U&W [you and we] Blogg

SvD har studerat de tio största producerande svenska börsbolagen för att se hur de lyckats minska sin klimatpåverkan. Tyvärr har det inte skett någon minskning i realtion till bolagen minskade produktion till följd av finanskrisen. Detta förklaras med att energikostnader till stor del är fasta kostnader. Detta kan vara både positivt och negativt. Att frikoppla energikostnaderna från produktionsvolym skulle ínnebära att man också kan växa utan att dessa kostnader ökar i motsvarande grad. Men det kan också vara så som ofta är fallet: kostnaderna ökar vid ökad produktion men minskar inte vid minskad produktion.
Av rapporten framgår att alla dessa stora bolag inte har ett klimatmål som ligger på den nivå som politikerna beslutat om. Carbon Disclosure Project har räknat ut vad som krävs globalt av näringslivet för att det ska ta sin del av de utsläppsreduceringar som är nödvändiga för att nå det politiska målet om 80% reduktion till år 2050. Kravet är att man ska minska sina utsläpp med 4% varje år i relation till föregående års utsläpp. Beräkningarna bygger på en genomsnittlig ökning av BNP på 2,5 %. CDP har funnit vid en analys av de 100 största engelska företagen och även de 100 största amerikanska att deras mål ligger på ca 2%. Med denna ambitionsnivå kommer det politiska målet vad gäller näringslivet inte att nås 2050 utan först runt 2080. Ribban måste alltså höjas!

I en artikel i gårdagens DN stod det att skattepengar går i sjön pga dåligt skötta upphandlingar. Som exempel togs Rättviks kommun upp som ställt krav i sin upphandling på att det kött som inhandlas ska uppnå svensk djurskyddslag och därmed så stängs vissa leverantörer ute och på så sätt så hamnar alltså pengarna i sjön. Antar att DN menar Siljan.

För mig känns hela artikeln mycket underligt vinklad. Om jag var skolbarn i Rättvik skulle jag inte tycka att det var pengar i sjön om det kött jag åt kom från grisar vars svansar inte blivit avklippta eller ägg från hönor som inte behövt tillbringa sitt strävsamma liv i oinredda burar. Tvärtom – det vore väl använda skattepengar som bidrog till ett bättre samhälle.

Om upphandlingen var helt rätt formulerad är en annan och mindre viktig fråga. Att inte se denna relation och lyfta fram den i artikeln tycker jag är dålig journalistik som gynnar en syn på mat som något som ska vara billigt, billiggare, billigast. Initiativet Dyraremat.nu tar upp dessa frågeställningar.

SVTs Dokument inifrån har funnit att McDonalds fuskar med tidsredovisningen så att unga tvingas arbeta gratis. Det sker genom att dra bort tid från den tid som är instämplad. Vid låg beläggning ber man personal ta obetald rast eller gå hem trots överenskommen arbetstid. Man märker mat som färsk fast den inte är det. Facket känner till fusket med arbetstiden men verkar ha agerat mjäkigt. Företagets personaldirektör tog kraftigt avstånd från praxisen.
Det är svårt att tro att detta inte är något som sanktioneras uppifrån; det verkar vara ett systematiskt agerande på ett stort antal restauranger som SVTs undersökte. Motsvarande fusk tycks också finnas i USA. En förklaring verkar vara det bonussystem till restaurangchefer som bygger på att ha låga pesonalkostnader i relation till totala kostnader. Det uppnås genom att manipulera personalens tider. McDonalds är en viktig aktör när det gäller att slussa ut ungdomar till ett första job och att lära upp dem om arbetslivet. Men vad är det man lär ut, att man ska finna sig i att inte få betalt för den tid man arbetar? Att det är normalt att arbetsgivaren fuskar? Kortsiktiga vinster kommer nu att resultera i minskad efterfrågan genom att varumäket kladdats ner.

Var bor de som hungrar:
Sub-Sahara Afrika: 265 miljoner
Asien och Stilla havet: 642 miljoner
Latinamerika och Karibien: 53 miljoner
Mellanöstern och Nordafrika: 42 miljoner
Utvecklade länder: 15 miljoner

FAO lanserar en kampanj som heter I’m Mad as Hell. Öppna och signera!

Sedan vi startade bloggen för nio månader sedan har vi haft över 7000 besökare. Och tendensen är att antalet ökar månad för månad.

Har precis läst senaste numret av Ekologiskt lantbruk. Peter Einarsson har granskat Jordbruksverkets hantering av Christel Cederbergs studie som tagits fram i ett led att utvärdera miljöersättningen till ekologisk produktion. Cederbergs siffror talar sitt tydliga språk: De lantbrukare som lagt om till ekologisk produktion har genom att inte använda konstgödsel minskat det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser med 425 000 ton per år. Christel Cederberg är en välrenomerad forskare och vann Änglamarkspriset 2008.

