”When we examine the iPhone users’ arguments defending the iPhone, it reminds us of the famous Stockholm Syndrome – a term that was invented by psychologists after a hostage drama in Stockholm. Here hostages reacted to the psychological pressure they were experiencing, by defending the people that had held them hostage for 6 day”
(Strand Consultants analys av iPhone användare. I analysen jämfördes iPhone användare med offer som sympatiserar med sina våldsmän.)
CSR i Praktiken rapporterar om att tankesmedjan Ethisphere har gjort sin årliga lista över de hundra mest etiska företagen. Två svenska företag finns med: SCA, IKEA.
Tyvärr blir listan mindre trovärdig eftersom den helt domineras av nordamerikanska företag. Intressant är dock att de 100 företagen över åren visar en klart bättre börskursutveckling än de 500 största börsbolagen i USA och de 100 största i England.
Varför blev konsekvenserna av jordskalvet på Haiti så allvarliga medan Chile klarar sig bättre? Chile har en bättre utbyggd infrastruktur och mer resurser är svaret. Medan Haiti betraktas som underutvecklat och har haft despoter till presidenter. Men varför står landet där utan att ens ha mat?
En artikel i Washington Post ger mig perspektiv. Genom ett frihandelsavtal har Haiti importerat framför allt billigt ris från USA. Importen har slagit undan benen för det egna jordbruket. 50% of all mat importeras och 80% av riset. Politiker medger nu att genom att lätta på frihandelsbegränsningar har hungern ökat på Haiti, men också på andra platser i världen. Bill Clinton som utsetts till speciell rådgivare för Haiti drev under 90-talet på att Haiti skulle ta bort importtullar på ris. Nu säger han: ”It may have worked good for some of my farmers in Arkansas, but it has not worked. It was a mistake. I had to live everyday with the consequences of the loss of capacity to produce a rice crop in Haiti to feed those people because of what I did; nobody else.”
Det är ett ovanligt ärligt erkännande. Hoppas att det kan leda förändringar. Det är nödvändigt. Det har hjälparbetare som sett vad som händer på landsbygden i olika delar av världen krävt under lång tid. Annars kommer fattiga bönder att fortsätta att flytta in till stora städer och förbli fattiga.
I det perspektivet kan vi själva känna att vi bidrar genom våra trädplanteringsprojekt för klimatkompensation som har pluseffekten att bönder vi samarbetar med i Uganda, Mocambique och Mexico förbättrar sin sociala situation genom tillämpning av agroforestry (skogsjordbruk).
En annan reflektion: Det är först när Bill Clinton kommer ut i de fattiga människornas verklighet som han inser sitt misstag. Det hade varit bättre om han insett det från början. Kanske politiker ska ut och praktisera i utvecklingsländer innan de ges höga befattningar?
…de har betydelse på jorden. I DI Weekends artikel om professor Malin Falkenmark får jag upp ögonen för vikten av ord
och ordval igen. Nu utifrån att vi måste ha ord på det vi vill berätta. Utan ord så blir det svårt att förklara. Nobelpristagaren, britten Sir Georg Thomson, har sagt att: ”Begrepp är mycket viktigare än teorier” och är det som styrt Malin Falkenmark och att intressera sig för orden.
Hon har således skapat ord för sitt ämne internationell hydrologi för att bl a kunna prata om vattnet i rotzonen. Skillnaden på blått och grönt vatten är exempel på det. Det blåa vattnet är det vi ser i floder och vattendrag medan de gröna vattnet är det vatten som är bundet i marken som bara växterna kommer åt.
Själv funderar jag på slumpen över att det skrivits så mycket om vatten de senaste veckorna. Självklart beroende på World Water Day men förhoppningsvis också för att medierna har fortsatt att intressera sig och vill ta upp vattenfrågan samt personerna bakom.
Ännu mer kanske det kommer att skrivas om Naturskyddsföreningens årsbok: Planeten Havet som i dagarna landade i medlemmarnas brevlådor. Vackra bilder ackompanjerade av Stefan Edmans texter. Som jag skrev häromdagen, att all energi kommer från solen, så gäller det även för vattnet. Ska vatten fås att lyfta och ge regn så behövs solen.
Såg precis en enormt sorglig dokumentär kallad ”Chokladens mörka sida” om hur kakao odlas i Elfenbenskusten och andra länder i Västafrika. Barn kidnappas i bland annat Mali, säljs därefter vidare till odlingar i Elfenbenskusten och tvingas jobba utan lön och under farliga förhållanden som inkluderar exponering av farliga bekämpningsmedel. Storbolag såsom Nestlé som får sin kakao från dessa odlingar vill inte kommentera saken och pekar på det faktum att de inte äger odlingarna och därför inte kan förväntas ha någon kontroll över vad som sker. Se filmen på SVT Play och läs mer om filmen på hemsidan.
