U&W [you and we] Blogg

Så här års är det inte utan att man drömmer sig bort till sol och värme och kanske till en ångande regnskog med färgsprakande fåglar, spännande djur och en bedövande grönska.

Risken är bara större och större att denna dröm blir omöjlig att uppfylla. Avskogningen fortgår med oförminskad styrka och förlusten av biologisk mångfald är i många fall oåterkallelig. Dessutom står avskogningen för upp till 20% av utsläppen av växthusgaser.

Man kan bli deprimerad för mindre, speciellt när man vadar i snömodd och våren känns långt långt borta…

Då kan det vara upplyftande att veta att det händer positiva saker. Nyligen presenterades första rapporten från Forest Footprint Disclosure, ett initiativ skapat för att driva på företag att redovisa indirekt påverkan från träprodukter, kött, sojabönor, palmolja och biobränslen i sina produkter. De flesta kossor äter ju sojabönor för att växa fort. Glass, kosmetika och mat innehåller ofta palmolja och biodiesel kommer från växter som har vuxit någonstans. Allt detta bidrar till avskogningen.

När det gäller palmolja så finns det idag tillgång till certifierad palmolja enligt RSPO. 1 miljon ton har producerats – nu gäller det bara att denna palmolja efterfrågas. Fråga i butiken om den produkt ni köper innehåller palmolja och om den i så fall är certifierad. Oftast står det bara vegetabilisk olja i innehållsförteckningen som kan betyda allt från rapsolja och olivolja till palmolja. Ställ krav, producenterna har alternativ!

Årets första Klimatsalong på temat klimat och mode var välbesökt. Över 30 personer kom till Ekoteket för att lyssna på Maj-La Pizzeli, HOW och Lina & Sebastian Stjern, The Fair Tailor. Några av salongens stammisar kom, men väldigt många nya bekantskaper vilket förstås är extra roligt.

Maj-La tog oss på T-shirtens resa från bomullsplanta till sopa, vilket visade sig vara en lång och energikrävande väg. Utmaningarna längs vägen är flera. Väljer man bomulls t-shirts så följer hög grad av kemikalieanvänding och besprutning på köpet. T-shirts tillverkade i ekobomull är bättre ur kemikalieperspektiv men kräver lika mycket vatten i odlingen. Andra material framhölls som alternativ, t ex lyocell, hampa, ull. Men de flesta material har baksidor, speciellt när det blir storskalig produktion och masskonsumtion och ännu har vi en bit kvar till ett vagga till vagga tänk.

Som konsument kan det vara svårt att få en överblick. Kanske kan Made Bys styrkort för modebranschen vara ett sätt att finna transparent information. Made By är en NGO baserad i Nederländerna. Under tiden på Filippa K mindes Maj-La att de ofta tyckte att konsumenten frågade för lite. Så fråga på!! Alltid finns det någon som vet och vill svara.

Därefter fick vi lyssna till den annorlunda framväxten av The Fair Tailor genom att vara nominerade i Venture Cup som årets affärsidé. The Fair Tailor gör juste skräddarsydda skjortor i Nepal. Genom ett samarbete med Child Watabaran har man fått igång produktionen och även startat social verksamhet som syftar till att ge utsatta unga utsatta kvinnor en yrkesutbildning, The Fair Tailor Academy. På mindre än ett år har de unga sociala entreprenörerna Lina & Sebastian byggt en affärsverksamhet, en utbildningsverksamhet och ger nu även företag möjlighet att stötta specifika projekt och personer på plats i Nepal genom The Fair Tailor Partner.

Under de efterföljande bordsdiskussionerna kom både ris och ros. Även om jag tycker att diskussionerna var ovanligt avmätta. Några ämnen som kom upp var hur bra det egentligen är att förlägga sin produktion i ett fattigt land som Nepal? Det är ju bara ett uttryck för att söka billigast arbetskraft. Vore det inte bättre att satsa på utbildning? Kommentaren vid bordet var att erfarenhet har visat att det är svårt, kanske näst intill omöjligt att utbilda bort fattigdom.

Själv twittrade jag under hela salongen. Tyvärr utan några kommentarer eller repliker utifrån, men det har gett nya följare. Jag upplevde ändå att jag fick många bra tips under kvällen och kommer med stor nyfikenhet följa The Fair Tailors fortsatta utveckling. Kanske såg vi embryot till ett nytt kontrakt när en representant från byggföretaget Dipart undrade om de kunde beställa juste arbetskläder av dem. Jag kommer också att med spänning följa hur Handels arbete med hållbar utveckling formas. Idag finns endast valbara kurser i hållbar utveckling och tyvärr inga bland de kurser som är obligatoriska.

