U&W [you and we] Blogg

Sorg, sorgsen, sörja för, omsorg är fyra ord ur samma stam med olika betydelse som jag fick till mig via en dikt av Harry Martinsson. Hans dikt ”Den stora sorgen” från 1971 får ge uttryck för Onsdags ord och även för de utmaningar vi står inför i t.ex. klimatfrågan och biologisk mångfald.

Naturens lagar är redan på väg
att ställa oss alla mot väggen.
Den väggen är lag av naturen.
Den saknar evangelium.
Den stora sorgen måste vi alla dela.
Då blir den möjlig att bära.
Den stora sorgen är den stora omsorgen.
Den måste vi alla lära.

Det finns bland alla bör och borde
ett måste för alla.
Alla måste lära att sörja för världen.

När mänskan nu fått makt nog
att ställa till världssorg
då är tiden inne
att bota världssorg i tid
innan all naturen blir
sorgebarnet för alla.

Detta kallas omsorg i tid.
Den verkliga sorgen
som i tid ser och inser.

Harry Matinsson, ur diktsamlingen Dikter om ljus och mörker (1971)

Ett av de resultat som uppnåddes i Cancún är att utvecklingsländer får ersättning för att bevara och plantera skog. Redan i Sternrapporten som kom för några år sedan framhölls att trädplantering är dels nödvändig och dels en av de minst kostnadskrävande åtgärderna för att minska CO2-utsläppen. Sternrapporten nämner som ett exempel på ett lyckat projekt vårt projekt i Sofala i Mocambique.
Det är troligtvis ett av de bästa i sitt slag eftersom det är Plan Vivo-certifierat, vilket säkrar klimatnyttan, och det är också certifierat för sin förmåga att leverera social nytta och biologisk mångfald genom Climate, Community and Biodiversity Standard (CCB). Det finns billigare skogsprojekt än detta men det är som med bilar, vill man ha ha hög kvalitet kostar det lite mer. En FAO-rapport som kom ut under året framhåller också Sofala-projektet som ett lysande exempel på hur man genom klimatkompensation kan stödja hållbar landsbygdsutveckling och ge verifierbar klimatnytta.
Det är intressant att notera att den reglerade CDM-marknaden inte gjort det möjligt att stödja detta och andra nödvändiga skogsprojekt. Det har hittills möjliggörs enbart genom de företag som agerar på frivilligmarknaden varav en stor finns i Sverige bland våra kunder.

Göran Palms teaterpjäs på Stadsteatern i Stockholm med Helge Skoog som föreläsare är en magnifik föreställning på blankvers om människan och naturen. Närmare bestämt människans arrogans i förhållande till naturen och hur vi ställt oss själva i centrum.Palm reflekerar över ord: Glesbygd – där människor är få men djuren har gott om plats. Djuren i skogen sägs vists i ett tillstånd som vi kallar utomhus. Mänsklig är lika med tolerant, barmhärtid, mild, human och godhjärtad, medan djurisk  enlig ordboken betyder brutal,omänsklig, driftsstyrd, animal, lågt stående. Ack ja!

Bo Ekman från Tällberg Foundation skriver i DN om samhällsutvecklingen där han förespråkar tillväxt som lösning på de stora frågorna om ekonomi, energi och miljö. Utan tillväxt inga resurser att fördela till människorna, hävdar han.

För att få upp miljö och energi på dagordningen krävs tillväxt så att människor får det bättre och tillväxt kommer ur ny teknik, menar Bo Ekman. Det är på det viset man får med sig den växande medelklassen. Jobb, trygghet, familj, hälsa måste tillgodoses. Realpolitiskt ligger det mycket i detta.

Men om tillväxt är den överordnade principen väcks några frågor. Är det inte det som gällt de senaste femtio åren? Är tillväxt verkligen en skiljelinje inom politiken? Köpenhamnsdebaclet orsakades inte av att oförmåga att se att tillväxt behövs utan snarare av att en del stora länder inte var villiga att kompromissa bort tillväxten. Blir man inte omvald som politiker är det för man har misslyckas med ekonomi och tillväxt, aldrig för att man misslyckats med miljön.

