U&W [you and we] Blogg

Hur har det kunnat bli så att fossilbränsle för bilar blivit miljöriktigt, att dieselbilar blivit miljöbilar? Det är en märklig historia. Som det nu är ökar försäljningen av diselbilar mer än bilar som drivs förnybart. Och det är kanske inte så konstigt. Försäljningen av etanolbilar har i stort sett upphört på grund av etanolens dåliga rykte trots att alla större mackar måste sälja etanol. Och för gasbilar finns det inte tillräckligt med tankningsställen. Och när man kommer till de få som finns är ofta gasen slut eller får man vänta en halvtimme på att alla taxibilar ska fylla på. Jag talar av egen erfarenhet. En taxichaffis berättade att det kan ta en timme om dagen att vänta vid tankningen av gas. Visserligen finns det diesel med viss inblandning av biodiesel men det hjälper inte. Det politiska målet att göra fordonsflottan fossiloberoende verkar avlägset, eftersom utvecklingen går helt i fel riktning. Endast var sjätte bil går på förnybart. Som det nu är klarar dieselbilarna miljöbildsdefinitionen med 1 gram, 119 g/km när miljöbilsgränsen går vid 120g/km. Men den gränsen måste sänkas snarast.
Under Anders Carlgrens tid försvann i stort sett alla bidrag till riktiga miljöbilar. Rabatten på elbilar är lite teoretisk eftersom dessa har så kort körsträcka. Fråga dem som bor i glesbygd! Men det kanske vara meningen: Låter bra men kostar lite.
Anders Carlgren ansåg med krystade argument att det är bra att bilkörningen ökar. Det är svårt att tro att han verkligen menade det. Man anar Anders Borgs och finansdepartements direktiv. Vår nya miljöminister, Lena Ek, säger tvärtom, att bilkörningen måste minska om vi ska klara klimatmålen och att skattevägen kan komma att användas. Det ska bli intressant att se vad hon orkar med.  //Göran

Förra veckan pratades det mycket om mat – i bloggar, i dagstidningar och på tv. Och nu menar jag inte i matlagningsprogram eller för lansering av nya kokböcker inför julen. Nej, diskussionen handlar om vår köttkonsumtion. Om att äta eller inte äta kött eller att helt enkelt äta ”lagom” med kött. ”Lagom” är enligt australiensisk forskning ungefär tio salamiskivor (80-85 gram var tredje dag) om dagen, om klimatutsläppen från köttproduktion ska stabiliseras till år 2050. I söndags gav LRF med en debattartikel i SvD ett annat perspektiv. Enligt LRF är ”köttfria måndagar inte lösningen på klimatfrågan”. I stället ska vi satsa på kött producerat i Sverige, eftersom svensk kött enligt Helena Jonsson är bland det mest klimatsmarta i världen. På Agenda i SVT gavs ännu ett annat perspektiv på hur vi kan äta. Där diskuterades menyer i form av syrsor och larver som en alternativ lösning på världens matbrist. När sju miljarder människor ska ha mat på bordet kanske köttfärslimpan måste drygas ut med proteinrika insekter? Enligt Marcel Dicke motsvarar ett kilo insekter ungefär tio varmkorvar eller sex Big Mac.

Ett annat alternativ, som personligen känns lite mer lockande än att äta insekter, är att sluta äta kött som en häst och i stället börja äta som en gorilla…

Läget är betydligt kärvare än vad vi har trott! På onsdagens seminarium där regeringen startade arbetet med sin ”Färdplan 2050″ presenterade Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre fem avgörande vetenskapliga rön. De fem rönen kom alla under året och de pekar på att läget för planeten och oss (vi är tyvärr inte undantagna) är mer akut och mer oroande än vad tidigare har trott.

Forskningsrönen är följande:

1. Konsekvenserna av koldioxid i atmosfären kvarstår inte i 150 år utan i 1.000 år och vi är redan intecknade för 2 grader (Susan Solomon, UN IPCC). Forskningen har tidigare visat att vi inte bör överskrida 1,5 grad för inte få för svåra klimatförändringar (red:s anm). Vidare förmedlar Solomon att hav, växter och mark har buffrat mycket mer koldioxid och värme än vad vi tidigare har förstått. Hälften av utsläppen har tagits upp av ekosystemen och 90 procent av värmen har tagits upp av haven. Denna resiliens som ekosystemen har haft, börjar ge vika (Susan Solomon, WG1, UN IPCC, Open Science Conference of the World ClimateResearch Program (WCRP) in Denver, Colorado, 24-28 October 2011).

