En nyutkommen bok om handlar om kött har fått George Monbiot i The Guardian att ändra ståndpunkt när det gäller synen på kött i ett globalt perspektiv. Boken heter Meat: A Benign Extravagance skriven av Simon Fairlie. Där påstås att kött inte är det stora globala problem som det gjorts till. Fairlie vänder sig mot en demoniseringen av köttproduktion som en ineffektiv form av matproduktion som tar i anspråk mark som annars kunnat föda många människor med växtproduktion. Fairlie menar att det överallt finns landområden som inte lämpar sig för odling och där innebär djuruppfödning inte någon konkurrens med vegetarisk föda. Djur äter också restprodukter från hushåll och jordbruk som annars slängs. Matrester har till exempel alltid getts grisar. Djur bidrar också till att ge öppna landskap och hålla biosystem i balans, när det sker i liten skala. Djurhållning har alltid gett värdefull naturlig gödsel och i ekologiskt lantbruk är därför djur önskvärt för att slippa konstgödsel. Fairlie menar att djurhållning i dessa fall inte belastar de globala trånga resurserna utan i stället blir en effektiv form av omvandling av växtmaterial till kött. Han är dock kritisk till det sätt västvärlden proppar i djur säd, soja och andra växter för kött- och mjölkproduktion, något som minskar den totala tillgången på föda, eftersom där mark tas i anspråk som i stället kan föda oss direkt på ett effektivare sätt.
Enligt Fairlie har jordbrukets bidrag till växthuseffekten också kraftigt överskattats: 18 % av alla utsläpp. Han menar att detta baserar sig på felräkningar och är i stället 10%. Felet är att tillskriva köttproduktion som orsak till avverkningen av tropiska skogar. Avverkningen drivs inte i första hand av behovet av mark för djur och djurmat utan av markspekulation och timmerförsäljning. På samma sätt har vattenåtgången som påstås vara 100 000 liter för ett kilo kött kraftigt överskattats. Borde vara en tredjedel.
Dessa nya uppgifter står inte oemotsagda. Poorva Joshipura, director of People for the Ethical Treatment of Animals (Peta) Europe, kritiserar Monbiot för att låta sig övertygas alltför lättvindigt. Även 10 % är för mycket. Och 30 000 liter vatten likaså. Det oetiska sätt som djur hålls på och det lidande de utsätts borde han också ha beaktat enligt henne.
Det ska bli intressant att se hur debatten går vidare..
Kolla på Vi-skogens nya film som beskriver hur Vi-skogen och Plan Vivo-projekt bidrar till bättre klimat och miljö i Afrika. Vi-skogen är en av våra leverantörer av klimatkompensationsprojekt. Projekten lyfts dessutom fram i en ny rapport från FN-organet FAO och ingår i deras klimatprojekt Mitigation of Cliamate Change in Africa.
Imorgon drar Vind 2010 igång på Svenska Mässan i Göteborg. Vi följer konferensen med spänning och hoppas den blir framgångsrik. U&W [you&we] bidrar till mötet genom att erbjuda delegaterna att klimatkompensera för sin flygresa direkt i anmälningsformuläret. Vi tackar vår samarbetspartner MCI samt Svensk Vindenergi för att delegaterna, främst de som flyger, ges denna möjlighet att ta ansvar för sin klimatpåverkan. Pengarna går till ett CDM-projekt i Karnataka, Indien som syftar till att stödja kraftproduktion från biomassa med många positiva sociala och miljömässiga effekter som följd.
Läser i senaste numret av Vi i Vasastan om Nya Brygghuset på Norrtullsgatan. Det är roligt att lokalerna öppnar för verksamhet igen och att det är Studiefrämjandet som tagit plats. Verksamheten blir en salig blandning av kurser, ungdomsverksamhet och en helt ny rockscen, Bryggarsalen.
Som första företag inom It- och telesektorn erbjuder Streamtel klimatkompenserade telefonitjänster genom U&W [you&we]. Kompensationen görs genom trädplantering i Uganda. Träden planteras i samarbete med småbönder i form av skogsjordbruk enligt Plan Vivo-metoden. Utöver klimatnytta ger projektet sociala och ekologiska plusvärden.
