U&W [you and we] Blogg

I vårt konsultarbete är vi angelägna att framhålla att hållbarhetsfrågorna ska vara affärsdrivande. När vi tillsammans med Det Naturliga Steget jobbat med Max  Hamburgare har detta verkligen realiserats. Omsättningen ökar, man styr undan från                         klimatbelastande maträtter, man har fått enorm mediaexponering och man vinner hållbarhetspriser. Men Max syns även utanför svenska gränsen. Man har nominerats till det prestigefyllda Green Awards i England.  I fredags visades en dokumentär på BBC om frivillig klimatkompensation i Mozambique och det företag som presenterades är Max (du kan se filmen Taking the Credit, ca 20 min, som  visar vilken stor social nytta som trädplanterng innebär). Och för några dagar sedan hade NY Times en lång artikel om Max och deras hållbarhetsarbete.

Helt klart kan man konstatera att olika produkter marknadsförs olika. Bilar vill verka miljövänliga som jag skrev i ett tidigare inlägg. Det senaste utspelet kommer från Konsumentföreningen Stockholm och handlar om den naturliga skönheten. Kommer den inifrån eller är den ett utanpå verk av body lotion och antirynkkrämer. Frågan som tas upp i dagens Metro är vad förpackningarnas fagra löften egentligen innebär.

I gårdagens DI står att Konsumentföreningen efterfrågar en granskning och riktlinjer från Läkemedelsverket och Konsumentverket. Vad anser du?

I väntan på detta passar jag på att tipsa om mina egna gröna favoriter. Weledas ljuvliga serie duschcremer. En gammal trotjänare är Dr Hauschkas produkter, roll-on, ansiktskrämer, schampo och balsam. Vardags natur står annars Urtekram för, ett danskt varumärke inom rättvisemärkt, ekologiskt och miljöanpassat. Många av dessa varor hittar du på hälsokosten. Annars är tipset att kolla in Kicks senaste satsning på fem miljöanpassade varumärken där Weleda är ett av dem.

I ett tidigare blog-inlägg bad jag om flera tips om fall där ord som miljövänlig, klimatsmart m.fl. användes i reklamen. I detta tips är det återigen bilförsäljarna som åker dit. Kia Motors Sweden har fått betala en dyr läxa för att ha kallat bilen Kia Picanto miljövänlig. Mer finns att läsa i Vi Bilägares artikel.

Fortsätt tipsa!!

Läser Karin Bojs artikel om Rajendra Pachauri i DN idag. Det framgår att han för ca 7 år sedan blev vegetarian för att minska sin klimatbelastning. Han flyger mycket och vet inte riktigt vad han ska gör åt denna klimatbelastning. På frågan om han klimatkompenserar utsläppen är svaret nekande: – Det gör folk bara för att döva sitt samvete. Jag känner mig inte tillräckligt säker  på att pengarna används på rätt sätt.

Pachauri om någon borde veta att det är angeläget att så snart som möjligt vidta åtgärder för att ersätta fossilanvänding resp. binda mer CO2 i trädplantering. Att inte kompensera för sin påverkan med hänvisning till att pengarna kanske inte används på rätt sätt är ju tragiskt att höra en sådan inflytelserik person säga. Idag är kvaliteten på kompensationsprojekt hög. Det borde Pachauri om någon veta.

De projekt vi erbjuder för klimatkompensation enligt Kyotoprotokollet är CDM-projekt med Gold Standard kvalitet. Det betyder att de utöver att ersätta fossilanvändning också ger sociala och miljömässiga plusvärden. Tvärt emot många andra är vi av den åsikten att det första man ska göra är att klimatkompensera. Sedan börjar man spara och ställa om. Om man kompenserar på grund av dåligt samvete eller inte spelar faktiskt ingen roll. Det är viktigt att det görs av så många, både privatpersoner och företag, som möjligt. Vår erfarenhet är dock att de som är kunder hos oss inte gör det för att freda sitt samvete. De gör det som ett led i att på olika sätt minska sin belastning. Det är faktiskt att djupt  misstro människor att påstå att de endast är ute efter att putsa på sin gloria.

I en artikel i Teknik 360 kommer Sverige på tredje plats i fråga om nivå på cleantech. Danmark och Tyskland kommer före.
Om det i ett land finns god grogrund för utveckling av miljöteknik sammanhänger med infrastruktur, vilket stöd som ges av staten, forskning vid högskolor och universitet, riskkapital  och vilken entreprenöriell kultur som råder.
Många av de nya teknikerna kommer från nystartade och mindre företag. Detta är något som de stora företagen har anledning att se upp med. Det finns sannolikt i de flesta branscher någon nysatsning som innebär att de gamla aktörerna nafsas i hälarna.
I den film, Beyond the Line, som vi varit med att producera, drar vi en skiljelinje mellan åtgärder och tekniker som är ägnade åt att spara och effektivisera energianvändningen och säger att dessa är bra men kommer inte att vara tillräckliga. Det är nödvändigt att tänka Beyond the Line och också utveckla nya produkter, ny design, nya produktionsprocesser, nya affärsmodeller, tillfredsställa nya behov, om vi ska klara de krav som ställs i fråga om klimat och ekosystem, t.ex. minska utsläpp av växthusgaser med 80-90%.  Filmen ger exempel på företag som är på väg Beyond the Line.
Kanske det finns hopp om att Sverige också är på väg Beyond the Line?

