U&W [you and we] Blogg

U&W [you&we] har länge uppmanat företag och organisationer som aktivt kommunicerar sitt klimatengagemang att undvika ordet ”klimatneutral”, vilket är ett mycket problematiskt begrepp. Det signalerar exempelvis att man kommit till vägs ände trots att många företag som kallar sig klimatneutrala bara påbörjat en lång resa mot hållbarhet, liksom övriga samhället. Att det är problematiskt bekräftas nu i en ny studie från Yttra där det visar sig att 6 av 10 svenskar tycker att begreppet används på ett förvirrande sätt och rent av missbrukas. Detsamma gäller tyvärr också ordet ”klimatkompenserad” vilket jag tycker är olyckligt. Klimatkompensation fungerar nämligen ofta som en katalysator som ökar medvetenheten kring klimatfrågan inom företag och organisationer samt hos kunder, och dessutom skyndar det på omställningen i och med att det fungerar som en intern skatt på deras klimatbelastning. Klimatkompenserar man genom projekt i u-länder sprider man dessutom hållbar teknik samt bidrar till utsläppsminskningar alternativt upptag av koldioxid i växande biomassa.

Det gäller dock att välja projekt med omsorg. En enkel sak man kan tänka på är att vända sig till etablerade och trovärdiga leverantörer. En annan sak är att välja projekt som är ”additionella”, det vill säga sådana som inte skulle kommit till stånd utan kompensationspengar. Till projekt som har väldigt låg grad av additionalitet, och som man därför bör undvika, hör vind- och vattenkraftsprojekt i Kina. CDM Executive Board har exempelvis under våren avslagit ansökningar till flera vindkraftprojekt i Kina med motivationen att de är kommersiellt gångbara på egen hand. Michael Wara, en expert på området från Stanford University sa nyligen till Financial Times att: “It is hard to believe that there is additionality in many of the energy projects in China right now”. I andra änden av skalan har vi trädplanteringsprojekt certifierade enligt Plan Vivo som fungerar som stöd till småskaligt jord- och skogsbruk i u-länder. Där involveras inga nya bönder och det planteras heller inga träd såvida det inte finns en ny kompensationskund. Bönder står i kö för att få delta, och pengarna går i många fall till Afrika som i hög grad står lottlös i klimatkompensationssammanhang då bara någon enstaka procent av alla CDM-projekt och utställda certifikat kommer från Afrika. Detta trots att Afrika kan komma att drabbas värst av klimatförändringarna.

Slutsats: Börja klimatkompensera, gärna i Afrika och genom projekt med hög grad av additionalitet och positiva mervärden såsom fattigdomsbekämpning. Undvik ordet klimatneutral och se upp med vindkraft och vattenkraft i Kina som inte är dåligt i sig, men som klarar sig bra på egna meriter.

Är i Amsterdam och slås inte bara av skönheten utan också av den otroliga mängden cyklar. I Stockholm har mängden cyklister ökat med 75 % på tio år enligt SvD, men jag skulle vilja påstå att Amsterdam ligger långt före (liksom Köpenhamn). Stora delar av den medeltida innerstaden i Amsterdam verkar nästan totalt vigd åt cyklister. Dessutom är cyklarna snyggare. Cyklar från De Fietsfabriek och liknande snurrar runt överallt och det är kul att se att sådana nu finns att köpa i Sverige. Kom loss alla stockholmare! Vi struntar i förbifart Stockholm och satsar på cyklar istället. Då får vi inte bara bättre kondition, vi spar 27,6 miljarder också.

Bor för övrigt på ett bra och fräscht miljöanpassat och Gröna Nyckeln-märkt hotell vid van Goghs museum med riktigt bra service. Det heter Museum Square och ingår i en kejda som heter Concious Hotels. Ägaren Marco fick barn en gång i tiden och började då tänka på att planeten är i riktigt dåligt skick. Han och två vänner bestämde sig därför för att skapa ett hållbart hotellalternativ som bland annat innebär att när jag vaknar upp om några timmar möts jag av en nylagad ekoreko-frukost serverad i ett rum med grönskande väggar ett tiotal meter från mitt rum. Jag tror det blir en lysande start på morgondagen som för mig och min kollega Göran består av ett kundbesök hos ett välkänt livsmedelsföretag, besök på Rijksmuseum samt en uppfriskande cykeltur om det inte regnar för mycket. God natt!

Cyklar vid kanalen

Familjecykel i glada färger

Stilren cykel med lysen integrerade i ramen

Läser Gröna Bilisters nyhetbrev och slås av hur mycket som händer med utveckling av nya miljöbilmodeller, hybridbilar, elbilar, laddningsstolpar, nya fabriker, nya bränslen, batteriteknik, trängselskatt…
För att få perspektiv på utvecklingen läste jag Gröna Bilisters nyhetsbrev från maj 2005. Jämförelsen av innehållen visar att det har ägt rum och det äger rum en mycket snabb utveckling av miljöbilsområdet. Saker pågår i verkligheten som bara var en vision för fem år sedan. Idag kan ingen bilfabrikant stå utanför. Att ha miljöbilsalternativ har blivit en hygienfaktor.

De trädplanterande bönder från Mocambique och Ugada som vi samarbetar med berättade under sitt besök om den tveksamhet som måste övervinnas innan bönderna går med i projekten. En av dem berättade: ”Nu har vi förstått att ni inte kommer att ta vår mark när träden växt upp och ni kommer inte att komma och ta träden som vi sköter, men hur ska ni kunna ta hem kolet som finns i träden som ni betalt för?”
Trots sådana farhågor står nu afrikanska bönder på kö för att få vara med i projekten. Redan är flera tusen engagerade. Fler koldioxidkunder behövs här hemma för att dessa bönder ska få det ekonomiskt bättre.

