U&W [you and we] Blogg

Världsvattenveckan pågår som bäst i Stockholm. Vatten, en ekosystemtjänst som för oss i Sverige det är lätt att ta för given, sinar på många håll i världen. 70 % av allt färskvatten används inom jordbruket för irrigation. Endast 5 % kommer ut som kranvatten. Hos oss är det  största vattenproblemet den förorenade Östersjön. Om 20 år beräknas nästan halva jordens befolkning bo i områden med vattenbrist. Vattenfotavtryck är ett begrepp som allt fler företag behöver intressera sig för, eftersom det kan bli en faktor som påverkar allt från lokalisering av fabriker till varumärke och aktiekurs. Att investerare börjar vilja ha koll på vattenriskerna i sina aktieportöljer visas av att Carbon Disclosure Project nu startat Water Disclosure Project för att få stora företag att mäta och rapportera sitt beroende av vatten. Och naturligtvis minska sitt resursuttag.

Bilden visar en vattenkran som blandar in luft och därmed minskar vattenåtgången.

DN rapporterar att i en färsk väljarundersökning miljöfrågan har dalat i betydelse. Från att 16 % ansett den vara en av de allra viktigaster frågorna säger nu, 14 dagar före valet, endast 9 % att den är det. Jag tror inte att väljarna har ändrat sig. Förklaringen är att nog snarare att partierna valt att inte ta med miljön i sin valpropaganda. Det vill säga när partierna inte gör den frågan till en viktig fråga faller den. Det är som att gå in i en affär och välja bland det sortiment som finns. Saknas ekologiska produkter väljer man något annat.

COP 16, IPCC:s kommand klimatkonferns i Mexico har valt ett träd och en fjäril som symbol. Det måste betyda att man kommer att ge prioritet åt avskogning och trädplantering i klimatarbetet. Det välkomnar vi. Det måste bli en breddning så att näringslivets medverkan inte enbart omfattar energiprojekt, som man i vissa fall kan misstänka skulle kommit till i alla fall. Våra kunders klimatkompensering genom skogsprojekt i Afrika och Mexiko ger mervärden i form av fattigdomsbekämpning, biologisk mångfald, ökad resiliens, bättre tillgång på vatten och hållbart jordbruk. Det finns alltså en möjlighet att få stor utväxling av klimatarbetet för företag när man väljer att klimatkompensera genom trädprojekt.

Kor, grisar och får upptar 2/3 av all jordbruksmark i världen och orsakar 20 % av växthusgaserna. För 20 år sedan åt vi 20 kg kött, nu 50 kg, om 20 år 80 kg. Befolkningen ökar från 6 miljoner till 9 år 2050. Den ekvationen går inte ihop. Det är uppenbart att köttätandet måste minska. Det säger också FN. Men vad ska då ligga på tallrikarna? FAO överväger att ta fram ett policydokument som går ut på att vi ska äta insekter. Det gör man redan runt om i världen men inte i väst. Antagligen är det ett psykologiskt motstånd mot allt som kryper och krälar. Men det finns fördelar med insekter ur näringssynpunkt. De innehåller höga halter av protein, vitaminer och mineraler. Maskar och gräshoppor släpper ut 10 gånger mindre metan än boskap. Långt mindre med nitrösa gaser och ammoniak. Och de omvandlar växtmaterial till protein på ett energieffektivt sätt. FAO har satt upp en försöksanläggning i Laos för gräshoppsodling. Gräshoppor kan vara ett sätt att möta kalciumbristen hos befolkning i asiatiska länder, eftersom de inte kan dricka mjölk på grund av laktosintolerans. Insekter kan också vara ett sätt att skydda skogar eftersom de naturligt lever där. Alltså en ny inkomstkälla i stället för att kapa träden. Insekter kan också användas vid kycklinguppfödning och fiskodling. Kanske den slutliga lösningen på problemet med mördarsniglar är att äta upp dem?
Det är alltså dags för svenska kocklandslaget och matlagningsprogrammen på teve att presentera nya kulinariska anrättningar och vända våra negativa attityder. Jag känner att jag har en del problem med mina egna känslor. Alltsedan en grabb åt daggmaskar för att imponera på oss småpojkar.

Ledningen för den lilla staden Black Hawk i Colorado har kommit fram till att cyklar är i vägen för trafiken till stadens casinon. Därför har man infört cykelförbud. Som vår informationskälla Grist säger: Ironin är att ett casino i staden i sin marknadsföring inbjudit amerikanska cykelfrämjandet att ha sin årliga konferens hos dem.

Folkpartiet stod i tunnelbanan och delade ut äpplen i morse och på äpplet satt en klisterlapp med följande slogan: ”framtiden börjar i klassrummet”. Jag tyckte det var synd att det inte var ett ekologiskt äpple. Alla partier tycker framtidens skola är viktig. När det gäller framtiden för miljön är det större skillnad.

Tillsammans med Max Hamburgare kommer vi att delta med en monter vid miljömässan Eco Now 2-4 september på Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand och berätta om klimatkompensation genom trädplantering och speciellt de projekt som Max är engagerade i som finns i Uganda och Mocambique. Välkommen att besöka oss. Vi står precis när du kommit upp för trappan till utställningsområdet.

Nu är hösten på gång på allvar. Ett tecken på det är att klimatsalongerna är datumsatta och att inledare börjar spikas. Det känns roligt att Johan Rockström, professor och årets svensk 2009, är höstens första inledare.

Temat är vad som hänt med klimatfrågan efter Köpenhamnsmötet och känns viktig. Att klimatet är en icke-fråga i det svenska valet är oroväckande. När höstens första klimatsalong genomförs 21 september vet vi vem som vunnit valet och kan ana vad som blir de kommande fyra årens strategi. Då får vi höra om det stämmer överens med forskarnas bild av läget som Johan kommer att presentera.

Ethel Forsberg är en annan av höstens inledare. Hon lämnar i dagarna sin post som generaldirektör för KemI för att bli konsult hos oss. Välkommen Ethel! Hon kommer att prata om kopplingen mellan klimat och kemikalier.

Idag kl 12 öppnade Saltå Kvarn en ny butik på Renstiernas gata i Stockholm och vi önskar all framgång. Invigningen gjordes av VD Johan Ununger som också är styrelseordförande i U&W [you & we]. Som syns på bilden var det full med folk. Vi befinner oss själva på höstens strategikonferens, men kommer att bege oss dit så snart vi kan.

I valdebatten är det populärt att vilja satsa på pensionärer och invånare i glesbygd, betyg debatteras liksom begränsning av friskolor och åtminstone friskolornas övervinster. På många håll genomförs besparingar på verksamhet som riktar sig mot barn, ett stort antal barn mår psykiskt dåligt. Men inget parti tar upp barnens situation på valagendan. I morgon publicerar barnorganisationen Samba en rapport där det framgår att väljarna sätter barnen högst bland olika politiska frågor. Barnens föräldrar har insett hur allvarligt det är. Även pensionärerna sätter barnfrågan högt. Men inte politikerna. Det finns också, som jag tycker, en tydlig koppling mellan miljöpolitik och barn. Det parti som satsar på miljöfrågor borde därför också satsa på att skapa en god framtid för barnen. Gjorde de det skulle de vinna sympatier både bland föräldrar och mor/farföräldrar.