<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>U&#38;W [you and we] Blogg &#187; Bekämpningsmedel</title>
	<atom:link href="http://blog.uwab.se/Klimat/bekampningsmedel/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://blog.uwab.se</link>
	<description>Catalyst for Good Business</description>
	<lastBuildDate>Thu, 09 Feb 2012 02:36:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
		<item>
		<title>Underkastelsen</title>
		<link>http://blog.uwab.se/underkastelsen/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/underkastelsen/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 22 Jan 2012 12:48:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Hållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Kemikalier]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=3599</guid>
		<description><![CDATA[Stefan Jarls oerhört viktiga film Underkastelsen som handlar om de kemiska gifter vi får i oss via maten vi äter kan ses på nätet. Det är en av de viktigaste dokumentärerna som har gjorts. No related posts.
No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Stefan Jarls oerhört viktiga film Underkastelsen som handlar om de kemiska gifter vi får i oss via maten vi äter <a href="http://svtplay.se/v/2669420/dokumentarfilm/underkastelsen">kan ses på nätet</a>. Det är en av de viktigaste dokumentärerna som har gjorts.<a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2012/01/image001.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-3613" title="image001" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2012/01/image001-212x300.jpg" alt="" width="212" height="300" /></a></p>
<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/underkastelsen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>EU vill hejda bidöden</title>
		<link>http://blog.uwab.se/eu-hejdar-bidoden/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/eu-hejdar-bidoden/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 Dec 2010 21:24:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Okategoriserade]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=2301</guid>
		<description><![CDATA[Binas pollinering är värd 200 miljarder kr för jordbrukarna inom EU. Men bidöden har slagit ut 25 procent av bisamhällena i Europa inklusive Sverige. Nu vill EU-kommissionen göra något åt detta och startar ett referenslaboratorium för att komma fram till vad det är som orsakar bidöden. Själv är jag angelägen att få veta mer vad [...]
No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Binas pollinering är värd 200 miljarder kr för jordbrukarna inom EU. Men bidöden har <a href="http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.357819/har-ar-eus-nya-plan-for-att-bekampa-bidoden">slagit ut 25 procent</a> av bisamhällena i Europa inklusive Sverige. Nu vill EU-kommissionen göra något åt detta och startar ett referenslaboratorium för att komma fram till vad det är som orsakar bidöden.</p>
<p>Själv är jag angelägen att få veta mer vad det är som pågår och håller tummarna för att invånarna i våra fem bikupor, som nu ligger vackert inbäddade i ett tjockt isolerande snötäcke, ska klara sig över vintern som är den kritiska perioden. <a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/12/DSCN0298.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-2328" title="DSCN0298" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/12/DSCN0298-300x225.jpg" alt="" width="300" height="225" /></a></p>
<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/eu-hejdar-bidoden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tillväxt som överordnad princip</title>
		<link>http://blog.uwab.se/tillvaxt-som-overordnad-princip/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/tillvaxt-som-overordnad-princip/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Nov 2010 06:36:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energitekniker]]></category>
		<category><![CDATA[Hållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Kemikalier]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Biologisk Mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=2192</guid>
		<description><![CDATA[Bo Ekman från Tällberg Foundation skriver i DN om samhällsutvecklingen där han förespråkar tillväxt som lösning på de stora frågorna om ekonomi, energi och miljö. Utan tillväxt inga resurser att fördela till människorna, hävdar han. För att få upp miljö och energi på dagordningen krävs tillväxt så att människor får det bättre och tillväxt kommer [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/antligen-en-debatt-om-tillvaxt/' rel='bookmark' title='Äntligen en debatt om tillväxt'>Äntligen en debatt om tillväxt</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/debatten-om-tillvaxt-fortsatter/' rel='bookmark' title='Debatten om tillväxt fortsätter'>Debatten om tillväxt fortsätter</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/moderaternas-framtid/' rel='bookmark' title='Moderaternas framtid'>Moderaternas framtid</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Bo Ekman från Tällberg Foundation <a href="http://www.dn.se/debatt/endast-tillvaxt-kan-klara-jordens-klimat-och-miljo-1.1217228">skriver i DN</a> om samhällsutvecklingen där han förespråkar tillväxt som lösning på de stora frågorna om ekonomi, energi och miljö. Utan tillväxt inga resurser att fördela till människorna, hävdar han.</p>
