U&W [you&we] har besök av bönder från Afrika som deltar i trädplanteringsprojekten som binder koldioxid. Vår kund Arla Foods, som klimatkompenserar Yoggi Yalla-dryckerna, arrangerade igår ett besökt hos en svensk bonde, tillika ekologisk, Elin Rydström på Lövö Prästgård. Att en svensk ko producerar 40 l mjölk om dagen förvånade, när en ko i Uganda ger 2 liter. Hållbarhet blev ett tema i samtalen. I Afrika är hållbart jordbruk en nödvändighet för att överleva. Vi har inte fått kniven på strupen ännu. Där är kemikalier alltför dyra. Insekter och sjukdomar måste hanteras med mångfald, ”companion planting” och biologiska metoder. Kväve måste tillföras genom träd och växter. I våra projekt tillämpas inte längre ”slach and burn”. I stället får bönderna hjälp att inkludera trädplantering i jordbruket, vilket ger ved till matlagning, timmer och brädor och medicin från bark, liksom honung. Och också
”carbon money”.
”Så här mjölkar vi.”

Elin Rydström med långväga besökare.
Har precis läst senaste numret av Ekologiskt lantbruk. Peter Einarsson har granskat Jordbruksverkets hantering av Christel Cederbergs studie som tagits fram i ett led att utvärdera miljöersättningen till ekologisk produktion. Cederbergs siffror talar sitt tydliga språk: De lantbrukare som lagt om till ekologisk produktion har genom att inte använda konstgödsel minskat det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser med 425 000 ton per år. Christel Cederberg är en välrenomerad forskare och vann Änglamarkspriset 2008.
Trist att Jordbruksverket inte valt att publicera studien. Man undrar vad som ligger bakom?
Är du intresserad av att läsa Peter Einarssons artikel i Ekologiskt lantbruk hittar du den här.
Nu har lobbyisterna för majsodlarna fått medvind: Här har vi ett förnybart energislag som inte är lika riskabelt som oljan. Nu gäller det att öka odlingsarealerna. Men vad man samtidigt förtiger är att majsodlingen i amerikanska mellanvästern för etanolframställning leder till stora utsläpp av kväve i Mississippi (genom konstgödsling) och fått till följd att omfattande områden i Mexikanska bukten är helt döda på liv. Oljan gör att uppmärksamheten dras bort ifrån kväveutsläppen.
Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en ny grön revolution efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem.
Jonathan Lynch har forskat för att se hur växter kan klara tuffare förhållanden med torka och jordar som är fattiga på näringsämnen. Svaret är rotsystemen. Genom växtförädling (obs ingen genmodifiering) har han lyckats ta fram sorter med djupa eller grunda rötter, smala eller tjocka, med långa hår, borstliknande rötter etc. Växters rötter har stor variation och det gör att det möjligt att förädla fram vissa rotegenskaper. Rötter som kräver mycket vatten måste växa ner djupt. Samma sak med mineralämnen: rötterna måste finnas där mineralerna finns. På det här sättet kan lokala sorter användas och bönderna behöver inte ändra kulturella mönster genom att importera utsäde från tex USA.
Lynch tror att skördar kan dubbleras eller tredubblas på detta sätt.
Det här tycker jag låter som en fantastisk möjlighet för småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika.



Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto tillstått att detta inte stämmer. I bomullsodlingar i Indien har en larv (pink bollworm) överlevt och blivit resistent. Resistens har också påvisats i majs i Nordamerika.
Evolutionen är smartare än Monsanto!
Men inte nog med detta. I Manila har Greenpeace ockuperat jordbruksdepartementet och hävdar att BT majs inte fungerar som utlovat. Det skulle ge högre avkastning och kräva mindre konstgödsel. I själva verket ger det lika skördar men kräver med gödsel. Dessutom är det dyrare än alternativt utsäde. Så bönderna får ökade kostnader utan att kunna skörda mer
Vi hade en av våra Kuldagar häromdagen. Det ska vara något roligt, lärorikt och hemligt. Denna gång startade vi på Tehuset Chaikhana
på Svartmangatan i Gamla Stan, där vi var med om en teprovning och fick smaka olika sorter, bl a vitt te med ett kilopris som slår guld.
Tehusets ägare är en fantastisk kunnig och inspirerande person som tog oss med på en teresa genom smaker, historia och geografi. Han berättade att te är ett område där inte bara ekologiskt utan biodynamiskt odlat te är vanligt därför att det ger så stor smakkvalitet. Vi bestämde oss samfällt för att upphöra med påsteblaskandet, gjorde kollektivt inköp av ett antal burkar med olika spännande smaker, en liten tekanna (te ska bryggas för ett par koppar och inte stå och dra för länge) samt utsåg två personer, som dagligen färdas genom Gamla Stan till jobbet, till införskaffare när teförråden sinar. För nu duger inte dagligvaruhandeln. Vi fick också klart för oss att kaffe kan man dricka vid sitt skrivbord på jobbet, men inte te. Det ska intas tillsammans.
På Chaikhanas hemsida framgår det att ”A murderer can possibly be forgiven, but never unpoliteness while drinking tea”.
Försäljningen av ekologiska produkter ökar kraftigt. I sin marknadsrapport 2010 berättar KRAV att ökningen var 18% i fjol. Samtidigt är det ett stort antal bönder som vill börja producera ekologiskt. Ökningen av mark i karens har ökat med över 70%. Totalt är det nu 3 600 bönder som odlar ekologiskt. Roligt att notera detta samtidigt som ett antal professorer och forskare på SLU dömer ut det ekologiska jordbruket och anser att industrijordbruk med ökade kemiska tillsatser varje år är att föredra.
KRAV kommer att introducera en ny logga, vilket naturligtvis inte alla företag som har KRAV-märket på sina förpackningar gillar. Saltå Kvarn till exempel säger att det kommer att kosta dem flera hundra tusen kronor att ändra. 



Redan i måndags skrev vi på bloggen att Kung Markattas gröna teer var giftfria. I dagens SVD skriver man att Krav kräver granskning av laboratoriet vars tester gjorde att teet förorenades. Slarvigt av laboratoriet. Som kan ha förödande inverkan på förtroendet för både KRAV och enskilda varumärken som Kung Markatta.
Fler som tycker till om detta är Entreprenörsbloggen, GP och DN.
Det var stora rubriker häromdagen om Kung Markattas gröna te. Att det skulle innehålla rester av bekämpningsmedlet azinfosmetyl. Nya tester visar att så inte är fallet. Men tyvärr är skadan redan skedd i och med den negativa mediaexponeringen.
Till alla läsare: Fortsätt i lugn och ro att dricka grönt te från ett seriöst företag som förresten klimatkompenserar sina transporter genom U&W [you&we].



Det finns starka krafter i rörelse för att slam från reningsverk ska få spridas på åkermarken. Det är Svenskt Vatten som uppmanar reningsverken att certifiera sig så att man under ”kontrollerade” former kan återföra växtnäring till åkermarken.
Sker detta blir det sanktionerat att sprida ett antal mycket farliga gifter, såsom kadmium, arsenik, antibiotika etc och dessa kommer att hamna i maten.
Protesterna mot certifieringen är många. Bland annat uppropet Ren Åker – Ren Mat. Om du också är orolig, skriv under uppropet.
Senaste kommentarer