Varje år äter vi över 3 miljoner ton choklad, varav hälften i Europa. Man vågar knappt tänka på hur många barn som kommer i kläm på grund av vår glupskhet. Det är dags att alla konsumenter börjar ställa krav på tillverkarna och kräva rättvisa förhållanden på fälten. Rättvisemärkt känns självklart efter att man sett denna film. Sackeus har min favoritchoklad, den är lagom mörk 58 % och fullt ut ekoreko då kakaon bland annat kommer från Kuapa Kokoo i Ghana. Sackeus har inte bara god choklad, förpackningarna är dessutom nominerade till guldägget med sina vackra fåglar som hämtar hem råvarorna i sina näbbar.
Sackeus nominerade till Guldägget
Det som inte kunde hända. Monsantos GMO utsäde ”BT” innehåller ett toxin som gör att insekterna dör när de äter på plantan. Trots varningar från forskare, som inte betalas av Monsanto, har företaget hävdat att produkten inte ger några resistensproblem. Men nu har Monsanto tillstått att detta inte stämmer. I bomullsodlingar i Indien har en larv (pink bollworm) överlevt och blivit resistent. Resistens har också påvisats i majs i Nordamerika.
Evolutionen är smartare än Monsanto!
Men inte nog med detta. I Manila har Greenpeace ockuperat jordbruksdepartementet och hävdar att BT majs inte fungerar som utlovat. Det skulle ge högre avkastning och kräva mindre konstgödsel. I själva verket ger det lika skördar men kräver med gödsel. Dessutom är det dyrare än alternativt utsäde. Så bönderna får ökade kostnader utan att kunna skörda mer
Candylands Earth Hour-cykeltur
Förutom gratiskonserten i Kungsan som känns obligatorisk finns en mängd uppslag för hur man ska spendera Earth Hour imorgon. Det häftigaste kanske är Candylands cykeltur som går från Gotlandsgatan på Söder till Kungsträdgården klockan 18. Kolla in ”Candyland-mobilen” här till vänster! Anmäl er på facebook och damma av hojen! Annars kan man ju spendera kvällen på slussen och närmare bestämt Hilton där man mörklägger och spelar akustisk musik, Abalone Dots, i till skenet av stearinljus. U&W [you&we] finns säkert representerade i båda fallen. En av oss stannar hemma och berättar spökhistorier för barnen i mörkret. Ingen dum idé det heller!
Kl 20.30 släcker vi!
Jag förvånas av den fortfarande så ensidiga fokusering på klimatfrågan. Så enfaldig att andra miljöfrågor tenderar att glömmas bort. Senast i raden till detta enögda seende är till min förvåning Hans Blix i dagens nummer av Fokus under rubriken Signerat Om Energi.
Vad jag kan förstå är Hans Blix en kärnkraftsförespråkare i klimatfrågans namn och skriver: ”Även om man i många länder ännu har svårt att få folk att acceptera slutförvar för kärnavfall så vet vi att det nu finns metoder som är ansvarsfulla gentemot framtida generation och att fler sådana metoder kan förväntas.”
Det låter bra, men varför skulle jag lita på att ny teknik ska lösa dessa utmaningar, när ny teknik har haft och har en tendens att skapa nya problem och utmaningar i framtiden. Jag efterlyser istället:
- ett större systemtänkande typ det Naturliga Stegets systemvillkor, där kärnkraften förkastas enligt systemvillkor nr 1.
- att vi arbetar efter försiktighetsprincipen som är en del av befintlig miljölagstiftning
- att vi tittar på nya sätt att distribuera energi (tänker på ABB) och ger den enda sanna energikällan vi har dess rättmätiga utrymme.
Jag tänker förstås på solen. All energi kommer ju ursprungligen från solen. En ekologisk princip att förlita sig på.
Som pricken över i avslutar Hans Blix sin krönika med att förundras över ”att vi ska bevara öppna landskap istället för att låta skogen växa och suga i sig koldioxid”. Ja, ska vi lösa en fråga i taget, då kan vi förstås odla träd på varenda plätt – men världen vi lever i är mer komplicerad än så och kräver ett holistiskt synsätt. En stark resiliens och ökad biologisk mångfald medför en starkare planet som klarar t ex klimatförändringarna bättre. Läs artikeln om planetens gränser i Nature från april eller titta på den föreläsning som filmats av Stockholm Environmental Institute.
Amanda Ögren från Bjästa är en given kandidat till alla pris som finns för stort civilkurage. Vilken tjej!
Klimatförändringen har löst en terretoriell konflikt mellan Indien och Bangladesh. En liten ö i Bengaliska viken som båda nationerna anser sig ha rätt till har helt enkelt försvunnit. Under vattenytan. Så konflikten är borta.
Vilka andra konflikthärdar kommer klimatförändringen att ta hand om? Tyvärr är nog sanningen den att den kommer att ge upphov till fler konflikter än den löser.
Senaste kommentarer