<p>För att få upp miljö och energi på dagordningen krävs tillväxt så att människor får det bättre och tillväxt kommer ur ny teknik, menar Bo Ekman. Det är på det viset man får med sig den växande medelklassen. Jobb, trygghet, familj, hälsa måste tillgodoses. Realpolitiskt ligger det mycket i detta.</p>
<p>Men om tillväxt är den överordnade principen väcks några frågor. Är det inte det som gällt de senaste femtio åren? Är tillväxt verkligen en skiljelinje inom politiken? Köpenhamnsdebaclet orsakades inte av att oförmåga att se att tillväxt behövs utan snarare av att en del stora länder inte var villiga att kompromissa bort tillväxten. Blir man inte omvald som politiker är det för man har misslyckas med  ekonomi och tillväxt, aldrig för att man misslyckats med miljön.</p>
<p>Det väller fram teknik, säger Bo Ekman, och det är naturligtvis bra. Det ska inte stoppas utan stimuleras. Det jag dock saknar i artikeln är funderingar omkring hur tillväxten ska regleras utifrån både naturens och människans villkor eller hur en ofarlig tillväxt ska stimuleras. Vi utarmar ekosystem och biologisk mångfald.  Vi tömmar jordens resurser. Vi öser ut bekämpningsmedel och andra kemikalier som ingen tar ansvar för. Nanoteknik som vi inte vet något om. Här finns idag inget självreglerande system som är dämpande. Problemet med ny teknik är generellt att eventuell farlighet uppdagas först efter hand när den redan är introducerad och så att säga finns i modersmjölken. Och då måste internationella överenskommelser till. Men de kommer alltid först när katastrofen är där. Jag skulle vilja veta hur Bo Ekman tänker omkring näringslivets externaliseringar på miljön bekostnad, alltså i princip utsläpp och negativa effekter som man inte betalar för. Hur ska detta åsättas en kostnad som inte hämmar ekonomi och tillväxt?<br />
Ett intressant tema som tas upp är att politik måste tillgodose människors verkliga självintresse. Här finns en politiskt pedagogisk uppgift. Självintresset definieras idag, vilket syntes i <a href="http://blog.uwab.se/planbokens-dominans/">senaste valrörelsen</a>, på ett allför snävt sätt. Det har blivit lika med ”jag ska ha mer” och detta synsätt har politikerna inte bara köpt utan stimulerar. Verkligt självintresse är mer än egoistiska dagsbehov. Utan fungerande samhälle, utan solidaritet klarar sig inte individen. Detta måste förklaras och försvaras. Jag håller med Bo Ekman när han säger att miljö- och energipolitik måste definieras utifrån människans grundläggande livsvillkor.</p>
<p>Syftet med artikeln är att diskutera tillväxt ur teknisk/ekonomisk aspekt. Men det finns en tillväxt som inte nämns som också har med människans relation till den fysiska begänsning som ett  jordklot innebär. Det är befolkningstillväxten. Om alla ska få det ekonomisk bättre och vi hela tiden blir fler, vad får det för konsekvenser?</p>
<p>Minskad tillväxt är ohållbar, enligt Bo Ekman. Men om även ökad tillväxt är ohållbar blir frågan: finns hållbar tillväxt?</p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/antligen-en-debatt-om-tillvaxt/' rel='bookmark' title='Äntligen en debatt om tillväxt'>Äntligen en debatt om tillväxt</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/debatten-om-tillvaxt-fortsatter/' rel='bookmark' title='Debatten om tillväxt fortsätter'>Debatten om tillväxt fortsätter</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/moderaternas-framtid/' rel='bookmark' title='Moderaternas framtid'>Moderaternas framtid</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/tillvaxt-som-overordnad-princip/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sälj Monsanto</title>
		<link>http://blog.uwab.se/salj-monsanto/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/salj-monsanto/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 07 Oct 2010 06:45:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Näringsliv]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1902</guid>
		<description><![CDATA[Att ha en aktieportfölj med Monsanto-aktier är ingen bra idé. I fjol utsågs företaget till ”company of the year” av Forbes magazine. Nu säger en aktiemarknadskommentator i amerikansk teve att ”this may be the worst stock of 2010”. Aktien har rasat från en topp på $140 under 2008 till $47,77. Sedan årsskiftet har aktien dalat [...]
