U&W [you and we] Blogg

Jamie Oliver, känd som den nakna kocken, har tagit sig an skolmaten för att bekämpa fetma hos barn. Han startade i England för några år sedan och har fortsatt i USA. I England bekräftar nu forskare att barn som äter enligt Jamie’s mer hälsobetonade kost dels har mindre sjukfrånvaro och dels får bättre resultat på prov.

I USA är det trögare. Han står i begrepp att lansera sin TV-serie om skolmat och började i Huntington, West Virginia. Där föll han i gråt när han mötte lokala skolrepresentanter som gjorde klart för honom att de ville ha kvar pizza och milkshake till skolfrukost. Han fick också veta att pommes frites betraktas som grönsak. Huntington har nyligen av Centres for Desease Control benämnts den minst hälsosamma staden i den minst hälsosamma staten i USA, så Jamie gör det inte lätt för sig.

En skollärare i USA har väckt stort mediaintresse. Hon kommer att äta skolmat varje dag under ett år och hon bloggar om vad som serveras, lägger ut foton på  och vad hon tycker om maten. Hon har klarat 60 dagar, men är inte säker på att hon kommer att stå ut. Eftersom hon är rädd att förlora jobbet om hon blir avslöjad så bloggar hon anonymt.

När USAs militärer varnar för att det kommer att bli ont om olja redan 2015 känns det på något sätt riktigt allvarligt. Det är ju inte precis den första varningen, bland andra har Kjell Aleklett från Uppsala universitet varnat för det i flera år. Peak oil kallas det och det handlar om den tidpunkt då utvinningen av olja inte längre ökar pga minskad tillgång från oljekällor.
Konsekvensen av detta, tror militären, är att svaga länder kan kollapsa, svåra problem uppstår för länder som Kina och Indien och att en ny recession inträffar i USA.
Företag gör nog klokt i att snabbt göra sig oberoende av olja antingen det används för att elda upp eller som råmaterial i produkter.

Senaste numret av National Geographic är ett temanummer om vatten. Utöver fantastiska bilder finns det viktig vatteninformation. Det får mig att inse att vatten är ett kunskapsområde som vi generellt behöver förkovra oss i. Vi tar vatten för givet. Men det är en ekosystemtjänst som vi behöver känna vördnad inför. För många innebär det ett par timmars promenad varje dag för att hämta. För andra något man kan låta stå på och rinna. Om oljan är en politisk fråga kommer vatten också att bli det i allt hög grad.
Visste du att endast 0,3 % av allt färskvatten finns i sjöar, floder och våtmarker, djur, växter och i atmosfären? 69,6% finns i fruset tillstånd i istäcken, snölager, glaciärer och tundror. Resterande 30,1% finns i marken och i underjordiska reservoirer

I ett tidigare inlägg kritiserade vi i denna blog medias tolkning (här i Sydsvenskan) av en finsk vetenskaplig rapport kring kost och klimat. Även Naturskyddsföreningen reagerade. Tolkningen gick ut på att kosten och köttkonsumtionen inte har någon större inverkan på utsläppen av växthusgaser. Denna tolkning var föga överraskande felaktig och det medger ex. Miljöaktuellt. Den finska studien ligger istället helt i linje med studier från ex. svenska SIK. Enligt SIK visar den finska studien på en halverad påverkan om man väljer vegandiet. Ibland går det lite för snabbt när vetenskapliga studier ska omformuleras till klatschiga nyheter som i sin tur sprids på nyhetssidor i cyberrymden där få verkar söka sig tillbaka till originalkällan.

Man kan enligt studien klimatbanta från 1692 kg CO2 till 879 genom att gå från en medel-Virtanen till Vegan, det vill säga 812 kg. Exakt!

Professor Jonathan Lynch vid Penn State University i USA talar om en ny grön revolution efter den som ägde rum på 60-talet som byggde på konstgödsel och konstbevattning. Han menar att dessa metoder inte längre är realistiska eftersom bönderna i fattiga länder inte har råd med dem.
Jonathan Lynch har forskat för att se hur växter kan klara tuffare förhållanden med torka och jordar som är fattiga på näringsämnen. Svaret är rotsystemen. Genom växtförädling (obs ingen genmodifiering) har han lyckats ta fram sorter med djupa eller grunda rötter, smala eller tjocka, med långa hår, borstliknande rötter etc. Växters rötter har stor variation och det gör att det möjligt att förädla fram vissa rotegenskaper. Rötter som kräver mycket vatten måste växa ner djupt. Samma sak med mineralämnen: rötterna måste finnas där mineralerna finns. På det här sättet kan lokala sorter användas och bönderna behöver inte ändra kulturella mönster genom att importera utsäde från tex USA.
Lynch tror att skördar kan dubbleras eller tredubblas på detta sätt.
Det här tycker jag låter som en fantastisk möjlighet för småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Vad ska man välja för gräsklippare nu när det börjar bli fart på gräsrötterna? Själva har vi i flera år provat med olika modeller av eldrivna, men de har inte hållt många säsonger. Nu kör vi Stigas ethanolklippare som också är Svanenmärkt. Förutom miljöfördelar är den robust och stadig och klipper bredare än de batterivarianter vi tidigare haft. Självdrivningen är lite saktfärdig kanske; jag vill helst att det ska gå snabbt. Men den kan kopplas bort.
För en guidning innan du klipper till, gå till artikel i Vi i Villa.

