Vetenskapsradion rapporterar idag om att en genmodifierad snabbväxande lax verkar godkännas för försäljning i USA. Intressant utveckling som öppnar upp för billigare mat vilket vi ju alla vill ha – eller?
Besök gärna våra frukostseminarier i Almedalen och diskutera vilken mat vi ska ha på våra bord.
Mer om BP: Naomi Klein har skrivit en bitter och tänkvärd artikel i The Guardian
om BP som borrar hål i jorden. Hon menar att det finns en hybris och övertro när det gäller att dominera naturen, fastän den inte låter sig domineras. Dess reaktioner kan inte förutses. Det finns en övertro på teknik och undertro när det gäller risker som gör att katastrofer som den som BP orsakat händer. De som nu utlovar att allt ska återställas som det var före katastrofen vet inte vad de säger. Störningar i ekosystemen låter sig inte repareras som om det vore fråga om en maskin.
Ett tips inför Almedalsveckan i Visby är att gå till SVN-huset som kommer att hålla till på Folket Bio på Adelsgatan 39. Där kommer det att snackas om skyddade verkstäder och riktiga jobb tillsammans med Max och några av deras anställda.
U&W [you&we] bjuder in till tre frukostseminarier på aktuella ämnen. Vad tycker du att grisar ska äta? Djurfoder som är gjort av slaktavfall från gris? Se inslag i TV4Play här. Om god djuromsorg kan vara en konkurrensfördel diskuteras med Louise Ungerth som moderator den 6/7 kl 8-10.
Den 7/7 är temat klimatkompensation med sociala mervärden, vilket togs upp i en rapport från FAO häromdagen. Och den 9 juli handlar frukosten om havet och dess ekosystemtjänster.
Financial Times skrev igår om en FN-rapport från UN Office on Drugs and Crime som handlar om den globala kriminella affärsverksamheten som bara växer. Handel med narkotika, människor, vapen, stöldgods, piratverksamhet, falska varumärkesprodukter och läkemede etc omsätter årligen 910 miljarder kr. Störst omsättning har narkotika och då främst kokain och heroin, 735 miljarder kr.
Människohandel, i första hand sexuellt utnyttjande av kvinnor, är också en stor affärsektor och omsätter 21 miljarder kr. Totalt berörs 140 000 kvinnor vid varje given tidpunkt. Smuggling av invandrare är likaså en lukrativ bransch där årligen 3 milj latinamerikaner smugglas in i USA och 55 000 afrikaner kommer in i Europa. Import av illegala träprodukter från Asien kommer upp i 17,5 miljarder kr.
Rapporten fastslår att denna kriminella verksamhet är ett hot mot fred och utveckling och även nationers självständighet och vill att de stora länderna ska börja ta problemet på allvar, något som rapporten hävdar ännu inte görs.
Ecosecurities rapport Forest Carbon Offsetting Report 2010, som bygger på intervjuer med över 150 multinationella företag och organisationer samt 50 företag som sysslar med klimatkompensation, visar att klimatkompensation genom stöd till skogsprojekt helt har omvärderats, och detta på otroligt kort tid. I synnerhet i Europa. Så här står det bland annat:
För oss som länge insett skogsprojektens betydelse för att förhindra fortsatt avskogning, för att sprida och etablera kunskap kring hur man bedriver ett hållbart skogsbruk i utvecklingsländer samt för att inspirera och stimulera politiska åtgärder på området är detta mycket glädjande. Hela REDD-debatten under klimatförhandlingarna har säkert bidragit till detta uppsving. Jag tror också att det beror på att insikten kring begränsningarna i CDM har växt, vilket inte bara har gynnat anseendet för skogsprojekt utan också för frivilligmarknaden över lag.
Studien visar att det knappt finns några aktörer av vikt kvar som är kritiska till skogsprojekt (endast 16% i Europa). Om det ändå gör det beror det säkerligen på okunskap eller att man har särintressen. Det bör stå klart för alla att ett trovärdigt och komplett paket för att minska utsläppen av växthusgaser inte bara kan hanteras genom utsläppsminskningar i energi- och industrisektorn utan också i jord- och skogsbruket som står för 1/3 av våra växthusgasutsläpp. Tar man hänsyn även till andra miljöaspekter överskuggar jord- och skogsbruksproblemen ofta problemen med fossilbränsleanvändningen (läs nya UNEP-rapporten samt Miljöaktuellt), vilket ökar motivet än mer för att inkludera skogsprojekt i alla klimatkompensationsportföljer.
Jag var på disputation idag på KTH. Lars Hedström som också jobbar på Direct Energy lade fram sin avhandling om bränsleceller och biogas. Två riktigt positiva intryck tar jag med mig därifrån. För det första så är det kul att det görs sådana enorma framsteg vad gäller kostnader, energidensitet och verkningsgrad. Kanske får vi snart se denna gamla relik till uppfinning i verkligheten? För det andra var det bra att disputationen hölls på svenska. Alltför ofta tycker jag man flyger in opponent och betygsnämnd från världens alla hörn i onödan. Ofta har vi den expertis vi behöver på hemmaplan. Att jag förstod precis vad som sades var en positiv bieffekt. Grattis Lars till ett bra försvar av avhandlingen och förhoppningsvis får vi nu mer tid att tala om hur vi kan få Sverige och svenska företag att i högre grad inse vikten av ny teknik såsom bränsleceller, PV och vindkraft. På dessa områden är nämligen Sverige ett u-land.
Vår miljöminister kan tänka sig att Sverige röstar för att en begränsad valjakt ska få förekomma. Anledningen är att Norge, Island och Japan inte följer det förbud som finns utan fångar valar men kallar det forskning. Är det rätt att internationella samfundet sanktionerar att dessa länder struntar i överenskommelser och valfuskar? Carlgren själv tror att på detta sätt valjakten ska minska. Men vad säger att de tre länder som bedriver tjyvjakt inte kommer att fortsätta med sin ”forskning” utöver den kvot som de nu med det här förslaget kommer att tilldelas? Vore det inte bättre att i kraftigare tonläge fördöma det som pågår? Och kräva att de tre länderna redovisar sin forskning? Jag hoppas att det internationella samfundet går emot Sveriges förslag!
Mitt i eländet med rapporter om att detta är USAs största miljökatatrof och att oljefontänen sprutar ut dubbelt så mycket som man tidigare trott frodas humorn. Senast en film från BPs huvudkontor som jag skrattade rått åt.
Miljöaktuellt informerar om att det går att se filmen gratis på nätet. Den tar ca 55 minuter. U&W har varit med att producera den och vi arrangerar workshops med filmen som bas för företag som vill förstå vad framtiden kommer att innebära och som vill göra något åt de risker och möjligheter som klimatförändringen innebär.