Trist att Jordbruksverket inte valt att publicera studien. Man undrar vad som ligger bakom?

Är du intresserad av att läsa Peter Einarssons artikel i Ekologiskt lantbruk hittar du den här.

De så kallade klimatförnekarna hävdar att vi antingen inte har någon global temperaturökningen eller, om det är en ökning, att den har naturliga orsaker och inte orsakad av människan. Särskilt i USA är klimatförnekarna högljudda. Vetenskapsmän har varit dåliga på att kommunicera och har hamnat i underläge. Nu har dock 255 medlemmar av National Academy of Science och bl.a. 11 nobelpristagare gått till kraftig motattack i en gemensam artikel i tidskriften Science rubricerad Climate Change and the Integrity of Science.
-We are deeply disturbed by the recent escalation of political assaults on scientists in general and on climate scientist in particular, säger man inledningsvis.
De menar att angreppen drivs av specialintressen utan alternativa teorier. Speciellt anklagar man politiker för att ställa sig på förnekarnas sida för att slippa agera.
Så här sammanfattar man sina slutstser:
(i) The planet is warming due to increased concentrations of heat-trapping gases in our atmosphere. A snowy winter in Washington does not alter this fact.
(ii) Most of the increase in the concentration of these gases over the last century is due to human activities, especially the burning of fossil fuels and deforestation.
(iii) Natural causes always play a role in changing Earth’s climate, but are now being overwhelmed by human-induced changes.
(iv) Warming the planet will cause many other climatic patterns to change at speeds unprecedented in modern times, including increasing rates of sea-level rise and alterations in the hydrologic cycle. Rising concentrations of carbon dioxide are making the oceans more acidic.
(v) The combination of these complex climate changes threatens coastal communities and cities, our food and water supplies, marine and freshwater ecosystems, forests, high mountain environments, and far more.

En annorlunda och oförglömlig afton bjöd konstnärskooperativet Candyland oss på i torsdagseftermiddag och kväll då U&W [you&we] firade 15 år som miljökonsult. Vi har sedan start haft en förkärlek till kameler, starka värderingar och lärande resor med naturmöten. Allt detta lyckades Candycrew fånga in och mer därtill på den CandyTour som vi fick vara med om.

Alla ni som av olika skäl inte var med kommer så småningom att få se filmen. Men jag bjuder på en bild från båtturen med CandyLine över till Hammarby Sjöstad. Redan nu finns en filmsnutt på Facebook från nedslaget i Ältaskogen.

På bilden ses vår reseledare Silvia som sålde tax-free under båtfärden. Ord som pantomim och äventyrsbanan har fått ny innebörd och känslan för vad som är dikt och verklighet har suddats ut. Ett tack från en av våra gäster:

”Stort tack för en fantastisk upplevelse! Skön blandning av känslor som lämnade djupa intryck!” Martin Schmidt, Serious Nature

Jag vill också passa på att tacka våra kunder som bidragit till innehåll i matlådor och Beauty Free på bussen, kaffemuggar under buffén samt frukostbidrag till dagen efter. Tack Arla Foods, Coop, DUNI, Max, Sackeus, Saltå Kvarn, Sjölunda Gård & Weleda.

Vi kommer under vinjetten onsdagsord förklara ord inom miljö- och hållbarhet som saknas när man söker på t ex NE och Wikipedia. Jag börjar denna vecka med några ord om vatten.

Blått vatten: Det vatten vi kan se i floder och vattendrag.

Grönt vatten: Allt vatten som är bundet i marken och som enbart växterna kommer åt.

Vattensolidaritet: Att samsas om samma vatten, t ex längs en flod och det regn som faller över ett  område.

Vattenträngsel: Antal människor per kubikmeter vatten som finns tillgängligt i en region.

För att få till en smartare användning av vårt gemensamma vatten måste hänsyn tas till både blått och grönt vatten. Idag läggs ofta mest fokus på det synliga blå vattnet. Läs mer i pressrelease om förvaltning av vatten från Stockholms Universitet.

Är du intresserad av att veta mer om vårt livsviktiga vatten kan du också läsa april månads utgåva av National Geographic.

Har funderat en stund på varför vi inte fått läsa mer om Stefan Jarls nya film Underkastelsen i tidningarna? Orkar vi inte fler larm? Är vi helt enkelt mätta på att läsa om de många ännu olösta problemen? I en artikel i Ny Teknik uttalar sig Åke Bergman, professor i miljökemi på Stockholms Universitet om sin medverkan i filmen och vad som är det mest allvarliga med kemisamhället:

- Vi vet så väldigt lite.

Det uttalandet skrämmer mig, men får mig samtidigt att vilja göra något. Att vilja gå från en tid där vi enbart larmar om nya problem till en tid där vi finner lösningar på problemen vi själva skapat och sätter upp mål för en rimligare värld.