nu utifrån att vi måste ha ord på det vi vill berätta. Utan ord så blir det svårt att förklara. Nobelpristagaren, britten Sir Georg Thomson, har sagt att: &#8221;Begrepp är mycket [...]


Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/onsdagsord-om-vatten/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Onsdagsord &#8211; om vatten'>Onsdagsord &#8211; om vatten</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/kunskap-om-vatten/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Kunskap om vatten'>Kunskap om vatten</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/vatten-en-bristvara/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Vatten en bristvara'>Vatten en bristvara</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>&#8230;de har betydelse på jorden. I DI Weekends artikel om professor Malin Falkenmark får jag upp ögonen för vikten av ord<a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/Malin_Falkenmark_factbox.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-1209" title="Malin_Falkenmark_factbox" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/Malin_Falkenmark_factbox-126x150.jpg" alt="" width="126" height="150" /></a> och <a href="http://blog.uwab.se/klimatkompensation-en-atgard-pa-kort-sikt/" target="_blank">ordva</a>l igen. Nu utifrån att vi måste ha ord på det vi vill berätta. Utan ord så blir det svårt att förklara. Nobelpristagaren, britten Sir Georg Thomson, har sagt att: <em>&#8221;Begrepp är mycket viktigare än teorier&#8221; </em>och är det som styrt Malin Falkenmark och att intressera sig för orden.</p>
<p>Hon har således skapat ord för sitt ämne internationell hydrologi för att bl a kunna prata om vattnet i rotzonen. Skillnaden på blått och grönt vatten är exempel på det. Det blåa vattnet är det vi ser i floder och vattendrag medan de gröna vattnet är det vatten som är bundet i marken som bara växterna kommer åt.</p>
<p><a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/edman-stefan-planeten-havet.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1211" title="edman-stefan-planeten-havet" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/edman-stefan-planeten-havet-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>Själv funderar jag på slumpen över att det skrivits så mycket om vatten de senaste veckorna. Självklart beroende på <a href="http://www.worldwaterday.org/" target="_blank">World Water Day</a> men förhoppningsvis också för att medierna har fortsatt att intressera sig och vill ta upp vattenfrågan samt personerna bakom.</p>
<p>Ännu mer kanske det kommer att skrivas om <a href="http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/hav-och-fiske/marina-miljon/planeten-havet/" target="_blank">Naturskyddsföreningens</a> <a href="http://www.naturskyddsforeningen.se/butiken/bocker/natur---miljo/planeten-havet/" target="_blank">årsbok</a>: <a href="http://www.maxstrom.se/Bocker/Bokpresentationssida/?isbn=9789171261663" target="_blank">Planeten Havet</a> som i dagarna landade i medlemmarnas brevlådor. Vackra bilder ackompanjerade av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_Edman" target="_blank">Stefan Edmans</a> texter. Som jag skrev <a href="http://blog.uwab.se/holistiskt-synsatt-onskas/" target="_blank">häromdagen</a>, att all energi kommer från<a href="http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/rymden/solen.8049.html" target="_blank"> solen</a>, så gäller det även för vattnet. Ska vatten fås att lyfta och ge regn så behövs solen.</p>


<p>Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/onsdagsord-om-vatten/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Onsdagsord &#8211; om vatten'>Onsdagsord &#8211; om vatten</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/kunskap-om-vatten/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Kunskap om vatten'>Kunskap om vatten</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/vatten-en-bristvara/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Vatten en bristvara'>Vatten en bristvara</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/man-maste-vara-radd-om-orden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nu har det hänt…</title>
		<link>http://blog.uwab.se/nu-har-det-hant%e2%80%a6/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/nu-har-det-hant%e2%80%a6/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Mar 2010 12:57:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1198</guid>
		<description><![CDATA[Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto tillstått att detta inte stämmer. I bomullsodlingar i Indien har en [...]


Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Grön Revolution 2.0'>Grön Revolution 2.0</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/summary/327/5972/1439">tillstått att detta inte stämmer</a>. I bomullsodlingar i Indien har en larv (pink bollworm) överlevt och blivit resistent. Resistens har också påvisats i majs i Nordamerika.<a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/phpThumb.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-1199" title="phpThumb" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/phpThumb-300x228.jpg" alt="" width="300" height="228" /></a></p>
<p>Evolutionen är smartare än Monsanto!</p>
<p>Men inte nog med detta. I Manila har <a href="http://www.greenpeace.org/seasia/en/press/releases/pr-ge-20050620">Greenpeace</a> ockuperat jordbruksdepartementet och hävdar att BT majs inte fungerar som utlovat. Det skulle ge högre avkastning och kräva mindre konstgödsel. I själva verket ger det lika skördar men kräver med gödsel. Dessutom är det dyrare än alternativt utsäde. Så bönderna får ökade kostnader utan att kunna skörda mer</p>


<p>Related posts:<ol><li><a href='http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/' rel='bookmark' title='Permanent Link: Grön Revolution 2.0'>Grön Revolution 2.0</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/nu-har-det-hant%e2%80%a6/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kadmium i maten &#8211; hälsofara</title>
		<link>http://blog.uwab.se/kadmium-i-maten-halsofara/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/kadmium-i-maten-halsofara/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Mar 2010 17:05:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kretslopp]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Ohållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>
		<category><![CDATA[European Environmental Bureau]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1170</guid>
		<description><![CDATA[Vid årsskiftet slopades skatten på handelsgödsel som ett sätt att kompensera bönderna för den ökade dieselskatten. Flera bedömare, bl a Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket, är rädda för att det kommer att leda till högre halter av tungmetallen kadmium i importgödsel och därmed i jordarna och därmed i maten. Man menar att skatten verkligen fungerade så [...]


No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vid årsskiftet slopades skatten på handelsgödsel som ett sätt att kompensera bönderna för den ökade dieselskatten. <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/slopad-skatt-okar-risk-for-giftig-mat-1.1065800">Flera bedömare</a>, bl a Naturskyddsföreningen, Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket, är rädda för att det kommer att leda till högre halter av tungmetallen kadmium i importgödsel och därmed i jordarna och därmed i maten. Man menar att skatten verkligen fungerade så att halten av kadmium hölls nere.</p>
<p>Samtidigt pågår en debatt om slamspridning på våra åkrar. Reningsverken vill kunna göra sig av med slam genom att kostnadsfritt erbjuda det till bönderna att lägga på åkrarna. Man anser sig göra en miljögärning genom att fosfor som finns i slammet återförs till åkrarna. Branschorganisationen <a href="http://www.svensktvatten.se/web/Certifieringssystem_for_slam.aspx">Svenskt Vatten</a> har tagit fram ett certifieringssystem REVAC, som röner mycken kritik, eftersom det sätter gränsvärden för endast vissa av de gifter tusentals gifter som slammet innehåller. <a href="http://www.lrf.se/Miljo/Avloppsslam/REVAQ-certifiering/">LRF</a> har efter mycket motstånd gett med sig och tillåter nu slamspridning. För att dölja sin kovändning säger de sig nu vara en av initiativtagarna till REVAC.  Slam innehåller även kadmium som  är ett starkt gift som inte bryts ner i naturen. Halterna i jorden ökar alltså. Antingen det kommer från handelsgödsel eller slam.<br />
Nu oroar sig läkare för vad kadmium gör med människokroppen. Det är känt att det kan orsaka njurskador, cancer bl a livmodercancer, och skelettskörhet. I en artikel i DN igår säger <a href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/kadmium-mycket-varre-an-vad-vi-trott-1.1065799">professor Björn Fagerberg</a> vid Sahlgrenska: ”Kadmium är mycket farligare än vad vi trott.”<br />
Kritiker mot slamspridning menar att det utomlands finns exempel på att slam hanteras på ett säkrare sätt genom att bränna det och sedan återvinna fosfor ur askan som sedan kan gödslas.</p>


<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/kadmium-i-maten-halsofara/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