No related posts.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Att ha en aktieportfölj med Monsanto-aktier är <a href="http://www.nytimes.com/2010/10/05/business/05monsanto.html?_r=1">ingen bra idé</a>. I fjol utsågs företaget till ”company of the year” av Forbes magazine. Nu säger en aktiemarknadskommentator i amerikansk teve att ”this may be the worst stock of 2010”. Aktien har rasat från en topp på $140 under 2008 till $47,77. Sedan årsskiftet har aktien dalat med 42%. Företaget uppnår inte sina vinstmål och har reviderat dem. De har tvingats sänka priset på bla SmartStax och Roundup Ready 2 Yield, deras nya sojaböna.<br />
Det är tydligt att företagets produkter inte längre håller vad de lovar. Att ogräs blir resistenta mot Roundup är också ett marknadsproblem som påverkar framtidsutsikterna.<br />
Rådet är sälj!</p>
<p><img class="qtl" title="Copy selction" src="http://www.qtl.co.il/img/copy.png" alt="" /><a title="Search With Google" href="http://www.google.com/search?q=ingen%20bra%20id%C3%A9" target="_blank"><img class="qtl" src="http://www.google.com/favicon.ico" alt="" /></a><img class="qtl" title="Translate With Google" src="http://www.qtl.co.il/img/trans.png" alt="" /></p>
<p>No related posts.</p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/salj-monsanto/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Afrikanska bönder besöker ekologiskt jordbruk</title>
		<link>http://blog.uwab.se/afrikanska-bonder-besoker-ekologiskt-jordbruk/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/afrikanska-bonder-besoker-ekologiskt-jordbruk/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 29 May 2010 07:27:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Hållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Skog]]></category>
		<category><![CDATA[trädplantering]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1478</guid>
		<description><![CDATA[U&#38;W [you&#38;we] har besök av bönder från Afrika som deltar i trädplanteringsprojekten som binder koldioxid. Vår kund Arla Foods, som klimatkompenserar Yoggi Yalla-dryckerna, arrangerade igår ett besökt hos en svensk bonde, tillika ekologisk, Elin Rydström på Lövö Prästgård. Att en svensk ko producerar 40 l mjölk om dagen förvånade, när en ko i Uganda ger [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/ekologiskt-okar/' rel='bookmark' title='Ekologiskt ökar'>Ekologiskt ökar</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/' rel='bookmark' title='Grön Revolution 2.0'>Grön Revolution 2.0</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>U&amp;W [you&amp;we] har besök av bönder från Afrika som deltar i <a href="http://www.planvivo.org/">trädplanteringsprojekten</a> som binder koldioxid. Vår kund Arla Foods, som klimatkompenserar Yoggi Yalla-dryckerna, arrangerade igår ett besökt hos en svensk bonde, tillika ekologisk, <a href="http://www1.arla.se/Default____19199.aspx">Elin Rydström på Lövö Prästgård</a>. Att en svensk ko producerar 40 l mjölk om dagen förvånade, när en ko i Uganda ger 2 liter. Hållbarhet blev ett tema i samtalen. I Afrika är hållbart jordbruk en nödvändighet för att överleva. Vi har inte fått kniven på strupen ännu. Där är kemikalier alltför dyra. Insekter och sjukdomar måste hanteras med mångfald, &#8221;companion planting&#8221; och biologiska metoder. Kväve måste tillföras genom träd och växter. I våra projekt tillämpas inte längre ”slach and burn”. I stället får bönderna hjälp att inkludera trädplantering i jordbruket, vilket ger ved till matlagning, timmer och brädor och medicin från bark, liksom honung. Och också <a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/05/IMG_1708.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-1480" title="IMG_1708" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/05/IMG_1708-300x196.jpg" alt="" width="300" height="196" /></a>&#8221;carbon money&#8221;.</p>
<p><em>&#8221;Så här mjölkar vi.&#8221;</em></p>
<p><em><br />
</em></p>
<p><em><br />
</em></p>
<p><em><br />
</em></p>
<p><a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/05/IMG_1714.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-1481" title="IMG_1714" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/05/IMG_1714-300x191.jpg" alt="" width="300" height="191" /></a></p>
<p><em>Elin Rydström med långväga besökare.</em></p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/ekologiskt-okar/' rel='bookmark' title='Ekologiskt ökar'>Ekologiskt ökar</a></li>