Sotet som ansamlas i atmosfären får allt större uppmärksamhet i klimatvetenskapliga sammanhang och i media. Ämnet togs upp i gårdagens SvD. Även Formas nya bok som vi skrivit om tidigare innehåller en utförlig beskrivning av ämnet. Sotets påverkan på klimatet är osäker, men mycket tyder på att de svarta har en starkt uppvärmande effekt som är i paritet med uppvärmningen som orsakats av koldioxid. Det positiva med sot är dock att, eftersom uppehållstiden är mycket kort, så kan utsläppsreduktioner få mycket snabb positiv effekt. Det negativa i sammanhanget är de vita partiklarna som har en avkylande effekt, vilket döljer en stor del av uppvärmningen som svarar mot utsläppen av växthusgaser. Försvinner även dessa vita partiklar från atmosfären blir det varmare. Hur mycket är osäkert.

I klimatförhandlingar har sotet hittills spelat en begränsad roll, men förhoppningen är att denna ska stärkas nu när det finns bättre vetenskaplig förståelse kring deras roll. Att få bort sotet skulle inte bara vara en potentiellt klimatförbättrande åtgärd, utan den skulle ge mycket positiva miljö- och hälsoeffekter. Dessutom, eftersom sotutsläpp ofta hänger samman med utsläpp av växthusgaser, är en begränsning av dessa utsläpp ofta en ypperlig vinna-vinna-strategi. Ur detta perspektiv är det roligt att vår senaste klimatkompensationskund SEB har valt att klimatkompensera genom stöd till utökad användning av solspisar i Kina, vilket är en strategi som också angriper sotproblematiken. Strategin nämns i SvD: ”…miljöförbättringar kan gå fort. Om eldandet kan ersättas med soldrivna spisar kan temperaturen sjunka och regnmönster bli mer normala efter några år”.

Påven uttalade sig igår på ”World Food Day” med anledning av att en miljard människor går hungriga. Han riktade sig till FAO och sa: ”This crisis requires governments and the members of the international community to make determined and effective choices”. Han sa vidare
”Access to food is more than a basic need; it is a fundamental right of individuals and peoples.”

De kunder som valt att genom ZeroMission klimatkompensera med trädplantering hjälper småbönder i Afrika och Mexico till att komma ur fattigdom och svält. Det sker genom att de lär sig agroforestry och får en inkomstkälla i form av trädplantering. Under fjolåret medverkade  vi till att trädplantera en yta bred som en motorväg som sträcker sig från Stockholm till Örebro.

Agroforstry är en metod som  bekämpar både svält och klimatförändringen. Det blir allt mer uppenbart att denna form av trädplantering av dessa skäl måste ges mycket större uppmärksamhet.

Affärstidningen CSR i Praktiken har intervjuat SEBs hållbarhetschef Ingrid Jansson, som enligt tidningen berättar att banken är först med bli klimatneutral. Två sparbanker har reagerat och sagt att de redan är klimatneutrala.

Eftersom U&W [you&we] genom klimattjänsten ZeroMission hjälper SEB att kompensera sina utsläpp har vi kommenterat det inträffade. Vi avråder alla företag att kalla sig klimatneutrala, eftersom det är omöjligt att vara neutral. Man har alltid utsläpp som inte inräknas och man har en gammal utsläppsskuld som man först måste betala av innan man är neutral. Uttrycket ger dessutom intryck av att man redan gjort allt som behövs, men det har man inte så länge man måste kompensera sina utsläpp.
Ingrid Jansson påpekar också i artikeln att uttrycket klimatneutral är besvärligt och att man hellre väljer att säga att ”utsläppen kompenseras”, vilket vi tycker är mer hovsamt och inte lovar för mycket.

I Iran och andra utvecklingsländer går enorma summor årligen till subventioner av olja, kol och gas. I många länder kostar exempelvis bensin runt en krona per liter oavsett oljepris. Regeringar blir alltmer medvetna om att detta på sikt inte är hållbart. Det snedvrider konkurrensen och motverkar klimatambitioner genom att uppmuntra slöseri och minska drivkraften till att ställa om till förnybara energialternativ.

I bilden till vänster kan man se de enorma summor som årligen går till dessa subventioner. G20 har fört frågan om att fasa ut fossilbränslesubventionerna på den globala politiska agendan. Frågan är dock inte lätt att lösa och därför ställer man sig frågan vad man konkret planerar att göra. I Iran så ledde införsel av ransonering till enorma kravaller 2007. Fattiga riskerar att komma i kläm om utfasningen av subventioner inte möts upp av satsningar på alternativ. Denna och andra relaterade frågor tas upp i ett mycket intressant nyhetsbrev publicerat idag från The Global Subsidies Initiative.

Läser i Allt om Motor.se om KOs kommentar vad man får och inte får säga i reklamen. Har väntat på ett liknande ärende till följd av alla klimatsmarta, miljövänliga produkter som är ett med naturen som marknadsförs idag. Fler exempel än Upplands Motor i Uppsala finns det gott om. Har du några favoriter? Tipsa oss gärna!

Vill du lära dig mer om vad man får och inte får säga kan jag rekommendera boken ”Egna miljöuttalanden rätt eller fel” av My Laurell och Lars Jonsson.