U&W [you and we] Blogg

Allt mer landområden används för jordbruk. Mark tas i anspråk som tidigare var gräsmark, savann eller skog, dvs bevuxen. Resultatet är jorderosion, när vatten och vind kommer åt jorden, att det tunna mullager som omger jordklotet uttunnas och att öknar breder ut sig. Att mark betas för hårt ger samma effekt; markvegetationen försvinner och jordlagret blir åtkomligt för erosion. I Kina har på femtio år 24 000 byar övergetts pga sand. I USA har prärierna plogats upp vilket till och från resulterar i stora stoftmoln. I forna Sovjet plogades en gräsbevuxen yta upp stor som Australiens och Kanadas sammanlagda veteodlingsmark. Det har lett till jättelika stoftmoln och ekologisk katastrof. Avkastningen på marken har minskat dramatiskt. Nästa land på tur är Brasilien. Tidigare regnskog riskerar att bli savann eller i värst fall öken.
Människan är beroende av bördig jord. Jordens hälsa hänger ihop med människans hälsa. Lester Brown, tidigare chef för Worldwatch Institute, har skrivit boken Plan B 4.0: Mobilizing to Save Civilization, där han tar upp frågan om Peak Soil och hur jordbruksmark kan konserveras och restaureras. Bördig mark är en ekosystemtjänst som vi är beroende av men kanske inte alltid tänker på. För livsmedelsföretag är detta dock en riskfaktor som måste tas in i affärsstrategin.
Själva medverkar vi med att erbjuda företag att klimatkompensera genom trädplantering.

Nu är andra gruppen företagare igång i affärsutvecklingsprogrammet Grönsamma affärer! Vilket härligt gäng företagare! Många har de elva framgångsfaktorerna som gemensam nämnare, som forskaren Ingrid Tollgerdt-Andersson skriver om i sin bok Passion, Nyckeln till framgång. Boken kommer ut imorgon. Läs artikeln i SvD.

Några av de elva framgångsfaktorerna som jag uppmärksammade igår var; entreprenörskap, mod, engagemang och hög energinivå, lusten och passionen.

Företagarna som ni bör hålla ett öga på är; Streamtel erbjuder smartare telefoni för små- och medelstora företag , Stiftelsen Skillebyholm utbildar trädgårdsmästare sedan 70-talet nu en godkänd yrkesutbildning och därmed studiemedelsberättigad, People People design- och hållbarhetsbyrå med utgångspunkt i människa och miljö, Nyfiken-Grön miljöekonomer med ekosystemtjänster i fokus, Sunfleet den miljöanpassade bilpoolen, EkoCharter ekologisk och klimatsmart båtcharter, Bonkelidesign designar och producerar barnkläder enligt vagga-till-vagga konceptet, Sjölunda gård Ekogrossisten säljer gott ekologiskt godis under namnet Ekorrens, Green Plum Consultancy sysslar med hållbar kommunikation med erfarenhet från de stora företagen och Ecool ekoreko shopping med stil.

Vi kör två program till i höst. Har du miljötjänst eller produkt, anmäl dig nu!

Vi behöver rekrytera en person som ska arbeta med vårt varumärke ZeroMission, dvs klimatfrågor (mätning, klimatstrategier, klimatkompensation). Uppgifterna innebär att initiera kontakter med kunder och sälja, göra beräkningar av utsläpp av växthusgaser, göra beställningar av klimatkompensation hos våra leverantörer samt administrera processen från beställning till betalning. Den vi söker ska framförallt ha ett starkt miljöengagemang och ha erfarenhet av säljarbete och marknadskommunikation. Högskoleexamen med miljö eller teknisk inriktning är ett krav.

Kontakta Göran Wiklund om du tycker det här låter intressant eller om du vet någon som kan vara intresserad, goran.wiklund@uwab.se.

Den kontroversielle statistikern Bjørn Lomberg har ändrat uppfattning när det gäller klimatförändringen. Han har tidigare med emfas hävdat att åtgärder för att bekämpa klimatförändringen inte behövs och att det är för dyrt. Han har attackerat vetenskapsmän och media och inte skrätt orden. Det har gjort honom till en av klimatskeptikernas stora hjälte som alltid citeras, han har anlitats av konservativa tankesmedjor och uppträtt på konferenser där målet varit att förminska klimatproblemen. Men hör och häpna, nu har han ändrat ståndpunkt: Klimatförändringen är: “One of the chief concerns facing the world today”. Så nu är det väl slut på talararvodena från sådana konferenser. Han menar att åtgärder nu måste priorioteras och föreslår en fond som årligen får 100 miljarder kr för forskning. Tyvärr kommer hans omvändelse lite i senaste laget för att vara riktigt trovärdig och tyvärr dras han åt geo-engineering som lösning, till exempel att färga moln vita, så att de reflekterar inkommande solljus mer.

Positiv feedback är något som väl de flesta vill ha. Men osäkra revolvern när ni hör de orden eller läser dem; de pekar mot katastrofens brant. Vid klimatsalongen igår tog prof Johan Rockström upp riskerna med att så många av jordens biosystem klarat av att buffra effekterna av människans ohållbara verksamhet. Men till sist nås gränsen. Skogarnas och havens förmåga att lagra koldioxid har gjort att temperaturhöjningen dolts. Men det finns en gräns där dessa system inte klarar av att lagra mer. Då får vi en positiv feedback innebärande att den negativa utvecklingen accelererar. Detsamma händer när de stora isfälten vid polerna smälter. Då blir vitt svart, jordens reflekterande förmåga försvinner och temperaturökningen kommer att skena till följd av positiv feedback.
Negativ feedback är vad jorden behöver. Det är system som inte skenar utan klarar av att ta en törn men att sedan återhållande krafter bringar dem tillbaka i balans. Negativ feedback är ungefär som när man cyklar: Man håller hela tiden på att ramla men återvinner alltid balansen och kommer fram dit man vill.