<li><a href='http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/' rel='bookmark' title='Grön Revolution 2.0'>Grön Revolution 2.0</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/afrikanska-bonder-besoker-ekologiskt-jordbruk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mindre konstgödsel ger mindre växthusgaser</title>
		<link>http://blog.uwab.se/mindre-konstgodsel-ger-mindre-vaxthusgaser/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/mindre-konstgodsel-ger-mindre-vaxthusgaser/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 11 May 2010 12:05:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ellinor Eke</dc:creator>
				<category><![CDATA[Klimatomställning]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Ekologiskt jordbruk]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1403</guid>
		<description><![CDATA[Har precis läst senaste numret av Ekologiskt lantbruk. Peter Einarsson har granskat Jordbruksverkets hantering av Christel Cederbergs studie som tagits fram i ett led att utvärdera miljöersättningen till ekologisk produktion. Cederbergs siffror talar sitt tydliga språk: De lantbrukare som lagt om till ekologisk produktion har genom att inte använda konstgödsel minskat det svenska jordbrukets utsläpp [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/ekologisk-produktion-ar-ur-klimatsynpunkt-battre-an-eller-lika-som-konventionell/' rel='bookmark' title='Ekologisk produktion är ur klimatsynpunkt bättre än eller lika som konventionell'>Ekologisk produktion är ur klimatsynpunkt bättre än eller lika som konventionell</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Har precis läst senaste numret av <a href="http://www.ekolantbruk.se/" target="_blank">Ekologiskt lantbruk</a>. Peter Einarsson har granskat Jordbruksverkets hantering av Christel Cederbergs studie som tagits fram i ett led att utvärdera miljöersättningen till ekologisk produktion. Cederbergs siffror talar sitt tydliga språk: De lantbrukare som lagt om till ekologisk produktion har genom att inte använda konstgödsel minskat det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser med 425 000 ton per år. Christel Cederberg är en välrenomerad forskare och vann <a href="http://www.ecoprofile.se/thread-1130-Mat-och-klimatforskaren-Christel-Cederberg-far-Anglamarksprisets-stipendium-2008.html" target="_blank">Änglamarkspriset 2008</a>.</p>
<p>Trist att Jordbruksverket inte valt att publicera studien. Man undrar vad som ligger bakom?</p>
<p>Är du intresserad av att läsa Peter Einarssons artikel i Ekologiskt lantbruk hittar du den <a href="http://www2.ekolantbruk.se/pdf/11443.pdf" target="_blank">här</a>.</p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/ekologisk-produktion-ar-ur-klimatsynpunkt-battre-an-eller-lika-som-konventionell/' rel='bookmark' title='Ekologisk produktion är ur klimatsynpunkt bättre än eller lika som konventionell'>Ekologisk produktion är ur klimatsynpunkt bättre än eller lika som konventionell</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/mindre-konstgodsel-ger-mindre-vaxthusgaser/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Oljekatastrofen ger nya möjligheter?</title>
		<link>http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-ger-nya-mojligheter/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-ger-nya-mojligheter/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 05 May 2010 03:43:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energitekniker]]></category>
		<category><![CDATA[Övergödning]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[oljeberoende]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1383</guid>
		<description><![CDATA[Nu har lobbyisterna för majsodlarna fått medvind: Här har vi ett förnybart energislag som inte är lika riskabelt som oljan. Nu gäller det att öka odlingsarealerna. Men vad man samtidigt förtiger är att majsodlingen i amerikanska mellanvästern för etanolframställning leder till stora utsläpp av kväve i Mississippi (genom konstgödsling) och fått till följd att omfattande [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-i-mexikanska-golfen/' rel='bookmark' title='Oljekatastrofen i Mexikanska golfen'>Oljekatastrofen i Mexikanska golfen</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nu har lobbyisterna för <a href="http://www.biofuelsjournal.com/articles/Nebraska_Corn_Board__Gulf_Oil_Spill_Highlights_Need_to_Increase_Use_of_Ethanol-93237.html">majsodlarna fått medvind</a>: Här har vi ett förnybart energislag som inte är lika riskabelt som oljan. Nu gäller det att öka odlingsarealerna. Men vad man samtidigt förtiger är att majsodlingen i amerikanska mellanvästern för etanolframställning leder till <a href="http://www.pnas.org/content/105/11/4513.abstract">stora utsläpp av kväve</a> i Mississippi (genom konstgödsling) och fått till följd att omfattande områden i Mexikanska bukten är helt döda på liv. Oljan gör att uppmärksamheten dras bort ifrån kväveutsläppen.