Hittils har It-och telesektorn mest uppmärksammats därför att dess tjänster erbjuder kunder alternativ till att resa och är därför ett klimatsmart sätt att göra affärer. Men tjänsterna som sådana ger också upphov till utsläpp. Analyser som gjorts av teknikkonsultföretaget Gartner visar att denna sektor gått om flygsektorn när det gäller utsläpp av växthusgaser. Streamtel är en pionjär och hoppas att andra i branschen följer deras exempel och börjar jobba med att minska sin klimatbelastning. För kunder som är måna om att minska utsläppen i sitt leveratörsled är Streamtel nu en intressant affärspartner. Vi är glada att de valt att samarbeta med oss!
Godis, barnmat och annat från våra ypperliga kunder. Ekologiskt förstås!
U&W [you&we] är givetvis på plats på livsmedelsdagarna i Tylösand eftersom vi älskar att jobba med mat, ett av livets stora glädjeämnen. Två saker gör det hela extra roligt:
Mycket glädjande läsning i Dagens Industri om att H&M beslutat satsa helt och fullt på hållbar bomull. WWF och Världsbanken visade redan 2003 på de negativa sidorna av konventionell bomullsproduktion när det gäller markanvändning, vatteförsörjning, bekämpningsmedel och sociala aspekter och nu har alltså H&M kommit till insikt att de ”har ett ansvar” och ”en möjlighet att påverka till en positiv förändring”. Detta säger Henrik Lampa som är chef H&M:s chef för CSR till DI. Inom 10 år ska all bomull i sortimentet ha odlats under långsiktigt hållbara förhållanden. Det känns hoppfullt att Karl-Johan Persson som representant för en ung generation företagsledare inser vikten av ansvarsfull företagande: ”Att arbeta på ett ansvarsfullt sätt är en viktig förutsättning för att H&M ska fortsätta att växa med god lönsamhet”.
U&W [you&we] har bland annat uppmärksammat bomullsproblemet i filmen Beyond The Line där bland annat IKEA:s Guido Verijke intervjuas. Han beskriver hur IKEA blev vettskrämda när de analyserade värdekedjan för bomull och förstod vidden av problemet, i synnerhet när det gäller användning av bekämpningsmedel och kemikalier. Guido beskriver det som det absolut största kemikalieproblemet i världen.
H&M verkar nu ta på sig den ekologiska ledartröjan i den tuffa matchen för hållbar bomull. Vilka följer efter?
HQ bank delar ut bonusar på 30 milj kr trots att banken gått med förlust och sålts till vrakpris till Carnegie. Det är antagligen korrekt att ingångna avtal ska hållas. Men en misstanke jag har är att det är bonusavtalen som drivit fram de katastrofala affärerna och mörkningen av aktievärden. Allt för att hålla uppe bonusnivåerna. Det var ju en orsak till konkurser för amerikanska bolåneinstitut, som gav krediter utan någon som helst säkerhet, eller svenska bankers jätteförluster i Baltikum. Det ska bli intressant att följa analyserna av vad som verkligen hände från någon som är insatt.
Världsvattenveckan pågår som bäst i Stockholm. Vatten, en ekosystemtjänst som för oss i Sverige det är lätt att ta för given, sinar på många håll i världen. 70 % av allt färskvatten används inom jordbruket för irrigation. Endast 5 % kommer ut som kranvatten. Hos oss är det största vattenproblemet den förorenade Östersjön. Om 20 år beräknas nästan halva jordens befolkning bo i områden med vattenbrist. Vattenfotavtryck är ett begrepp som allt fler företag behöver intressera sig för, eftersom det kan bli en faktor som påverkar allt från lokalisering av fabriker till varumärke och aktiekurs. Att investerare börjar vilja ha koll på vattenriskerna i sina aktieportöljer visas av att Carbon Disclosure Project nu startat Water Disclosure Project för att få stora företag att mäta och rapportera sitt beroende av vatten. Och naturligtvis minska sitt resursuttag.
Bilden visar en vattenkran som blandar in luft och därmed minskar vattenåtgången.