I årets valrörelse syns ett tydligt mönster när det gäller hur politiker tror att väljarnas motivation ser ut. Det ena utspelet efter det andra har handlat om så kallade plånboksfrågor, dvs privatekonomi och frågor som handlar om kort sikt, omedelbar behovstillfredsställelse, inte avstå något nu för att få det bättre senare. Det är förvisso så att privatekonomi är viktigt för den som har lite, men detta är inte typiskt för invånarna i dagens samhälle.
Det som man inte tror motiverar väljarna är frågor som handlar om värderingar, hur samhället ska se ut i framtiden och vilken vision man vill förmedla. Det är som att man inte tror att människor bryr sig om de stora och långsiktiga frågorna, när sanningen är att för de flesta framtiden för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn är något man bekymrar sig för. Att vara solidarisk, att bry sig om andra, att avstå för att andra ska få det bättre är heller inget som politiker tror är motiverande, trots att det varit avgörande för samhällsuppbyggnaden.
När dessa stora frågor försvinner tappar politiker perspektivet, då kommer budgetprioriteringar att riktas mot kortsiktiga åtgärder. Då blir det viktigt att skapa ordning i klassrummen i stället för att investera i en bättre skola. Då skickar man ut romer för att visa att man inte är sämre än sd, i stället för att ha en vision om hur invandrare ska integreras. Då investerar man i kringfart Stockholm och hoppas att det kommer att minska bilåkandet. Bilpremie är utlovad men inte premie för att åka tåg, vilket skulle minska klimatbelastningen. Bensinskatt som ett sätt att börja möta framtida brist på olja är dock ett förslag som hörts.
Vi närmar gränserna för många av de globala livsuppehållande systemen. Hade det inte varit på sin plats att låta väljarna få veta var partierna står i fråga om klimatförändringen, befolkningsökningen, matförsörjningen i världen, Östersjön, effekterna av en global temperaturhöjning, liksom marknadsekonomins möjligheter att leverera lösningar? Själv är jag upptagen av dessa frågor och vill att de ska motivera mitt och andras handlande redan idag.

Har ni sett nyheten i bland annat DN och SvD om att Vattenfall ska sälja sina kolkraftverk. Mycket förvånande, inte minst för mig som forskat en del på CCS och vet hur mycket de har satsat på att göra kol ”hållbart” (som om det någonsin är möjligt). Än mer förvånande är att bevittna nytänkandet när det gäller hur avyttringen ska gå till.

Vattenfall avyttrar kolkraften

I DN står det att läsa att Vattenfalls styrelse ska behandla ett förslag från nye vd:n Øystein Løseth att sälja ut kolkraftverk. Vi har på denna blog vid flera tillfällen skrivit om Vattenfalls grönmålning att framstå som ett miljöföretag med ambitionen att bli klimatneutrala. Samtidigt som man fortsatt  att investera i kol. Verkligheten hann upp förra vdn Josefsson och han fick avgå. Riksdagen beslutade om nya ägardirektiv som i och för sig inte var särskilt styrande. Men den nya ledningen har i alla fall tagit fasta på att Vattenfalls upgift inte ska vara att expandera internationellt  inom fossil energi, eftersom detger fel signaler och dessutom är en sektor som kommer att vara olönsam inom ett antal år. Man avser dock att fortsätta att investera inom förnybar energi.
Detta är glädjande nyheter och ett exempel på att politisk retorik övergår till handling.

Varje dag äter vi soja – i varje fall vi köttätare. Och miljökonsekvenserna är betydande, allt i från nedhuggen regnskog till spridning av förbjudna bekämpningsmedel och GMO. Naturskyddsföreningen har gjort en kortfilm om sojan, som vi inte vi visste att vi åt, och dess miljöeffekter. Och vad kan vi göra? Ät ekologiskt kött och drick ekologisk mjölk så undviker du mycket av ful-sojan.

I svensk politik har det inför valet varit nästan tabu att prata miljö. Frågan är politiskt lågprioriterad. Samtidigt har den negativa utvecklingen av ekosystemen på planeten en avgörande påverkan på vår ekonomi. Mer än hälften av VD:arna på företagen i Latinamerika och närmare hälften av dem i Afrika ser minskningen av den biologiska mångfalden som ett direkt hot mot tillväxten i ekonomin, allt enligt TEEB’s studie för näringslivet som lanserades i somras. I Europa insikten av effekterna ännu inte så stor, endast 20 procent av VD:arna har kunskap om detta.

TEEB for business

I förra veckan lanserade TEEB ytterligare en rapport (TEEB Local and regional policy makers report) som till skillnad mot tidigare studier som har beräknat kostnaderna av försvagade ekosystem, nu fokuserar på hur förstärkta ekosystemtjänster kan stärka ekonomin. Att satsa på lösningar som förstärker ekosystemtjänsterna är en viktig väg för att utveckla ekonomin och samhället, se även TEEB-exemplen på EUs Miljöbyrås hemsida.

Ekosystemtjänster är liktydigt med ekonomi. Och borde vara liktydigt med politik!