</p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-i-mexikanska-golfen/' rel='bookmark' title='Oljekatastrofen i Mexikanska golfen'>Oljekatastrofen i Mexikanska golfen</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/oljekatastrofen-ger-nya-mojligheter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Grön Revolution 2.0</title>
		<link>http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Apr 2010 14:37:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Goda exempel]]></category>
		<category><![CDATA[Hållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Resiliens, ekosystemtjänster]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1307</guid>
		<description><![CDATA[Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en ny grön revolution efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem. Jonathan Lynch har forskat för att se hur [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/' rel='bookmark' title='Tedrickning med omfattande konsekvenser'>Tedrickning med omfattande konsekvenser</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en<a href="http://earthsky.org/agriculture/jonathan-lynch-envisions-a-second-green-revolution"> ny grön revolution</a> efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem.<br />
Jonathan Lynch har forskat för att se hur växter kan klara tuffare förhållanden med torka och jordar som är fattiga på näringsämnen. Svaret är rotsystemen. Genom växtförädling (obs ingen genmodifiering) har han lyckats ta fram sorter med djupa eller grunda rötter, smala eller tjocka, med långa hår, borstliknande rötter etc. Växters rötter har stor variation och det gör att det möjligt att förädla fram vissa rotegenskaper. Rötter som kräver mycket vatten måste växa ner djupt. Samma sak med mineralämnen: rötterna måste finnas där mineralerna finns. På det här sättet kan lokala sorter användas och bönderna behöver inte ändra kulturella mönster genom att importera utsäde från tex USA.<br />
Lynch tror att skördar kan dubbleras eller tredubblas på detta sätt.<br />
Det här tycker jag låter som en fantastisk möjlighet för småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika.</p>
<p><img class="qtl" title="Copy selction" src="http://www.qtl.co.il/img/copy.png" alt="" /><a title="Search With Google" href="http://www.google.com/search?q=ny%20gr%C3%B6n%20revolution" target="_blank"><img class="qtl" src="http://www.google.com/favicon.ico" alt="" /></a><img class="qtl" title="Translate With Babylon" src="http://www.babylon.com/favicon.ico" alt="" /></p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/' rel='bookmark' title='Tedrickning med omfattande konsekvenser'>Tedrickning med omfattande konsekvenser</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Nu har det hänt…</title>
		<link>http://blog.uwab.se/nu-har-det-hant%e2%80%a6/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/nu-har-det-hant%e2%80%a6/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 28 Mar 2010 12:57:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Forskning]]></category>
		<category><![CDATA[gifter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1198</guid>
		<description><![CDATA[Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto tillstått att detta inte stämmer. I bomullsodlingar i Indien har en [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/' rel='bookmark' title='Grön Revolution 2.0'>Grön Revolution 2.0</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/summary/327/5972/1439">tillstått att detta inte stämmer</a>. I bomullsodlingar i Indien har en larv (pink bollworm) överlevt och blivit resistent. Resistens har också påvisats i majs i Nordamerika.<a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/phpThumb.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-1199" title="phpThumb" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/phpThumb-300x228.jpg" alt="" width="300" height="228" /></a></p>