2. Samlade forskare vid Nobelsymposiet i juni 2010 slog fast att mänskligheten har slagit i planetens gränser. Och det gäller inte bara klimatet utan även flera av de åtta andra stora globala miljöhoten. Har vi nått en absolut mättnadspunkt kan globala fördelningspolitiska åtgärder komma att krävas, konstaterar forskarna.

3. År 2010 släppte vi ut mer koldioxid än någonsin, 500 miljoner ton CO2, samtidigt som IPCCs rapport 2007 slog fast att vi måste globalt minska utsläppen senast år 2015 för att ha en 70 procents chans att klara 2 grader. Globalt måste vi sedan minska 6 procent varje år från 2015. Alltså fyra år kvar och vi fortsätter att öka, istället för att bromsa och påbörja arbetet med en minskning.

4. För första gången har forskare observerat ozonhål över Arktis. Förmodligen beroende på våra gamla synder på 80-talet och att den globala uppvärmningen av atmosfären har låst stratosfären som då blivit kallare. Sedan tidigare har forskare visat att det finns risk att vi förlorar sommarisen i Arktis och det i sig innebär en grads höjning av den globala bara utav att vi förlorar den reflektion av värme som isen innebär.

5. 90 procent av världens korallrev riskerar gå över en tröskeleffekt innan år 2050 på grund av de samlade effekterna av klimatförändringar, övergödning och utfiskning (Reefs at risk, feb 2011, WRI)

Situationen förvärras med andra ord snabbare än vad någon hade kunnat tro. Men trots att det är tuffa utsikter är det inte omöjligt att göra något. Johan Rockström betonar vikten av att gå före när fyra miljarder fattiga snabbt rör sig mot en miniminivå av välfärd och en snabbt växande medelklass som konsumerar allt mer. Det räcker inte med att minska Sveriges utsläpp med 20 procent utan det måste ske med 120 procent. Allt kan givetvis inte ske i Sverige utan en del svenska åtgärder måste även ske utanför Sverige.

Vi måste:

A. Ställa om världens energisystem. Ingenting visar att det är omöjligt att göra det här och nu.

B. Göra vår matproduktion till en sänka istället för utsläppskälla. Allt tyder på att det är realistiskt.

C. Få snabbare och bättre information om miljöutvecklingen och om dess risker. Här inrättas ESSI, Earth System Sustainability Initiative, för att bidra till detta.

Lösningen är med andra ord inte enkel men möjlig: 100% förnybar energi, ett helt annat jordbruk t.ex. med agroforestry som inspiration och plantera träd! (red:s anm)

Se Johan Rockströms föredrag: 5 vetenskapliga chocker

//Peter

Oljesandledningen som syftar till att utvinna fossil energi ur enorma lager i Kanada och som är tänkt att ledas tvärs över USA till Texas har stoppats (tillfälligt?). Det skulle kraftigt ha spätt på växthusgaserna. Det meddelas nu att president Obama skickat tillbaka projektet med krav på bättre utredning av klimateffekterna. Det betyder att projektet fördröjs till minst 2013. Det kan inte ha varit ett lätt beslut med tanke på den lobbyverksamhet som naturligtvis pågått från oljeindustrin. Men det har också funnits ett starkt stöd från miljöorganisationer. Projektet lär knappast överleva, för hur ska de kunna visa att klimateffekten är försumbar?

Delstaten California har tagit ett historiskt beslut. Trots motstånd och försök att stoppa lagförslaget främst från Big Oil och fackföreningar har man beslutat att inför en handel med utsläppsrätter (Cap and Trade) för att få bukt med klimatfrågorna. Målet är att till 2020 får ner utsläppen till 1990 års nivå.

Under en åtta timmar lång hearing uttryckte fackföreningar oro för att jobb skulle gå förlorade, ett flertal representanter för oljebolag ansåg att bestämmelserna är anti-business. Andra talare sa att detta var historiskt och banbrytande. Förre guvernören Arnold Schwarzenegger, som varit en stark supporter för förslaget, kallade förslaget en milstolpe.
Efter hearingen beslutade den åtta man starka kommittén att förslaget ska införas från och med 2012
California blir därmed den första staten i USA som lagstiftar om utsläppshandel.

Idag publicerades en pressrelease för den nordiska CDP-rapporten (Carbon Disclosure Project). I morgon sker den officiella publiceringen av hela rapporten. De 10 företag som placerade sig högst på rankingen är:

Fortum, Finland, 97 poäng
Tieto, Finland, 96 poäng
Novo Nordisk, Danmark, 89 poäng
Nordea Bank, Sverige, 87 poäng
Norske Skog, Norge, 87 poäng
Stora Enso, Finland, 87 poäng
Electrolux, 86 poäng
Rockwool Intl, Danmark, 86 poäng
SCA, Sverige, 86 poäng
Novozymes, Danmark, 85 poäng

Tre svenska företag bland de tio främsta, varav det första på delad fjärde plats. Guld och silver till Finland. Det kanske inte riktigt stämmer med bilden av hur duktiga vi är?