Plantskola

Världsmiljödagen instiftades av FN i samband med miljökonferensen i Stockholm 1972 och den hålls alltid 5 juni. Det står även i almanackan. Runt om i landet sker arangemang och manifestationer: Eskilstuna, Norrköping, Laisvall, Karlskrona, Halmstad….
I Stockholm är det samling vid Norra Bantorget för promenad til Sergels Torg där det hålls tal. Vi uppmanas att cykla denna dag och att hoppa över att äta kött. Plantera gärna ett träd också!

Världen växer med ett Tyskland om året!

En svensk soldat kostar lika mycket som 600 jobb i Afghanistan!

Hur ska ekvationen gå ihop? Blir då lite mer optimistisk över realiteten att över 1500 personer befinner sig på denna konferens och representerar över 120 länder. Det är en större bredd än vad ett skid-VM i Falun kommer att kunna visa upp. Läs hela artikeln om denna manifestation för framtiden i Dalarna tidningar.

My "sweet spot"

Rework the World dag 1: En strålande morgon som började med frukost invid Siljans strand med en ny bekantskap från Malawi följdes upp av en inspirerande och avslappnande tur i skogen med en naturguide. Alla sinnen är nu kalibrerade för att ta in viktiga budskap från ex. Elinor Ostrom och andra under dagen. Vi själva deltar med våra besökare från Envirotrade, Ecotrust och Plan Vivo samt vår kund Max i ett seminarium om hållbar mat. För er som är i Leksand så äger seminariet rum i Svea PK klockan 16.30. Jag påminns efter samtal med människor från hela världen att den är liten och att vi på många sätt sitter i samma båt. Dessutom, även om utmaningarna vi står inför på hållbarhetsområdet är komplexa är lösningarna ofta enkla (något omformulerat citat från Mohan Munasinghe under morgonens Plenary Session). Plantera träd är ett sådant exempel.

Imorgon klockan 15.30 delas Änglamarkspriset ut i Kungträdgården på temat Djuromsorg.

Finalisterna i Änglamarkspriset 2010 är:
• Bo Algers, veterinär och professor i husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara.
• Claes och Birgitta Alwén, uppfödare av ekologisk slaktkyckling vid Bosarps gård.
• Lennart E Bengtsson, lantbrukare och mejeriföretagare vid Wapnö gård.
• Rickard Björklund, köttbonde vid Järinge gård och delägare i Skebo Kött.
• Anders och Maria Engvall, grisbönder vid Forsa gård.
• Eva Mattsson, opinionsbildare för ekologisk djurhållning och djuromsorg.
• Åsa Odelros, husdjursagronom och drivande bakom KRAV-uppfödning av värphöns.
• Malin Olofsson och Daniel Öhman, reportrar vid Sveriges Radio som uppmärksammat djurhållningen i flera program och inslag.
• Gun och Martin Ragnarsson, uppfödare av så kallade sprättgrisar vid Kärragärde gård.
• Maria och Göran Roman, lantbrukare vid Säby gård som säljer ekologiskt naturbeteskött.
• Gunnela Ståhle, opinionsbildare för en bättre djuromsorg, anställd på Svenskt Sigill.
• Lotta Wiringe, mjölkbonde och aktiv i LRF Värmlands djuromsorgsgrupp

I Almedalen den 6 juli kommer U&W[you&we] anordna ett frukostseminarium tillsammans med Djurskyddet på temat ”Ett anständigt liv, är det värt nåt? Kan god djuromsorg vara en konkurrensfördel?” Kom dit och lyssna och var med i diskussionerna.

I mitten på maj hölls ett seminarium om personliga utsläppskvoter i riksdagen. En idé som utvecklats i England för att driva på minskningarna av klimatutsläppen. Kanske är det den enda framkomliga vägen, även om ransoneringskort inte känns så modernt och proaktivt. Du kan läsa vad Asfaltblomman tyckte efter att ha deltagit på seminariet. Även tidningen Effekt har skrivit artiklar på ämnet. Själv undrar jag över rättvisan… och för vem?!

Både igår och idag har jag haft förmånen att lyssna till Alexa Morrisson från PlanVivo, en ideell organisation med säte i Skottland. Alexa ger en intressant vinkling av värdet av att klimatkompensera genom trädplanteringsprojekten som certifierats enligt PlanVivo standarden. Man kan helt och hållet strunta i att träd fångar in kol när de växer och istället fokusera på de andra ekosystemtjänster som levereras i dessa delar av världen. Ska vi få till en rättvis lösning så måste vi stödja dem som upplever klimatförändringarna redan nu i form av bl a högre temperaturer och sena regnperioder. Vilket har förödande effekt på matproduktion och försörjningsmöjligheter. Utöver kolet som träden binder, hjälper de bland mycket annat till att minska jorderosionen, förbättra vattenkvaliteten och ge ved att hämta på nära håll

Klimatkompensation är helt enkelt bra både på kort och lite längre sikt. Kopplar man ihop det med ett ransoneringskort så kan man sannolikt styra mer pengar till trädplanteringsprojekten i östra Afrika eftersom människor tenderar att ta lång tid på sig för att förändra sitt beteende.