Det väller fram teknik, säger Bo Ekman, och det är naturligtvis bra. Det ska inte stoppas utan stimuleras. Det jag dock saknar i artikeln är funderingar omkring hur tillväxten ska regleras utifrån både naturens och människans villkor eller hur en ofarlig tillväxt ska stimuleras. Vi utarmar ekosystem och biologisk mångfald. Vi tömmar jordens resurser. Vi öser ut bekämpningsmedel och andra kemikalier som ingen tar ansvar för. Nanoteknik som vi inte vet något om. Här finns idag inget självreglerande system som är dämpande. Problemet med ny teknik är generellt att eventuell farlighet uppdagas först efter hand när den redan är introducerad och så att säga finns i modersmjölken. Och då måste internationella överenskommelser till. Men de kommer alltid först när katastrofen är där. Jag skulle vilja veta hur Bo Ekman tänker omkring näringslivets externaliseringar på miljön bekostnad, alltså i princip utsläpp och negativa effekter som man inte betalar för. Hur ska detta åsättas en kostnad som inte hämmar ekonomi och tillväxt?
Ett intressant tema som tas upp är att politik måste tillgodose människors verkliga självintresse. Här finns en politiskt pedagogisk uppgift. Självintresset definieras idag, vilket syntes i senaste valrörelsen, på ett allför snävt sätt. Det har blivit lika med ”jag ska ha mer” och detta synsätt har politikerna inte bara köpt utan stimulerar. Verkligt självintresse är mer än egoistiska dagsbehov. Utan fungerande samhälle, utan solidaritet klarar sig inte individen. Detta måste förklaras och försvaras. Jag håller med Bo Ekman när han säger att miljö- och energipolitik måste definieras utifrån människans grundläggande livsvillkor.

Syftet med artikeln är att diskutera tillväxt ur teknisk/ekonomisk aspekt. Men det finns en tillväxt som inte nämns som också har med människans relation till den fysiska begänsning som ett  jordklot innebär. Det är befolkningstillväxten. Om alla ska få det ekonomisk bättre och vi hela tiden blir fler, vad får det för konsekvenser?

Minskad tillväxt är ohållbar, enligt Bo Ekman. Men om även ökad tillväxt är ohållbar blir frågan: finns hållbar tillväxt?

Idag var en dag med ett antal intressanta och positiva nyheter tycker jag – här kommer de:

Gotland blir testplats för smarta elnät. Skönt att se att man undersöker hur man ska lösa problemet med att vinden inte blåser jämnt istället för att älta vad svårt, dyrt och besvärligt det är.

Företag med god framförhållning som har gått över från fossil energi till förnyelsebart belönas! Att regleringar och skatter kommer göra fossil energi dyrare i framtiden är något vi tagit upp med ett flertal av våra kunder. Nu är framtiden här!

Statoil börjar sälja av sina innehav av oljesand. Att utvinna olja från oljesand är energikrävande och lämnar stora sår i naturen förutom att det ökar utsläppen av klimatgaser. Detta stoppar inte utvinningen men åtminstone är inte Statoil (en så stor) del av det längre. Skönt att se att påtryckningar av bl.a. Folksam gett effekt och att Statoil backar (se vår tidigare bloggning).

Sist men inte minst så har en överenskommelse skrivits under om att försöka fördubbla tigerpopulationen till 2022. Det verkar som om rätt länder skrivit på så vi får hoppas att det ger effekt och att våra barn får leva i en värld där det finns vilda tigrar.

Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, skriver i DN om biologisk mångfald och att 4000 arter är rödlistade bara i Sverige. Biologisk mångfald är en av de kritiska planetära gränser som vi inte får överstiga, eftersom det hotar vår överlevnad. Frånvaro av biologisk mångfald minskar resiliensen i alla ekosystem, dvs deras förmåga att stå emot påfrestningar. Näringskedjor kollapsar. Klimatförändringen, med ökad torka i vissa delar av världen, kommer också att driva på minskningen av biologisk mångfald. Problemet är att uttag ur naturens rika källor inte kostar något och det ingår inte som en utgift i BNP. Det industriella jord- och skogsbruket är en av huvudfaktorerna till att mångfalden minskar. Uttag av andra ekosystemtjänster, såsom friskt vatten, ren luft, stabilt klimat, mediciner, pollinering osv, prissätts inte heller. Att bisamhällen kollapsar runt om i världen visar hur allvarligt det är. Nu har dock forskar tydligen funnit orsaken till detta. Vi får se om denna kunskap gör att bina kan räddas.
För företag är det betydande risker att vara beroende av ekosystemtjänster som vi tär på. Det kommer att innebära att om tjänsterna åsätts ett pris så medför det kostnadsökningar för produktion. Bland annat detta kommer att diskuteras vid den pågående konferensenen om biologisk mångfald i Nagoya. Det är dags att, precis som görs i fråga om klimatet, kalkylera ett pris på utsläpp av CO2 och klimatkompensera för detta. I avvaktan på att det konstrueras ett beräkningssystem för uttag av ekosystemtjänster är det klokt att företag dels börjar kartlägga sitt beroende av ekosystem och dels börja medverka i olika åtgärder som stärker biologisk mångfald och resiliens. Nära till hands ligger trädplantering i samarbete med lokala bönder i områden där det finns fattigdom. Då slår man flera flugor i samma smäll (en olycklig metafor när vi talar om utrotning av arter!). Dels får man klimatkompensation och dels förbättrad biologisk mångfald, stärkt resistens i ekosystem och bättre lokal miljö. Böndernas ekonomi förbättras också, så att de inte behöver hugga ner träd i skyddsvärda områden för att kunna laga mat.

Vår miljöminister kan tänka sig att Sverige röstar för att en begränsad valjakt ska få förekomma. Anledningen är att Norge, Island och Japan inte följer det förbud som finns utan fångar valar men kallar det forskning. Är det rätt att internationella samfundet sanktionerar att dessa länder struntar i överenskommelser och valfuskar? Carlgren själv tror att på detta sätt valjakten ska minska. Men vad säger att de tre länder som bedriver tjyvjakt inte kommer att fortsätta med sin ”forskning” utöver den kvot som de nu med det här förslaget kommer att tilldelas? Vore det inte bättre att i kraftigare tonläge fördöma det som pågår? Och kräva att de tre länderna redovisar sin forskning?  Jag hoppas att det internationella samfundet går emot Sveriges förslag!

Visste ni att i år är det biologiska mångfaldsåret? 22 maj är av FN utsedd till biologiska mångfaldsdagen. Ut och njut! Kolla in Naturens Års hemsida där finns tips om vad som händer i hela landet. Har du inte möjlighet att ta dig ut i någon vild natur finns den på nära håll. Läs den intressanta debattartikeln i DN från i söndags om att ”Stadens natur är lika viktig som stadsbyggnadsfrågorna”. Hagaparken är en intressant plats, inte bara för att kronprinsessan ska flytta dit.

Vill du gör en miljöguidning i Stockholm kan du kolla in Eko Tours Sthlm för mer urbant perspektiv eller Naturguiderna hos Naturskyddsföreningen för att komma ut i det gröna. Befinner du dig i Stockholm imorgon på den specifika dagen kan du ta dig till Skansen för att fira.

Bävrarna breder ut sig över landet – kul tycker i alla fall jag. Nu har bävrarna nått ”vår” ö i skärgården – Ingmarsö. Dom ses ju mest mellan skymning och gryning men spåren efter dom ser man hela dygnet. Man kan läsa mer på Naturhistoriska Riksmuseets hemsida.

Här är ett par bildbevis från vår bäver.