Vancouver lider inte bara av snöbrist utan också av norska laxodlingar. Detta enligt organisationen Pure Salmon Campaign, bestående av forskare, urinvånare och miljövänner, som tycker att dagens sätt att odla lax hotar vildlaxen vilket i sin tur hotar ekosystem där bland annat örn och grizzlybjörn ingår. Lagom till OS sätter man igång att hungerstrejka och använder mediauppståndelsen för att få ut sitt budskap till en bredare publik. Budskapet är dock främst riktat mot de tre norskkontrollerade företagen Grieg Seafood, Cermaq och Marine Harvest som idag styr 92 procent av all laxodling i regionen. Man vill bland annat att företagen ska försvinna från de stråk vildlaxen vandrar och att man ska använda sig av stängda anläggningar istället för nät.

Vi äter allt mer lax i världen och bara Norsk odlad lax och står för 11 miljoner måltider… varje dag! Man kan verkligen fråga sig om det är hållbart i längden, särskilt med tanke på alla problem odlingen medför. Problemen som Pure Salmon identifierar ovan är ju ett par, jag tycker foderfisken är minst lika problematiskt. I bästa fall får man 1 kg lax från 2,5 kg foderfisk. Jag ställer ett par frågor till er läsare: Vad är det för fel med Karp om man nu envisas med att odla fisk? Den äter främst växter och är vanlig i många östeuropeiska länder. Varför inte här? En annan sak, börjar man inte bli lite trött på lax?

Livsmedelsverktet tillstyrker användning av köttklister som görs av enzymet trombin som är en blodprodukt. Om EU senare godkänner förslaget blir det tillåtet i Sverige. Men produkterna måste märkas. Är det någon som har hört att detta är en viktig konsumentfråga? Finns det några konsumentorganisationer som driver den? Knappast. Det här är resultatet av ett lobbyarbete från producenter. Följden blir att man vältrar över på konsumenten att ta del av ytterligare en märkning och läsa det finstilta (som många gånger är finstilt för att det inte ska läsas) i stället för att kunna lita på att en biffstek är en biffstek och inte köttskav som skarvats ihop så att det ser äkta ut.

På fredag 12 febr infaller en av Irans viktigaste nationaldagar då man ska fira att man gjorde sig av med diktaturen 1979, vilket kommer att leda till stora gatudemonstrationer från den gröna rörelsen mot den sittande regeringen och för frihet och demokrati. Regeringen har meddelat att den kommer att slå ner alla demonstrationer. Det betyder brutalitet, dödsdomar, tortyr eller långa fängelsestraff för de som grips. Man bussar också in lojala bybor för att ta sig an gatudemonstranterna.
Man kan bara hoppas att denna fanatiska regim faller innan det utbryter inbördeskrig.

Försäljningen av ekologiska produkter ökar kraftigt. I sin marknadsrapport 2010 berättar KRAV att ökningen var 18% i fjol. Samtidigt är det ett stort antal bönder som vill börja producera ekologiskt. Ökningen av mark i karens har ökat med över 70%. Totalt är det nu 3 600 bönder som odlar ekologiskt. Roligt att notera detta samtidigt som ett antal professorer och forskare på SLU dömer ut det ekologiska jordbruket och anser att industrijordbruk med ökade kemiska tillsatser varje år är att föredra.

KRAV kommer att introducera en ny logga, vilket naturligtvis inte alla företag som har KRAV-märket på sina förpackningar gillar. Saltå Kvarn till exempel säger att det kommer att kosta dem flera hundra tusen kronor att ändra.

Var och varannan dag står det att läsa om miljonbonusar som betalas ut både av privata och statliga företag. I något fall var bonusbeloppen större än utdelningen till aktieägare. Ordet tondöv har fått en ny innebörd, dvs. styrelser och ledningar som inte inser vilken negativ effekt dessa utbetalningar har på kunder och allmänhet och de risker det innebär för varumärket. Om denna tondövhet är så stor inom detta område kan man fråga sig hur det står till med förmågan att läsa av vad som sker inom CSR, miljö, etik, klimat, mångfald, ekosystemtjänster osv. och förstå vad som förväntas av bolagen. Är tondövheten lika utbredd här?

Sista januari var dead-line för alla länder att enligt den urvattnade överenskommelsen i Köpenhamn lämna in bindande klimatmål. Det verkar inte som att särskilt många länder hållit denna tidsram. En som dock gjort det är Maldiverna. De lovar 100 % minskning av nettoutsläppen redan till 2020. Maldivernas president säger att detta löfte är ett frivilligt åtagande och inte villkorat. Han säger vidare att han tillåter internationell kontroll och verifiering av mätningar, något som till exempel Kina kraftigt motsatt sig. Törs man hoppas att andra följer i Maldivernas (klimat)fotspår?

Lyssnade på radion idag och fick veta att gamla biografen Draken på Fridhemsplan ska bli lagringslokal. Är det någon annan som noterat att ett företag med en fyr som symbol sprider sig över hela Stockholmsområdet? Uppenbarligen ökar innehavet av prylar så mycket att det finns en marknad för att hyra ut lagringsutrymmen. Vi betalar för att lagra grejor som vi antagligen aldrig kommer att använda. Jag hörde om någon som hade glömt var de hyrt lagringslokal. Vad är all denna upplagring ett utslag av? Kan någon hjälpa mig?