Endast ett företag placerade sig i kategori A för ’Climate Leadership Performance’ och det är finska Tieto.

Totalt sett har nordiska företag ökat utsläppen av växthusgaser med ca 1% sedan 2009, men det kan förklaras av att det var ett lågkonjunkturår och många företag reste och producerade mindre än under 2010.
I rapporten konstateras att nordiska företag ligger efter när det gäller att redovisa klimatpåverkan från leverantörsledet och från användningen av företagets produkter.

En mycket intressant upplysning, som borde få kapitalförvaltare att höja på ögonbrynen, är att den totala avkastningen för de 26 högst rankade bolagen är 151% under perioden 2005 till 2010. Avkastningen för samtliga nordiska bolag som rapporterade under denna period är endast 67%. I avkastningen inkluderas aktieutdelning såväl som annan utdelning och kapitalvinster genom höjda aktiekurser. Här bör orsak och verkan synas. Det kan vara så att de företag som går bra har resurser att bedriva ett aktivt klimatarbete och sätta av resurser för att göra en omfattande redovisning. Alltså: vinsterna driver på klimatarbetet. Men det kan också vara så att det lönar sig att jobba med klimatfrågan, eftersom det ger konkurrensfördelar, lojala kunder, nya affärsmöjligheter och lägre kostnader. Alltså: Klimatarbetet driver fram vinster. För vår del ser vi många exempel på att den senare tolkningen stämmer.

Nyligen har Carbon Disclosure Project publicerat sin tionde årsrapport för de 500 största börsnoterade bolagen i världen. Svarsfrekvensen ökar år från år. Av de 500 som ombetts rapporter sin syn på klimatförändringen svarade 404, vilket ger drygt 80 %. Av de som svarade säger två tredjedelar att klimatfrågorna är centrala för deras affärer. Nästan hälften säger att de minskat sina utsläpp av växthusgaser som ett resultat av att de tagit klimatfrågorna på allvar. En klar skillnad mot förra året då det bara var 19 % som sade sig ha minskat utsläppen.
PwC som analyserat resultaten konstaterar att de företag som har en aktiv klimatpolicy också lämnar en avkastning till ägarna som är dubbelt så stor som genomsnittet av företag. Lönsamheten ökar alltså när utsläppen minskar. Tesco till exempel har minskat sin energianvändning med 2 miljarder kr per år. Något för alla aktiemäklare att ta sig en titt på…
Nästan 60% av företagen rapporterar att investeringar för att minska utsläppen, till exempel i energianvändning i byggnader, använda lågenergiteknik och att ändra personalens beteende, återvinns inom tre år. Detta är verkligen intressant och som Paul Simpson , CDPs CEO, säger: Det är en vinna-vinna-situation, med en kort avkastningsperiod tjänar både företagen och miljön på åtgärderna.Vad väntar resten av företagen på? Det är bara att sätta igång.
Intressant är också att allt fler av de stora bolagen sätter reduktionsmål. I år har 74 % mål mot 64% i fjol. Att klimatstrategier integreras i verksamheten visas av att 65 % av bolagen tillämpar någon form av belöningssystem för personalen om klimatmålen uppnås.
Denna rapport visar att storbolagen tar klimatfrågorna på största allvar och att det lönar sig. Och det har gått fort. De företag som ännu inte satt igång kommer att få svårt att konkurrera, när det visar sig att deras produktionskostnadsnivå är för hög.
De företag som placerat sig högst upp är Phillips Electronics, Bayer, Cisco, Tesco, Bank of America. Inga svenska storbolag kommer högt på listan. Fortum från Finland är dock med bland de främsta bolagen.
Några av de bolag som vägrade att svara heter Amazon.com, Apple, China Mobile och Bank of China. Har de något att dölja? Att inte svara drar direkt uppmärksamheten till sig och många investerare kontaktar de som inte rapporterat.
I mitten av oktober kommer den nordiska CDP-rapporten, där 200 börsföretag ombetts svara, att publiceras. Jag väntar med att kommentera hur övriga svenska storbolag svarat tills man också kan se de företag som inte tillhör de 500 största. Det ska bli intressant läsning. Och det borde det också vara för politiker. För om näringslivet är i full gång med att göra något åt sin klimatpåverkan kan tuffa nationella mål sättas. Jag undrar dock vad som händer med politiker inom det republikanska partiet i USA. Där verkar många fortfarande tro att det inte är någon klimatförändring, att klimatvetenskaparna ljuger och att i vilket fall som helst människan inte bidrar till uppvärmningen. Det är tur att amerikanska företag inte sticker huvudet i sanden på samma sätt!