<p>Evolutionen är smartare än Monsanto!</p>
<p>Men inte nog med detta. I Manila har <a href="http://www.greenpeace.org/seasia/en/press/releases/pr-ge-20050620">Greenpeace</a> ockuperat jordbruksdepartementet och hävdar att BT majs inte fungerar som utlovat. Det skulle ge högre avkastning och kräva mindre konstgödsel. I själva verket ger det lika skördar men kräver med gödsel. Dessutom är det dyrare än alternativt utsäde. Så bönderna får ökade kostnader utan att kunna skörda mer</p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/gron-revolution-2-0/' rel='bookmark' title='Grön Revolution 2.0'>Grön Revolution 2.0</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/nu-har-det-hant%e2%80%a6/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tedrickning med omfattande konsekvenser</title>
		<link>http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/</link>
		<comments>http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 18 Mar 2010 16:53:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Goran Wiklund</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologiska produkter]]></category>
		<category><![CDATA[Goda exempel]]></category>
		<category><![CDATA[Gröna möten]]></category>
		<category><![CDATA[Hållbar utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Livsmedel, jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[Bekämpningsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[Konsumtion]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blog.uwab.se/?p=1132</guid>
		<description><![CDATA[Vi hade en av våra Kuldagar häromdagen. Det ska vara något roligt, lärorikt och hemligt. Denna gång startade vi på Tehuset Chaikhana på Svartmangatan i Gamla Stan, där vi var med om en teprovning och fick smaka olika sorter, bl a vitt te med ett kilopris som slår guld. Tehusets ägare är en fantastisk kunnig [...]
Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/det-finns-en-sarskild-plats-i-himmelen-for-kvinnor-som-hjalper-varandra/' rel='bookmark' title='Det finns en särskild plats i himmelen för kvinnor som hjälper varandra'>Det finns en särskild plats i himmelen för kvinnor som hjälper varandra</a></li>
</ol>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Vi hade en av våra Kuldagar häromdagen. Det ska vara något roligt, lärorikt och hemligt. Denna gång startade vi på <a href="http://www.chaikhana.se/">Tehuset Chaikhana </a><a href="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/tearoom_slide_5_8.jpg"><img class="alignleft size-thumbnail wp-image-1135" title="tearoom_slide_5_8" src="http://blog.uwab.se/wp-content/uploads/2010/03/tearoom_slide_5_8-150x150.jpg" alt="" width="150" height="150" /></a>på Svartmangatan i Gamla Stan, där vi var med om en teprovning och fick smaka olika sorter, bl a vitt te med ett kilopris som slår guld.<br />
Tehusets ägare är en fantastisk kunnig och inspirerande person som tog oss med på en teresa genom smaker, historia och geografi. Han berättade att te är ett område där inte bara ekologiskt utan biodynamiskt odlat te är vanligt därför att det ger så stor smakkvalitet. Vi bestämde oss samfällt för att upphöra med påsteblaskandet, gjorde kollektivt inköp av ett antal burkar med olika spännande smaker, en liten tekanna (te ska bryggas för ett par koppar och inte stå och dra för länge) samt utsåg två personer, som dagligen färdas genom Gamla Stan till jobbet, till införskaffare när teförråden sinar. För nu duger inte dagligvaruhandeln. Vi fick också klart för oss att kaffe kan man dricka vid sitt skrivbord på jobbet, men inte te. Det ska intas tillsammans.<br />
På Chaikhanas hemsida framgår det att ”A murderer can possibly be forgiven, but never unpoliteness while drinking tea”.</p>
<p>Related posts:<ol>
<li><a href='http://blog.uwab.se/det-finns-en-sarskild-plats-i-himmelen-for-kvinnor-som-hjalper-varandra/' rel='bookmark' title='Det finns en särskild plats i himmelen för kvinnor som hjälper varandra'>Det finns en särskild plats i himmelen för kvinnor som hjälper varandra</a></li>
</ol></p>]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blog.uwab.se/tedrickning-med-omfattande-konsekvenser/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