Utvecklingssprång eller ”leapfrogging” som det också kallas är ett begrepp som ofta används när man pratar om utvecklingsländer som ofta står inför möjligheten att hoppa över steg i utvecklingen som västvärlden har behövt gå igenom. Ett konkret exempel finns inom området telefoni och bredband där många länder helt hoppat över trådburna system och gått direkt på trådlösa. I miljösammanhang hoppas många att de på samma sätt ex. ska hoppa över trådburna centraliserade elsystem baserade på kol och gå direkt på självförsörjande öar av vind- och solkraft, hoppa över skorstenar med utsläpp av koldioxid och gå direkt på CCS samt hoppa över glödlampor och satsa direkt på diodbelysning. Det sist nämnda exemplet på utvecklingssprång är för övrigt inte bara aktuellt för utvecklingsländer. Det verkar högst aktuellt även här i Sverige där vi nu har chansen att hoppa över användningen av de ifrågasatta, nervskadande och högt strålande lågenergilamporna och gå direkt på LED som levererar skönare ljus och lägre energiförbrukning.

Även om jag själv väljer att ”leapfrogga till” LED frågar jag mig varför den Schweiziska studien av strålning från lågenergilampor fick sådan uppmärksamhet. Vem fick panik av budskapet att man nu måste hålla sig 30 centimeter ifrån en lågenergilampa? Jo, bland annat SvD som tyckte att nyheten var förstasidesstoff och som idag kallar tekniken osäker. De nya rönen fick mig att inse att jag nu måste bete mig PRECIS SOM VANLIGT när jag står inför hotet lågenergilampan. Gör det ni också.

BAE Systems är enligt en rapport från Sipri som DN citerar numera störst på den internationella vapenmarknaden. BAE Systems är ett engelskt företag men som också finns i Sverige genom BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors och som också samarbetar med SAAB när det gäller försäljning av JAS Gripen. Tidigare har alltid ett amerikanskt företag toppat listan som största vapenföretag. Försäljningen uppgick 2008 234 miljarder kr och ökade 2009 till 262 miljarder.
Kan det vara företagets nya hållbarhets- och etikstrategi från 2006 som gör BAE Systems så framgångrikt? Man satsar på ekodesign, grön ammunition, splitterbomber som komposterar efter att de exploderat och stridsflygplan med mindre störande bullrar. Man strävar också att reducera CO2-utsläppen från sin produktion.

I en DN – arikel med rubriken ”Bonusar avslöjar brist på ledarskap och kompetens” skriver Thomas Franzén och Peter Norman om bonusar till företagsledningar. De tar upp en intressant vinkling, nämligen att bonussystem egentligen innebär att styrelser och styrelseordförande abdikerar från ledarskap. Alltså, man mekaniserar ledarskapet genom att lita på vad de kallar räknesnurror. Och att man räknar med att VDn fixar bolaget bara han/hon får en möjlighet att höja sin inkomst. De väcker också en annan fråga. Litar styrelsen på sin VD? Har de anledning att göra det om man inte konstruerar morötter?
I förlängningen kan man fråga sig om den som är VD borde känna sig förolämpad om han/hon erbjuds bonus? Vad är det för VD-kandidater som söker jobbet? Om man söker ett jobb för att man tjänar mycket kommer man att lämna jobbet av samma skäl; att man tjänar mer någon annanstans?

Vattenfall släppte under 2009 ut 90 milj ton CO2. Det är mer än Sveriges samlade utsläpp. För att förstå vad det rör sig om är det lika mycket som 30 000 000 bensinbilar släpper ut. Lars Joseffson avgår nu. Under hans tid som VD har Vattenfall släppt ut 700 milj ton CO2.

Undrar om han sover gott om nätterna?