Industriländerna måste minska sina utsläpp kraftigt, konstaterar SMHI i en rapport där man uppdaterar den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. I rapporten diskuterar man temperaturmål och säger att riskerna inte försvinner om vi lyckas nå tvågradersmålet, inte ens med 1,5-gradersmålet. I jämförelse med IPCCs rapport från 2007 visar nya forskningsresultat att havsnivåhöjningen kan bli större, försurningseffekten på marina system omfattande och att förändringarna i Arktis sker snabbt. När utsläppen fördelas per capita över hela världen visar SMHIs forskare att i Sverige måste vi minska växthusgasutsläppen med 70 % från 2005 till 2050 och till noll utsläpp år 2100. För hela EU är siffran 80 %. Man visar också att det är viktigt att minskningen sker snabbt såför att växthusgaser inte ska ackumuleras i atmosfären
Detta är viktigt information till näringslivet. Att har lägre mål än dessa vetenskapsbaserade innebär att inte ta sitt fulla ansvar för framtiden. Detsamma gäller politiker.

Många journalister och rubriksättare söker fler läsare genom kontroversiella och indragande rubriker. Inget konstigt i det. Men oj så olyckligt när rubriken tvärsäkert sågar en vetenskaplig rapport!

SIK har nyligen publicerat en mycket intressant rapport om Klimatavtryck av ekologiska produkter. På Vetenskapsradion har man rubricerat morgonens inslag med ”dött lopp mellan ekologiskt jordbruk och konventionellt” och säger i inslaget att det är ”ingen skillnad klimatmässigt mellan eko/konventionellt jordbruk” enligt forskarstudie.

LRF skriver om samma rapport och menar att det är ”olika utmaningar för ekologiskt och konventionellt jordbruk”.

Magdalena Wallman, agronom och forskare på SIK säger så här: ”- Det har varit farhågor om att ekologisk produktion är sämre ur klimatsynpunkt än konventionell, men det kan vi inte säga utifrån den studie vi har gjort, utan där vi har svar är det bättre eller lika”

Vidare slutsatser i rapporten, som min kollega Peter Wrenfelt redan har hunnit läsa, är: ”De lägre utsläppen för ekologiskt jordbruk i relation till konventionellt finner vi framförallt i vallodlingen där det genomgående är lägre avtryck per kg vallfoder, en viktig förklaring är att skördenivån i ekologisk vall är relativt god. Klimatavtrycket för ekologiska spannmålsgrödor relativt konventionella beror framförallt på skördenivå och kvävegödslingsstrategi. En god skördenivå i kombination med en moderat giva av stallgödsel alternativt specialgödsel ger avtryck per kg spannmål som generellt är lägre än för konventionell spannmål. Klimatavtrycket för oljeväxter, åkerbönor och ärter är i samma nivå som konventionell odling. De låga skördenivåerna i ekologiska oljeväxter är en förklaring liksom frånvaron av N-gödsling i konventionella åkerbönor. För mjölk finns det relativt många studier publicerade internationellt där ekologisk och konventionell mjölk jämförs och här finns ett bra underlag att säga att det inte är någon skillnad i klimatavtryck mellan mjölk från de två produktionsformerna. För nötkött, griskött och ägg finns det alltför få studier för att säga något definitivt om skillnader. ”

Peter påpekar också att SIK-studien inte innefattar kolinlagring eller ”landuse” (avskogning).

Min fundering är hur mycket av rapporten som Pelle Zettersten har läst? Eller är det en fråga om värderingar?

Fritidsresor hade hört talas om Plan Vivo och tyckte det systemet för klimatkompensation lät bra. Som enda leverantör av projekt certifierade enligt detta system har vi nu fått Fritidsresors förtroende att leverera trädplantering enligt konceptet 5+5 som innebär att en resenär kan välja att lägga på 5 kr för en resa, vilket då går till trädplantering i samarbete med småbönder i våra olika projekt. Den andra 5-kronan ställer Fritidsresor upp med och den går till ett vatten projekt WaterAid. Den årliga klimatnyttan som resenärerna bidrar med beräknas till 5-10 000 ton CO2, något som kommer innebära viktig social nytta och att ekosystemtjänsterna stärks.
Läs pressmeddelandet.